Jump to content
  • Låna filmregissörens knep när du skriver låtar

    Du kanske inte har tänkt på det, men film och musik har dramaturgiskt mycket gemensamt. Så bänka dig framför tv:n, titta på en bra film och vässa ditt låtskrivande. Det här är låtskriveri med Johan och Jan, del 3 av 7.


    Studio

    del3_ingang.thumb.jpg.ecd019c0b7b5b1bb9f4a9cd4b84f7934.jpg
    Vässa ditt låtskrivande genom att låna filmregissörens dramaturgi.

    Filmskapande ligger närmare konsten att skriva låtar än vad många inser. Många berättartekniska grepp är lättare att lära sig genom att titta på film än att analysera andra låtar. I den här artikeln ska vi berätta om ett väl använt grepp i film, som du också kan använda dig av som låtskrivare. En filmregissör ser till att skådespelarna inte överagerar – det är ibland viktigt att hålla tillbaks.

    En film
    Du ser en film. I slutet av filmen stannar kameran på den sympatiska huvudrollskaraktärens ansikte. Under filmen har du lärt känna personen och sett hur hon blivit mycket dåligt behandlad men hur hon hela tiden bitit ihop och inte visat mycket av sina känslor utåt. Även om hennes yttre inte avslöjar speciellt mycket av känslorna, inte ens i filmens avslutande närbild, så känner du vad som händer på insidan. Så starkt att du själv har svårt att hålla tillbaka tårarna.

    Bra filmskapande
    I verkligheten har personer som behandlas dåligt en tendens att gråta ut ordentligt, om de bara får lite tid på sig att reagera känslomässigt. En del behöver några timmar eller dagar, andra bara några minuter. I starkt filmberättande vill man ofta undvika detta. Varför då? Därför att filmen då ”skriver tittaren på näsan”, det vill säga den blir för uppenbar och förklarande. Det krävs inte någon inlevelse för att förstå hur en karaktär känner och tänker. Det som händer är att den som tittar ställs bredvid filmen, som en passiv åskådare, istället för att tvingas in i dramat, som en medkännande och empatisk deltagare.

    Du, filmregissören
    Att lyssna på en låt är som att se en film. Varje ord i texten blir bilder i huvudet. Att visualisera är ett sätt att förstå. Det är inte fel att tänka på dina låtar som kortfilmer. När någon lyssnar uppstår allt som en film har: ett laddat manus, bra skådespelare, rätt kläder, miljöer och väder. Det finns rekvisita och inte minst en bra ljussättning. Exakt hur din berättelse tas emot kan du inte styra, men det är du som har skapat filmen. Det är du som är regissören.

    Gråta i regn
    Orden i din låttext är laddade, men den mest kraftfulla känslobäraren är musiken. Med hjälp av den kan du styra hur vi som lyssnar ska förstå texten. Skriv inte lyssnaren på näsan! En låt med mörk och känslosam text, där musiken också öser på med liknande känslor, har samma effekt som en film där karaktärerna gråter hela tiden, i konstant regn. Den riskerar att bli platt, patetisk och i värsta fall komisk. Varför? Därför att det inte krävs någon inlevelse. Den som lyssnar blir ställd brevid, som en passiv åskådare, istället för att tvingas använda sina egna erfarenheter för att förstå vilka känslor som ligger i texten.

    Om din text är tung, kan det löna sig att hålla tillbaks känslorna i musiken. Ett fint exempel är Motown-klassikern What Becomes of the Brokenhearted av William Weatherspoon, Paul Riser och James Dean. Texten är dyster, men harmoniken får ändå bygga på durskalan. Musiken låter inte direkt glad men håller tillbaks den typ av känslor som orden lägger fram. Vi gillar den akustiska versionen med Ari Hest, men lyssna även på originalet med William Weatherspoon själv.

    Så, ta med dig detta citat ur en de intervjuer som ingår i vår bokserie om låtskrivande. Din låtskrivarkollega Mikael Wiehe sammanfattar den här artikeln med orden:

    ”Det är inte skådespelarna som skall gråta. Det är publiken som skall gråta. Skådespelarna skall göra sitt jobb!”

    blatt_streck.png.8607eaa79061c329297decb096fd1502.png
    Fler delar i serien

    1. Så väcker du känslor hos lyssnaren
    2. Så får du till ett riktigt svängigt riff
    3. Låna filmregissörens knep när du skriver låtar (denna)
    4. Vikten av rätt tonart – en guide till det perfekta soundet
    5. 7 användbara ackord du måste känna till
    6. Så skaffar du ett optimalt workflow med melodin i fokus
    7. 5 tips till låtskrivarens verktygslåda

    blatt_streck.png.8607eaa79061c329297decb096fd1502.png
    Om artikelförfattarna

    forfattarna.jpg.665a62d57a26d75e8e97b77ad2c2d4e1.jpg
    Artikel är skriven av Johan Wåhlander och Jan Sparby, författare till boken Songwriting: Get Your Black Belt in Music & Lyrics.

    Skriv gärna en kommentar nedan om det är någonting i den här artikeln du vill att vi skall förklara mer ingående. Eller besök oss på vår Facebook-sida.


    Artikeln publicerades ursprungligen 2018-01-08.


    User Feedback

    Recommended Comments

    There are no comments to display.



    Create an account or sign in to comment

    You need to be a member in order to leave a comment

    Create an account

    Sign up for a new account in our community. It's easy!

    Register a new account

    Sign in

    Already have an account? Sign in here.

    Sign In Now

  • Similar Content

    • By Studio
      Melodier fastnar i minnet. Du kan säkert nynna en hel del låtar utan att du riktigt kommer ihåg texten? Melodin är en av de allra viktigaste komponenterna av din låt. Om du inte vill kompromissa med melodin, är det så klart bäst att börja med den. Då slipper du anpassa den till en text, tempot, rytmer, ackord och form med mera. Du ska prova dig fram och hitta ditt eget sätt att skriva melodier på. Om du inte är van låtskrivare kan du börja med att följa vårt förslag på workflow.
      Steg för steg
      De här momenten ingår:
      Utgångsläget Melodin & ackorden Kolla melodin & formen Texten Vilket arr vill melodin ha? 1 – Utgångsläget
      Du har olika känslor i kroppen varje gång du börjar skriva en ny låt. Den känslan skall du använda dig av! Ju mer du vet om hur musik fungerar desto mer vet du om hur du kan skriva musik som passar de känslor du vill arbeta med. Kunskap är en fantastiskt bra tillgång, men du ska skriva musiken med hjärtat, inte med hjärnan.
      Oavsett om du är van sångare eller inte är rösten oslagbar som redskap för att hitta fungerande, sångbara och uttrycksfulla melodier. Att sjunga påverkar även psyket på ett bra sätt, för att du syresätter din hjärna, men troligen också för att du påverkas av vibrationerna. Det hjälper dig att bli på bra humör och mer kreativ. Använd rösten utan komp, eller sjung och kompa dig själv. Se till att du inte blir störd av att andra lyssnar på vad du gör. Ge låtskrivandet tid. Det tar nästan alltid tid att komma in i ett kreativt flow.
      Skapa melodibitar. Känn dig fram. Spela in dig själv, eller skriv ner i noter. Försök komma in i ett tillstånd av flow och var inte bekymrad för hur allting skall hänga ihop, om melodierna får olika tempon, taktarter eller tonarter. Arbeta fram ett tiotal idéer som du känner för.
      2 – Melodin & ackorden
      Melodier och ackord hänger ihop. Många låtskrivare tycker det är svårt att inte skriva melodier utan att samtidigt välja ackord. Om du inte gjorde ackordföljder redan från början är det dags att göra det nu. Ett tips är att känna efter vilka tonarter du tycker att dina melodier kan passa i och börja med att använda de ackord som finns i de tonarterna. Läs mer om tonarter i tidigare blogginlägg: Vikten av rätt tonart – en guide till det perfekta soundet, samt om diatoniska ackord i: Låtskrivande: 7 användbara ackord du måste känna till.
      Alltför förutsägbar?
      Det går alltid att byta ut de ackord du först valt mot andra ackord. Din melodi får en annan känsla. Det beror på att:
      - De nya ackorden ger andra känslor
      - Meloditonerna får nya roller i de nya ackorden
      Prova ibland att reharmonisera, som det heter, det vill säga att byta ackorden mot nya. Det kan ge aha-upplevelser. De ackord som känns mest självklara är ibland också de som gör melodin minst spännande.
      3 – Melodin och formen
      Låtar är oftast uppbyggda av formdelar. Den typ av formdel som brukar kallas refräng fungerar på ett annat sätt än formdelen vers. Att använda versar och refränger är vanligt, men låtar behöver inte ha refränger och det finns andra vanliga typer av formtänkande än vers/refräng-tänkandet.
      Ett exempel på ett annat form-tänkande än vers/refräng är Vers/stick (eng: verse/bridge-form eller 32 bar form) som också kallas AABA-form. Detta formkoncept var mycket vanligt i populärmusik innan refrängerna blev populära. A-sektionen är den dominerande delen, vanligtvis med en hook vid början och slut. B-sektionen finns för variation. AABA-formen var standardinriktningen i den amerikanska traditionen för mainstream-låtskrivande, känd som Tin Pan Alley. Intresset har kommit och gått genom decennierna och här följer några låtar från 80-talet och framåt:
      Saving All My Love for You av Michael Masser och Gerry Goffin, framförd av Whitney Houston. Fields of Gold av och med Sting. Don’t Know Why av Jesse Harris, framförd av Norah Jones. Vilken typ av form som är vanlig beror på genre. Läs mer om form i vår bok Songwriting: Get Your Black Belt In Music & Lyrics.
      Undersök nu vilka av dina idéer som kan användas för formdelar i din låt. Du kanske vill att melodierna du tänker använda ska ha samma tempo, taktart och tonart, prova då att anpassa dem till varandra, men tänk också på att formdelar ibland kan vara ganska olika varandra. Variationen kan göra låten spännande. Skillnaderna kan ge spänning mellan formdelarna.
      Två exempel på en poplåt med många olika formdelar som skapar spänning är Let it Happen av och med Tame Impala samt Can’t Stop the Feeling av Justin Timberlake, Max Martin och Johan Schuster (Shellback), framförd av Justin Timberlake.
      Tänk efter hur formdelarna du gjort fungerar. Om du, till exempel, tänker använda en viss formdel som refräng behöver den göra det jobb som en refräng skall göra. Om det fungerar bra eller dåligt beror på hur formdelen är gjord men också på hur den fungerar tillsammans med de andra formdelarna. Det är vanligt att en refräng har de här egenskaperna:
      - Skapar mer upplevd energi än de andra formdelarna
      - Har en melodi som ligger lite högre i medeltonhöjd
      - Börjar (och slutar) med låtens mest minnesvärda melodislingor/hook
      4 – Texten
      Nu när du har melodi, ackord och form så finns det mycket som ger idéer och inspiration till en text! Känslostämningen och energinivån är kanske det viktigaste men också skillnader mellan formdelar. Ger låten intryck av att texten har flera teman, kanske med var sitt stämningsläge? Finns det någon del i låten som bryter av och är mycket annorlunda?
      Skillnader och variationer kan också finnas inne i formdelarna. Om melodin/ackorden gör någonting oväntat på något ställe borde kanske samma sak hända i texten? Om du skaffar dig en bra överblick kan de ge idéer till detaljerna. Eftersom det mesta (och bästa) i livet handlar om människans känslor, så vinner du på att vara medveten om hur du verkligen väcker känslor hon den som lyssnar. Tricket är att, som det heter, gestalta hellre än att förklara.
      Skriv nu en text!
      5 – Arret
      När du gör ett arr kan du vinna mycket på att använda en enda rytm som grundidé. Var hittar du grundrytmen? Lyssna på din melodi! Melodier har inte alltid starka rytmer i sig själva men det kan ändå vara tydligt att de passar bättre eller sämre ihop med en rytm eller en annan. Prova att göra några rytmer som är en eller två takter långa. Hämta inspiration från trum- eller percussionrytmer, lyssna på rytmerna i låtar du gillar, eller prova rytmer från inspelningsprogrammets ljudbibliotek. Vad passar ihop med din melodi?
      När du arrar kan du låta vissa instrument spela den här grundrytmen medan andra har rytmer som kompletterar grundrytmen. Ytterligare andra instrument, som tex stråkar och syntpads, har ofta mycket lite rytm och fungerar därför också bra ihop med grundrytmen.
      När arret är klart är det bara mix och mastring kvar. Visst ja! Innan din låt spelas in av en stor artist ska du verkanmäla den hos ditt rights society (Stim i Sverige), annars kan du till slut inte betala hyran. Har du gjort låten tillsammans med någon annan är det ännu viktigare att inte vänta med anmälan. Ni behöver komma överens om fördelningen INNAN pengarna trillar in.
      Sådärja! Slutet gott, allting gott.
      Artikel av Johan Wåhlander och Jan Sparby, författare till boken Songwriting: Get Your Black Belt in Music & Lyrics.
    • By Ollie Olson
      Det kan räcka med att du sätter av en eller ett par timmar om dagen eller några dagar i veckan, då du får sitta och koncentrera dig på att skriva musik, ensam eller tillsammans med någon.
      Se till att du har dina verktyg runt dig, det kan vara papper, penna, dator, ditt instrument, en telefon eller ett fickminne, så att du hela tiden kan spela in dina idéer som dyker upp. Försök skapa samma atmosfär varje gång, så att dina idéer kan flöda fritt utan att du behöver tänka på oväsentligheter.
    • By Ollie Olson
      Oftast blir det bättre att utgå ifrån egna erfarenheter så att det går att bli personlig, för ju mer personlig texten känns desto större chans har den att fastna hos människor.
      Om valet är att skriva konceptuellt om en annan person eller ett skeende så är det alltså viktigt att veta något om detta, annars blir texten ihålig och upplevs som falsk. Det är sedan viktigt att skapa en atmosfär i texten för att “suga in” lyssnaren – antingen genom att som i countrymusiken, beskriva en plats eller personer så grafiskt och tydligt som det bara går.
      Använd ”möbler”, d.v.s. skriv om saker, detaljer, om rummet där det hela utspelar sig för att skapa atmosfären. I andra genrer kan du skapa atmosfären genom att hitta ett språk – att bara använda specifika, poetiska ord till exempel som blir textens identitet. Allt för att texten ska bli personlig, specifik och tydlig.
    • By Ollie Olson
      Det viktiga när du skriver texten till din låt är att inte fastna i det tröga för då blir det väldigt lätt att sluta, och resultatet blir bara ytterligare en nästan klar låt.
      Ett tips som brukar rädda de flesta är att skriva ”klart” så att du får alla delar på plats – sätt en struktur, och att du sedan skriver låtsasord eller förstås ännu hellre något riktigt som förmedlar texten, om än inte helt perfekt, i de delar av texten som du inte kommit vidare med.
      På så sätt så får du en ”hel” låt. När du sedan lyssnar på din dator/mobil/fickminnes-inspelning av det du har gjort, så blir det enklare att skriva om och ändra sådant som du inte tycker är riktigt bra.
      Jag brukar själv skriva om en text, melodi eller byta ackord åtminstone fem – sex gånger innan jag är nöjd.
    • By Ollie Olson
      Ofta brukar vi låtskrivare tendera till att göra partierna/delarna i våra låtar alldeles för långa – framför allt övergångsdelarna som exempelvis övergången från första refräng till andra vers. Det blir ofta nästan dubbelt så långa partier än vad låten kräver.
      När du känner att du är klar med din låt, så spelar du in den på enklast möjliga sätt. Låt den sedan vila i några timmar eller dagar och lyssna sedan på den med kritiska öron, och känn efter var du tycker att det blir för långa partier.
      Ett vanligt fel är som sagt att övergången från första refräng till andra vers brukar bli för lång. Testa att ta bort det mellanpartiet helt om du har ett sådant, även om du älskar din egen "hook" som ligger där. Gå igenom låten del för del och se vad du kan trimma bort för att göra den effektivare.
      Det är en stor skillnad i lyssningsmönster mellan dagens lyssnare och lyssnarna för tjugo år sedan. Dagens lyssnare ”har inte tid” med för långa partier och skippar då hellre låten i sin Spotify- eller Apple Music-lista.
  • Utvalda blogginlägg

  • Veckans populäraste ämnen

  • Utvalda pressmeddelanden

×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue.