Jump to content
Annons
  • 7 användbara ackord du måste känna till

    Hur hittar du användbara ackord till din låt? Ett av de mest värdefullaste tipsen är att prova de diatoniska ackorden. Det här är låtskriveri med Johan och Jan, del 5 av 7.

    Studio.se

    del5-ingang.thumb.jpg.2f512f44816e3864c5475c69a10632ed.jpg

    Diatoniska ackord används i merparten av genrer som pop, rock, country, R&B med flera. Att känna till dem är baskunskap för låtskrivare. Här får du dessutom tips på hur du kan skapa olika känsla genom att använda ackordet med funktionen tonika på olika sätt.

    Diatoniska Ackord
    Diatoniska ackord, det låter komplicerat – men det är enkelt! Det är inget speciellt märkvärdigt med ackorden i sig själva. Det handlar om ”vanliga” durackord och mollackord. Finessen är istället vad ackorden har för relation till varandra och till den tonart du håller till i. En tonart är ett system av ackord som utgår från att du baserar din musik på en skala, vanligtvis durskalan, eller den rena mollskalan (med sina variationer). Durskalan och mollskalan tillhör en familj av (7) skalor som kallas de diatoniska skalorna. Det är därför ackorden brukar kallas diatoniska ackord.

    Promenadmetoden
    Att hitta ackorden är enkelt. Från varje skalsteg i en diatonisk skala kan du bygga ett ackord genom att gå en promenad på fyra steg. Det är bara att hoppa över varannan ton i skalan, när du promenerar! Eftersom skalorna är sjutoniga får du sju ackord. Sju ackord som passar så smidigt ihop att du kan använda dem i nästan vilken ordning som helst. Mycket praktiskt!

    Exempel: Tonarten E dur bygger på skalan e dur. Skalan innehåller tonerna e – fiss – giss – a – b – ciss – diss. Låt varje ackord bli grundton i ett skaleget ackord. Då får du ackord som innehåller tonerna:
    Nr 1: e – giss – b – diss: ackordet EMaj7
    Nr 2: fiss – a – ciss – e: ackordet F#m7
    Nr 3: giss – b – diss – fiss: ackordet G#m7
    Nr 4: a – ciss – e – giss: ackordet AMaj7
    Nr 5: b – diss – fiss – a: ackordet B7
    Nr 6: ciss – e – giss – b – diss: ackordet C#m7
    Nr 7: diss – fiss – a – ciss – e: ackordet D#m7(b5)

    En tillgång – även i molltonart!
    Istället för att prova alla ackord i hela världen kan du nu börja med dessa. Eftersom varje durskala har en parallell mollskala som innehåller samma toner är det lätt att också räkna ut vad du får för ackord i molltonarter. En durskalas parallella mollskala får du genom att börja på det sjätte skalsteget i durskalan. Exempel: skalan e dur har en parallell mollskala: den rena mollskalan från tonen ciss. Ackorden blir: C#m7 – D#m7(b5) – EMaj7 – F#m7 – G#m7 – AMaj7 – B7.

    Hur kan du använda ackorden?
    Här är några exempel på låtar som använder diatoniska ackord. Låtarna visar också några intressanta skillnader i hur du kan skapa olika känslor beroende på hur du använder ackorden. Du känner förmodligen till att molltonarterna ger en dystrare stämning än durtonarterna, men det är mer psykologi i ackordföljder än så. Ackorden i en tonart skapar också olika känsla beroende på att de har olika funktioner. Ackordet på det första skalsteget har rollen av ”hemma-ackord”. Det är det ackordet du väljer att sluta din låt på om du vill skapa en känsla av vila och avslut. Funktionen kallas tonika. Vi kan jämföra exempellåtarna och se hur tonika-ackordet placeras.

    You Should Be Here, av Cole Swindell och Ashley Gorley (framförd av Cole Swindell).
    Sången går i durtonart, men känns ändå inte solskens-glad. Det finns en lätt rastlöshet inbyggd i ackordformeln. Lyssna på slutet. Låten landar inte på tonika-ackordet. Det infinner sig inte någon vilande ”nu är vi hemma-känsla”. Låten börjar inte heller med tonika. Faktum är att inga av formdelarna vare sig börjar eller slutar med tonika.

    Lyssna på refrängen (0:42) som innehåller ackorden C – G – D – Em. Det känns som om ackordrundgången kunde snurrat vidare i evighet, eftersom det vilande tonika-ackordet (ackordet G) har fått en obetonad placering. När fyra takter repeteras på det här viset blir första och tredje takterna betonade, men där hittar vi ackord som känns mindre vilande. De har ingen tonisk funktion. Vad blir känslan? Durtonarten och det lugna tempot samt rytmen ger en samlad/balanserad känsla, men här finns ändå ett stråk av rastlöshet.

    My Silver Lining, av Johanna Söderberg och Klara Söderberg (First Aid Kit). Eftersom låten går i molltonart känns den inte speciellt glad. Snarare melankolisk. Skillnaden mot den tidigare låten är att My Silver Lining verkligen ger tonika-ackordet stor plats och betoning. Hela introt bygger på tonikan (F#m) och ackordrundgångarna i versen både börjar och slutar med tonika: F#m – A – E – F#m. Låten betonar tonikan så mycket att det nästan känns som att den bara motvilligt går till andra platser. Känslan av rörelse och energi kommer istället från rytm och tempo.

    Refrängen (1:02) startar med det parallella durackordet, vilket ger en lite ny och gladare känsla. Aningens känsla av tonartsbyte till den parallella durtonarten, skulle man kunna säga, men ackordvändorna landar som vanligt i moll.

    Vad blir känslan? En vackert vemodig stämning som ändå känns beslutsam/stark tack vare att ackordrundgångarna villar stadigt på det första skalsteget. Harmoniken har en tonisk känsla. Svensk indie/folk-melankoli.

    Domino, av Claude Kelly, Henry Walter, Jessica Cornish, Lukasz Gottwald och Max Martin (framförd av Jessie J). Den här låten är ett till exempel på energi och driv med riktning vidare. Refrängens (0:53) ackordrundgång (C(add9) – Am7 – Em7 – D7sus4.) innehåller överhuvudtaget inte tonikan (G).

    Ackorden har lite mer färg än i de tidigare låtarna. Grundton (1a skalsteget i en tänkt skala från grundtonen), ters (3) och kvint (5) är ackordtoner som räknas till ”grundutförandet” Septima (7) måste alltid skrivas ut i ackordsymboler. Om du fortsätter ”promenera fram” fler ackordtoner kommer du, efter att ha passerat första skalsteget (ackordets grundton) i ett ljusare läge, till de toner som kallas 9 (andra skalsteget), 11 (fjärde skalsteget) och 13 (sjätte skalsteget). Som du ser innehåller första ackordet i refrängen en tillagd 9a (därav ”add”). I det sista ackordet är tersen (3) utbytt mot granntonen 11, som då kallas 4. Vad blir känslan? Durtonarten ger glad känsla. Rytmen tempot och ackordstrukturen ger energi och rastlöshet. Ackordfärgerna gör harmoniken mindre stram/avskalad. Party!

    Hurra, du känner till de diatoniska ackorden!
    Dessutom vet du en del om funktionen tonika och ackordrundgånger. Nu kan du använda dessa aspekter av harmonik i ditt eget låtskrivande. Mer om ackordföljder i våra tidigare blogposter. Mer låtskrivartips och kunskap hittar du i boken Songwriting: Get Your Black Belt In Music & Lyrics.

    blatt_streck.png.8607eaa79061c329297decb096fd1502.png
    Delar i serien

    1. Så väcker du känslor hos lyssnaren
    2. Så får du till ett riktigt svängigt riff
    3. Låna filmregissörens knep när du skriver låtar
    4. Vikten av rätt tonart – en guide till det perfekta soundet
    5. 7 användbara ackord du måste känna till (denna)
    6. Så skaffar du ett optimalt arbetsflöde med melodin i fokus
    7. 5 tips som får dina låtar att lyfta

    blatt_streck.png.8607eaa79061c329297decb096fd1502.png
    Om artikelförfattarna

    forfattarna.jpg.665a62d57a26d75e8e97b77ad2c2d4e1.jpg
    Artikel är skriven av Johan Wåhlander och Jan Sparby, författare till boken Songwriting: Get Your Black Belt in Music & Lyrics.

    Skriv gärna en kommentar nedan om det är någonting i den här artikeln du vill att vi skall förklara mer ingående. Eller besök oss på vår Facebook-sida.


    Artikeln publicerades ursprungligen 2018-03-19.


    User Feedback

    Recommended Comments

    There are no comments to display.



    Create an account or sign in to comment

    You need to be a member in order to leave a comment

    Create an account

    Sign up for a new account in our community. It's easy!

    Register a new account

    Sign in

    Already have an account? Sign in here.

    Sign In Now

  • Studio nb_2_2.jpg

×
×
  • Create New...