Jump to content
  • 7 användbara ackord du måste känna till

    Hur hittar du användbara ackord till din låt? Ett av de mest värdefullaste tipsen är att prova de diatoniska ackorden. Det här är låtskriveri med Johan och Jan, del 5 av 7.


    Studio

    del5-ingang.thumb.jpg.2f512f44816e3864c5475c69a10632ed.jpg

    Diatoniska ackord används i merparten av genrer som pop, rock, country, R&B med flera. Att känna till dem är baskunskap för låtskrivare. Här får du dessutom tips på hur du kan skapa olika känsla genom att använda ackordet med funktionen tonika på olika sätt.

    Diatoniska Ackord
    Diatoniska ackord, det låter komplicerat – men det är enkelt! Det är inget speciellt märkvärdigt med ackorden i sig själva. Det handlar om ”vanliga” durackord och mollackord. Finessen är istället vad ackorden har för relation till varandra och till den tonart du håller till i. En tonart är ett system av ackord som utgår från att du baserar din musik på en skala, vanligtvis durskalan, eller den rena mollskalan (med sina variationer). Durskalan och mollskalan tillhör en familj av (7) skalor som kallas de diatoniska skalorna. Det är därför ackorden brukar kallas diatoniska ackord.

    Promenadmetoden
    Att hitta ackorden är enkelt. Från varje skalsteg i en diatonisk skala kan du bygga ett ackord genom att gå en promenad på fyra steg. Det är bara att hoppa över varannan ton i skalan, när du promenerar! Eftersom skalorna är sjutoniga får du sju ackord. Sju ackord som passar så smidigt ihop att du kan använda dem i nästan vilken ordning som helst. Mycket praktiskt!

    Exempel: Tonarten E dur bygger på skalan e dur. Skalan innehåller tonerna e – fiss – giss – a – b – ciss – diss. Låt varje ackord bli grundton i ett skaleget ackord. Då får du ackord som innehåller tonerna:
    Nr 1: e – giss – b – diss: ackordet EMaj7
    Nr 2: fiss – a – ciss – e: ackordet F#m7
    Nr 3: giss – b – diss – fiss: ackordet G#m7
    Nr 4: a – ciss – e – giss: ackordet AMaj7
    Nr 5: b – diss – fiss – a: ackordet B7
    Nr 6: ciss – e – giss – b – diss: ackordet C#m7
    Nr 7: diss – fiss – a – ciss – e: ackordet D#m7(b5)

    En tillgång – även i molltonart!
    Istället för att prova alla ackord i hela världen kan du nu börja med dessa. Eftersom varje durskala har en parallell mollskala som innehåller samma toner är det lätt att också räkna ut vad du får för ackord i molltonarter. En durskalas parallella mollskala får du genom att börja på det sjätte skalsteget i durskalan. Exempel: skalan e dur har en parallell mollskala: den rena mollskalan från tonen ciss. Ackorden blir: C#m7 – D#m7(b5) – EMaj7 – F#m7 – G#m7 – AMaj7 – B7.

    Hur kan du använda ackorden?
    Här är några exempel på låtar som använder diatoniska ackord. Låtarna visar också några intressanta skillnader i hur du kan skapa olika känslor beroende på hur du använder ackorden. Du känner förmodligen till att molltonarterna ger en dystrare stämning än durtonarterna, men det är mer psykologi i ackordföljder än så. Ackorden i en tonart skapar också olika känsla beroende på att de har olika funktioner. Ackordet på det första skalsteget har rollen av ”hemma-ackord”. Det är det ackordet du väljer att sluta din låt på om du vill skapa en känsla av vila och avslut. Funktionen kallas tonika. Vi kan jämföra exempellåtarna och se hur tonika-ackordet placeras.

    You Should Be Here, av Cole Swindell och Ashley Gorley (framförd av Cole Swindell).
    Sången går i durtonart, men känns ändå inte solskens-glad. Det finns en lätt rastlöshet inbyggd i ackordformeln. Lyssna på slutet. Låten landar inte på tonika-ackordet. Det infinner sig inte någon vilande ”nu är vi hemma-känsla”. Låten börjar inte heller med tonika. Faktum är att inga av formdelarna vare sig börjar eller slutar med tonika.

    Lyssna på refrängen (0:42) som innehåller ackorden C – G – D – Em. Det känns som om ackordrundgången kunde snurrat vidare i evighet, eftersom det vilande tonika-ackordet (ackordet G) har fått en obetonad placering. När fyra takter repeteras på det här viset blir första och tredje takterna betonade, men där hittar vi ackord som känns mindre vilande. De har ingen tonisk funktion. Vad blir känslan? Durtonarten och det lugna tempot samt rytmen ger en samlad/balanserad känsla, men här finns ändå ett stråk av rastlöshet.

    My Silver Lining, av Johanna Söderberg och Klara Söderberg (First Aid Kit). Eftersom låten går i molltonart känns den inte speciellt glad. Snarare melankolisk. Skillnaden mot den tidigare låten är att My Silver Lining verkligen ger tonika-ackordet stor plats och betoning. Hela introt bygger på tonikan (F#m) och ackordrundgångarna i versen både börjar och slutar med tonika: F#m – A – E – F#m. Låten betonar tonikan så mycket att det nästan känns som att den bara motvilligt går till andra platser. Känslan av rörelse och energi kommer istället från rytm och tempo.

    Refrängen (1:02) startar med det parallella durackordet, vilket ger en lite ny och gladare känsla. Aningens känsla av tonartsbyte till den parallella durtonarten, skulle man kunna säga, men ackordvändorna landar som vanligt i moll.

    Vad blir känslan? En vackert vemodig stämning som ändå känns beslutsam/stark tack vare att ackordrundgångarna villar stadigt på det första skalsteget. Harmoniken har en tonisk känsla. Svensk indie/folk-melankoli.

    Domino, av Claude Kelly, Henry Walter, Jessica Cornish, Lukasz Gottwald och Max Martin (framförd av Jessie J). Den här låten är ett till exempel på energi och driv med riktning vidare. Refrängens (0:53) ackordrundgång (C(add9) – Am7 – Em7 – D7sus4.) innehåller överhuvudtaget inte tonikan (G).

    Ackorden har lite mer färg än i de tidigare låtarna. Grundton (1a skalsteget i en tänkt skala från grundtonen), ters (3) och kvint (5) är ackordtoner som räknas till ”grundutförandet” Septima (7) måste alltid skrivas ut i ackordsymboler. Om du fortsätter ”promenera fram” fler ackordtoner kommer du, efter att ha passerat första skalsteget (ackordets grundton) i ett ljusare läge, till de toner som kallas 9 (andra skalsteget), 11 (fjärde skalsteget) och 13 (sjätte skalsteget). Som du ser innehåller första ackordet i refrängen en tillagd 9a (därav ”add”). I det sista ackordet är tersen (3) utbytt mot granntonen 11, som då kallas 4. Vad blir känslan? Durtonarten ger glad känsla. Rytmen tempot och ackordstrukturen ger energi och rastlöshet. Ackordfärgerna gör harmoniken mindre stram/avskalad. Party!

    Hurra, du känner till de diatoniska ackorden!
    Dessutom vet du en del om funktionen tonika och ackordrundgånger. Nu kan du använda dessa aspekter av harmonik i ditt eget låtskrivande. Mer om ackordföljder i våra tidigare blogposter. Mer låtskrivartips och kunskap hittar du i boken Songwriting: Get Your Black Belt In Music & Lyrics.

    blatt_streck.png.8607eaa79061c329297decb096fd1502.png
    Fler delar i serien

    1. Så väcker du känslor hos lyssnaren
    2. Så får du till ett riktigt svängigt riff
    3. Låna filmregissörens knep när du skriver låtar
    4. Vikten av rätt tonart – en guide till det perfekta soundet
    5. 7 användbara ackord du måste känna till (denna)
    6. Så skaffar du ett optimalt workflow med melodin i fokus
    7. 5 tips till låtskrivarens verktygslåda

    blatt_streck.png.8607eaa79061c329297decb096fd1502.png
    Om artikelförfattarna

    forfattarna.jpg.665a62d57a26d75e8e97b77ad2c2d4e1.jpg
    Artikel är skriven av Johan Wåhlander och Jan Sparby, författare till boken Songwriting: Get Your Black Belt in Music & Lyrics.

    Skriv gärna en kommentar nedan om det är någonting i den här artikeln du vill att vi skall förklara mer ingående. Eller besök oss på vår Facebook-sida.


    Artikeln publicerades ursprungligen 2018-03-19.


    User Feedback

    Recommended Comments

    There are no comments to display.



    Create an account or sign in to comment

    You need to be a member in order to leave a comment

    Create an account

    Sign up for a new account in our community. It's easy!

    Register a new account

    Sign in

    Already have an account? Sign in here.

    Sign In Now

  • Similar Content

    • By Studio
      Melodier fastnar i minnet. Du kan säkert nynna en hel del låtar utan att du riktigt kommer ihåg texten? Melodin är en av de allra viktigaste komponenterna av din låt. Om du inte vill kompromissa med melodin, är det så klart bäst att börja med den. Då slipper du anpassa den till en text, tempot, rytmer, ackord och form med mera. Du ska prova dig fram och hitta ditt eget sätt att skriva melodier på. Om du inte är van låtskrivare kan du börja med att följa vårt förslag på workflow.
      Steg för steg
      De här momenten ingår:
      Utgångsläget Melodin & ackorden Kolla melodin & formen Texten Vilket arr vill melodin ha? 1 – Utgångsläget
      Du har olika känslor i kroppen varje gång du börjar skriva en ny låt. Den känslan skall du använda dig av! Ju mer du vet om hur musik fungerar desto mer vet du om hur du kan skriva musik som passar de känslor du vill arbeta med. Kunskap är en fantastiskt bra tillgång, men du ska skriva musiken med hjärtat, inte med hjärnan.
      Oavsett om du är van sångare eller inte är rösten oslagbar som redskap för att hitta fungerande, sångbara och uttrycksfulla melodier. Att sjunga påverkar även psyket på ett bra sätt, för att du syresätter din hjärna, men troligen också för att du påverkas av vibrationerna. Det hjälper dig att bli på bra humör och mer kreativ. Använd rösten utan komp, eller sjung och kompa dig själv. Se till att du inte blir störd av att andra lyssnar på vad du gör. Ge låtskrivandet tid. Det tar nästan alltid tid att komma in i ett kreativt flow.
      Skapa melodibitar. Känn dig fram. Spela in dig själv, eller skriv ner i noter. Försök komma in i ett tillstånd av flow och var inte bekymrad för hur allting skall hänga ihop, om melodierna får olika tempon, taktarter eller tonarter. Arbeta fram ett tiotal idéer som du känner för.
      2 – Melodin & ackorden
      Melodier och ackord hänger ihop. Många låtskrivare tycker det är svårt att inte skriva melodier utan att samtidigt välja ackord. Om du inte gjorde ackordföljder redan från början är det dags att göra det nu. Ett tips är att känna efter vilka tonarter du tycker att dina melodier kan passa i och börja med att använda de ackord som finns i de tonarterna. Läs mer om tonarter i tidigare blogginlägg: Vikten av rätt tonart – en guide till det perfekta soundet, samt om diatoniska ackord i: Låtskrivande: 7 användbara ackord du måste känna till.
      Alltför förutsägbar?
      Det går alltid att byta ut de ackord du först valt mot andra ackord. Din melodi får en annan känsla. Det beror på att:
      - De nya ackorden ger andra känslor
      - Meloditonerna får nya roller i de nya ackorden
      Prova ibland att reharmonisera, som det heter, det vill säga att byta ackorden mot nya. Det kan ge aha-upplevelser. De ackord som känns mest självklara är ibland också de som gör melodin minst spännande.
      3 – Melodin och formen
      Låtar är oftast uppbyggda av formdelar. Den typ av formdel som brukar kallas refräng fungerar på ett annat sätt än formdelen vers. Att använda versar och refränger är vanligt, men låtar behöver inte ha refränger och det finns andra vanliga typer av formtänkande än vers/refräng-tänkandet.
      Ett exempel på ett annat form-tänkande än vers/refräng är Vers/stick (eng: verse/bridge-form eller 32 bar form) som också kallas AABA-form. Detta formkoncept var mycket vanligt i populärmusik innan refrängerna blev populära. A-sektionen är den dominerande delen, vanligtvis med en hook vid början och slut. B-sektionen finns för variation. AABA-formen var standardinriktningen i den amerikanska traditionen för mainstream-låtskrivande, känd som Tin Pan Alley. Intresset har kommit och gått genom decennierna och här följer några låtar från 80-talet och framåt:
      Saving All My Love for You av Michael Masser och Gerry Goffin, framförd av Whitney Houston. Fields of Gold av och med Sting. Don’t Know Why av Jesse Harris, framförd av Norah Jones. Vilken typ av form som är vanlig beror på genre. Läs mer om form i vår bok Songwriting: Get Your Black Belt In Music & Lyrics.
      Undersök nu vilka av dina idéer som kan användas för formdelar i din låt. Du kanske vill att melodierna du tänker använda ska ha samma tempo, taktart och tonart, prova då att anpassa dem till varandra, men tänk också på att formdelar ibland kan vara ganska olika varandra. Variationen kan göra låten spännande. Skillnaderna kan ge spänning mellan formdelarna.
      Två exempel på en poplåt med många olika formdelar som skapar spänning är Let it Happen av och med Tame Impala samt Can’t Stop the Feeling av Justin Timberlake, Max Martin och Johan Schuster (Shellback), framförd av Justin Timberlake.
      Tänk efter hur formdelarna du gjort fungerar. Om du, till exempel, tänker använda en viss formdel som refräng behöver den göra det jobb som en refräng skall göra. Om det fungerar bra eller dåligt beror på hur formdelen är gjord men också på hur den fungerar tillsammans med de andra formdelarna. Det är vanligt att en refräng har de här egenskaperna:
      - Skapar mer upplevd energi än de andra formdelarna
      - Har en melodi som ligger lite högre i medeltonhöjd
      - Börjar (och slutar) med låtens mest minnesvärda melodislingor/hook
      4 – Texten
      Nu när du har melodi, ackord och form så finns det mycket som ger idéer och inspiration till en text! Känslostämningen och energinivån är kanske det viktigaste men också skillnader mellan formdelar. Ger låten intryck av att texten har flera teman, kanske med var sitt stämningsläge? Finns det någon del i låten som bryter av och är mycket annorlunda?
      Skillnader och variationer kan också finnas inne i formdelarna. Om melodin/ackorden gör någonting oväntat på något ställe borde kanske samma sak hända i texten? Om du skaffar dig en bra överblick kan de ge idéer till detaljerna. Eftersom det mesta (och bästa) i livet handlar om människans känslor, så vinner du på att vara medveten om hur du verkligen väcker känslor hon den som lyssnar. Tricket är att, som det heter, gestalta hellre än att förklara.
      Skriv nu en text!
      5 – Arret
      När du gör ett arr kan du vinna mycket på att använda en enda rytm som grundidé. Var hittar du grundrytmen? Lyssna på din melodi! Melodier har inte alltid starka rytmer i sig själva men det kan ändå vara tydligt att de passar bättre eller sämre ihop med en rytm eller en annan. Prova att göra några rytmer som är en eller två takter långa. Hämta inspiration från trum- eller percussionrytmer, lyssna på rytmerna i låtar du gillar, eller prova rytmer från inspelningsprogrammets ljudbibliotek. Vad passar ihop med din melodi?
      När du arrar kan du låta vissa instrument spela den här grundrytmen medan andra har rytmer som kompletterar grundrytmen. Ytterligare andra instrument, som tex stråkar och syntpads, har ofta mycket lite rytm och fungerar därför också bra ihop med grundrytmen.
      När arret är klart är det bara mix och mastring kvar. Visst ja! Innan din låt spelas in av en stor artist ska du verkanmäla den hos ditt rights society (Stim i Sverige), annars kan du till slut inte betala hyran. Har du gjort låten tillsammans med någon annan är det ännu viktigare att inte vänta med anmälan. Ni behöver komma överens om fördelningen INNAN pengarna trillar in.
      Sådärja! Slutet gott, allting gott.
      Artikel av Johan Wåhlander och Jan Sparby, författare till boken Songwriting: Get Your Black Belt in Music & Lyrics.
    • By Ollie Olson
      Det kan räcka med att du sätter av en eller ett par timmar om dagen eller några dagar i veckan, då du får sitta och koncentrera dig på att skriva musik, ensam eller tillsammans med någon.
      Se till att du har dina verktyg runt dig, det kan vara papper, penna, dator, ditt instrument, en telefon eller ett fickminne, så att du hela tiden kan spela in dina idéer som dyker upp. Försök skapa samma atmosfär varje gång, så att dina idéer kan flöda fritt utan att du behöver tänka på oväsentligheter.
    • By Ollie Olson
      Oftast blir det bättre att utgå ifrån egna erfarenheter så att det går att bli personlig, för ju mer personlig texten känns desto större chans har den att fastna hos människor.
      Om valet är att skriva konceptuellt om en annan person eller ett skeende så är det alltså viktigt att veta något om detta, annars blir texten ihålig och upplevs som falsk. Det är sedan viktigt att skapa en atmosfär i texten för att “suga in” lyssnaren – antingen genom att som i countrymusiken, beskriva en plats eller personer så grafiskt och tydligt som det bara går.
      Använd ”möbler”, d.v.s. skriv om saker, detaljer, om rummet där det hela utspelar sig för att skapa atmosfären. I andra genrer kan du skapa atmosfären genom att hitta ett språk – att bara använda specifika, poetiska ord till exempel som blir textens identitet. Allt för att texten ska bli personlig, specifik och tydlig.
    • By Ollie Olson
      Det viktiga när du skriver texten till din låt är att inte fastna i det tröga för då blir det väldigt lätt att sluta, och resultatet blir bara ytterligare en nästan klar låt.
      Ett tips som brukar rädda de flesta är att skriva ”klart” så att du får alla delar på plats – sätt en struktur, och att du sedan skriver låtsasord eller förstås ännu hellre något riktigt som förmedlar texten, om än inte helt perfekt, i de delar av texten som du inte kommit vidare med.
      På så sätt så får du en ”hel” låt. När du sedan lyssnar på din dator/mobil/fickminnes-inspelning av det du har gjort, så blir det enklare att skriva om och ändra sådant som du inte tycker är riktigt bra.
      Jag brukar själv skriva om en text, melodi eller byta ackord åtminstone fem – sex gånger innan jag är nöjd.
    • By Ollie Olson
      Ofta brukar vi låtskrivare tendera till att göra partierna/delarna i våra låtar alldeles för långa – framför allt övergångsdelarna som exempelvis övergången från första refräng till andra vers. Det blir ofta nästan dubbelt så långa partier än vad låten kräver.
      När du känner att du är klar med din låt, så spelar du in den på enklast möjliga sätt. Låt den sedan vila i några timmar eller dagar och lyssna sedan på den med kritiska öron, och känn efter var du tycker att det blir för långa partier.
      Ett vanligt fel är som sagt att övergången från första refräng till andra vers brukar bli för lång. Testa att ta bort det mellanpartiet helt om du har ett sådant, även om du älskar din egen "hook" som ligger där. Gå igenom låten del för del och se vad du kan trimma bort för att göra den effektivare.
      Det är en stor skillnad i lyssningsmönster mellan dagens lyssnare och lyssnarna för tjugo år sedan. Dagens lyssnare ”har inte tid” med för långa partier och skippar då hellre låten i sin Spotify- eller Apple Music-lista.
  • Utvalda blogginlägg

  • Veckans populäraste ämnen

  • Utvalda pressmeddelanden

×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue.