MrBluesman

Det är ju inte som att jag sparar allt till mastring. Naturligtvis skär jag bort onödig bas och städar i frekvenser. I mastringen gör jag precis det som hör mastring till: det sista lilla på hela mixen. Bara för att jag inte vill ha en massa lågfrekvensmaterial i stereo, betyder ju inte att jag inte vill ha kvar en del botten i pukor och gitarrer. Jag vill ju inte fullständigt skära sönder alla guror. Jag prövat fram ett recept för att behålla botten, men samtidigt ha klarhet i mixen. -Något som lyft mina produktioner enormt! Skitsnack! Det har inte ett jävla dugg med slöhet att göra, utan ett arbetsflöde som vuxit fram genom år av övning och experimenterande! Jag gillar mitt sound och resultatet jag får till, och jag trivs med mitt arbetsflöde. Det är inte "för mycket bas på" innan mastring, utan precis så mycket bas som jag vill ha. Det jag gör i mastringen är att minska stereoinformationen i den basen. Lyssna på resultaten istället innan du pekar finger. Du kanske har nån snäll kompis som kan spela in det på kassettband åt dig...?

Kan inte låta bli att tänka på den här låten som brorsan min skrivit åt vårt band Secret Circus. Den här har en nästintill konstant tonartshöjning inbyggd i melodin (samt en halvtons tonartssänkning in i refrängerna). Totalt går den två hela varv runt greppbrädan! Låter helsjukt när man beskriver det, men är så klurigt skriven att man knappt märker det! Vi brukar kalla den för en kromatisk blues. Inspelad till största delen i en ladugård vid landstället på Åland. Secret Circus – Oak of Old

Vad är det för bolag? Jag kanske skulle kunna ge mig på ett försök... :-)

Det tror jag med. :-)

Secret Circus – Lmnt

Alltså, det händer ju tex ibland att jag stereodubbar gitarrer... botten på dem går ju lätt ner i basfrekvenserna. Även stereopannade röster kan gå neråt 120 Hz. Synt-slingor, orglar, för att inte tala om pukor (och trummor öht i rumsmikar)... alla dessa har ofta basmaterial med stereoinformation. Tillsammans kan det lätt skapa gröt. Detta städar jag gärna i efterhand med M/S-EQ i master. Skulle kanske gå att åtgärda redan i mixen, men jag gillar mitt arbetsflöde och det låter skitbra.

Beror ju liksom lite på vad ni är ute efter för ljud... vad det är för trummor, hur många pukor, vad det är för rum etc. Svårt att ge förslag utan nån info.

Jag brukar EQ:a mastern i mid/side. Jag skär allt under typ 27 hz i mid (högre om det är en snabb låt och tät mix) och allt under nånstans vid 55-120 hz i side (beror på materialet). Detta gör att all lågbas blir mono. Ofta sänker jag ett par db med en low shelf upp till ca 200 hz i side också. Dessa små åtgärder gör ofta under för att bli av med "gröt" i mixen och ge klarhet åt bas och botten på gitarrer etc! Annars har jag inga generella EQ-åtgärder, utan det beror på mixen.

Hur skriver man en bok? Hur målar man en tavla? Hur skriver man en låt? Man sätter igång och gör vad man känner för helt enkelt! Ok, inte mycket information direkt... men att skapa en video är kreativt arbete. Ingen kan lära dig vara kreativ. Kreativitet måste hittas inom dig själv. Annars är det inte kreativitet utan plagiat. Det tekniska är av underordnad betydelse (och lämpar sig troligtvis egentligen bättre för ett annat forum), men om du har frågor av teknisk karaktär så svarar jag gärna efter bästa förmåga (jobbar professionellt med att filma bla musikvideos). Du har inte gett oss mycket att gå på. Vad är det du undrar över egentligen?

Hehe, ja brorsans truck låter rätt elakt 🙂 En gammal trimmad silverado. Ja du, vi tänkte försöka hinna med nått i sommar! Börjar ju verkligen bli lite dags med ett gig på hemmaplan och inte bara i USA 🙂 Här är en liten live-video som vi svängde ihop när vi location-scoutade för Leave it all behind-videon. Allt inspelat live på plats (MS-rig utanför bild), en tagning, inga pålägg etc. Filmat med en Canon 600d och några iphones. http://www.youtube.com/watch?v=Oq9yVi54rsI

Secret Circus senaste video: http://youtu.be/ZJ-XdUCFHbs Jag har filmat och redigerat, brorsan skrev manus och regisserade. Hoppas ni gillar!

En ljudklasssad dörr (tung sak) som sluter tätt. Draperi etc är bara att glömma.

Mitt band (Secret Circus) kör live med ett Motu 828 mkIII FW. Styrs via datorn. Inte helt perfekt, som senario 2 i föregående post illustrerar, men har många andra fördelar (grymt ljud, grafiska EQ, kopmressorer och reverb etc). På önskelistan står en iPad, så kan vi ha touchreglar.

Kanske han gör också? Men oavsett, vad fan har det med ämnet att göra? Höj ribban lite. Annars rätt intressant ämne, som ändå (som vanligt) spårar ur lite... :-) Hursom, som vissa är inne på: Det är väl inte så jäkla krångligt egentligen. Om en musiker, konstnär, dansare, skådespelare eller whatever med inlevelse försöker förmedla en känsla och en publik förmås känna med denna, själva uppleva den, då har väl upphovsmannen lyckats? Svårare än så är det inte. Detta handlar inte primärt om spelteknik, utan om känsloförmedling. Speltekniken blir då ett verktyg för att få fram vad man vill säga. Precis som språket för en författare. Med taskigt ordföråd och dåligt språkbruk blir det svårt att väcka känslor med en text. Med taskig spelteknik och musikförståelse blir det svårt att förmedla vad man vill säga med ton och rytm.

Det beror på vad man vill åt ljudmässigt. Förstärkarsimuleringar är ett fantastiskt verktyg i många fall. Det man eventuellt förlorar är sustain/rundgång från högtalare in i gitarrmikarna. Går iof att simulera med monitorer... Personligen gillar jag att laborera med riktiga stärkare, men jag är heller inte främmande för att använda pluggar när det passar (eller blanda). Är du nyfiken på riktig stärkare och har pengarna så kör hårt. Om inte annat så är det utvecklande och inspirerande att lira med riktig stärkare. Splitta och spela in lajn-signalen också så kan du ju jämföra/blanda med simulering!

Jag har en polare som är klassiskt skolad konsertpianist på halvlåg nivå i USA. Han är extremt tenknisk, med i det närmaste perfekt gehör. Han spelar extremt krävande och svåra stycken felfritt, men på nått sätt tyckte jag alltid att nått saknades när han lirade. Det låter liksom programmerat. Jag tog en öl och ett snack med honom en gång om just "känsla" kontra "teknik". Han fattade inte ett smack om vad jag funderade över. Han sa, citat: "Well, music... it's just numbers and vibrations man, numbers and vibrations". Ehm... liiiiite mer än så är det väl ändå? Han har ju rätt i sak, men hans något autistiska inställning/filosofi/personlighet förklarar ju varför det låter som det gör. Jag tycker det är så jävla tragiskt! Jag anser att han helt från början missuppfattat syftet med musik! För honom är det bara formler och ekvationer som ska lösas ut. Han borde blivit programmerare istället. Nä, det är inget direkt motsatsförhållande i sig mellan "känsla" och "spelteknik", men det kan indirekt bli så för vissa personer/personligheter. Problemet är väl att många tenderar vara lite åt ena hållet eller det andra; antingen premiera tekniskt spel med snabba passager, fantasilöst skalharvande etc, eller försöka lägga sin själ i varje, uttänkt och avvägd, ton. Vissa, som Joe Bonamassa, har båda: spelskicklighet samt god smak och förmåga att "lägga band på sig själv"; det känns aldrig tekniskt for the sake of tekniskt. Men samtidigt känns det aldrig som att han är hämmad av tekniska begränsningar. Själv är jag nog lite en av dem du stör dig på; som gärna förlåter mig själv genom att påstå att jag premierar känsla framför teknik, tom försöker "kompensera bristande teknik med känsla". Visst, rent självransakande så kan jag väl medge att det är lite av en bortförklaring ibland. Men inte HELT. Jag TYCKER helt klart att det är viktigare att det LÅTER bra än att det är tekniskt avancerat. Att det är tekniskt och svårspelat är i total och absolut avsaknad av egenvikt tycker jag. Det går lite långsammare än vissa andra när jag lirar, men det låter oftast bra och berör (förhoppningsvis) publiken. Däremot vore det ju trevligt att inte vara lika hämmad av bristfällig teknik. Så det är ett fortsatt pågående projekt. -Övning...

Tjena Ville! Skulle definitivt satsa på aktiva lådor. Mackie SRM 450 är riktigt bra. Finns visst en variant med tiotummare som alternativ. Behöver nog subwoofer som komplement då. Har jämfört SRM450 med Behringers variant och föredrar Mackie alla dar i veckan (bla för att Behringerburkarna är otydligare och tenderar låta rätt olika på olika volym, väsigt på låg volym och basigt på hög). Fast Behringer-burkarna är onekligen väldigt prisvärda och ett klart alternativ om kraven inte är lika höga och plånboken tryter. Du nämnde inget om ni behöver bord etc? Med bandet (Secret Circus, tror du hört talas om oss? 😉 ) kör vi Mackie SRM 450. Istället för mixerbord så har vi ett Motu 828 mkII (preampar är en SATT SAM82 med direct outs) och mixar med laptop (Motu'n har ju DSP med bra reverb, grafiskt EQ och bra kompressorer på alla kanaler etc). Låter helt sjukt bra. 🙂

Tackar! Japp, de är filmade med en Canon 600D. Vissa scener är filmade i 50 eller 60 frames per sekund och sedan nerdraget till 25 för slowmotion. Programvara är helt Premiere och After effects.

Låte ju ruskigt billigt. Ok, man kan ju ha nån slags prova-på-rabatt för att sedan höja när man fått lite bokningar. Men annars, 2-3 timmars jobb med egen utrustning på en helgkväll (två man?) för 500 spänn? Jag hoppas du inte tänkt mixa dessutom för de pengarna? Ok, jag har tagit en del såna jobb också, (har bla filmat en del konserter för typ en symbolisk tusing och bärs efteråt) och då tänkt "gungor och karuseller". Jag har fått bevisa mig där, och fått bättre betalande gig senare. Sålänge den timpenningen inte är slutmålet... Så visst, ta ett par jobb för symbolisk betalning + goda vitsord och rekomendationer (be bandet säga att de betalade 2000 kr), gör ett bra jobb, hoppas det ger fler bättre betalande gig. Ha visitkort att dela ut när du jobbar.

Här är tre videos som jag gjort åt mitt band Secret Circus. Det är jag och min tvillingbror som gjort allt från låtskriveri och musikproduktion till manus, planering, foto, klippning och efterredigering. Alla är gjorda nästintill helt i avsaknad av budget med vad som stod till buds. Enjoy! 🙂 Inspelad under en bro i Stockholm, spela-scener i mitt vardagsrum när frugan inte var hemma (hon hade nog inte gillat att vi fylle hela lägenheten med rök 😆 ). Träffade tjejen på en fest, hon berättade att hon pysslade med eldpiska. Lät ballt! En liten rökmaskin och några billiga scenlampor hade vi, lampolja och bensin är billigt, tillstånd sket vi i 😱 http://www.youtube.com/watch?v=LqaZfJS6Kmo En kul idé, mängder av planering och mätande, en lånad greenscreenstudio under en dag och en massa efterredigering: http://www.youtube.com/watch?v=dzrA1mH1u5Q Råkade få tillgång till en cool gammal träskuta en solig dag... storyscener i sommarstugan på Åland med älskade morfar i huvudrollen: http://www.youtube.com/watch?v=XpiEoZYnKZE

Ja, längre attacktid...?

För att vara on topic; lite mycket rum på virveln som placerar den långt bak i mixen och gör att den låter lite smetig. Testa att sidechainkomprimera den blöta virvelsignalen (rummet) mot den torra, så att den blöta duckar för direktljudet och liksom sväller upp efter. Det borde ge en bättre närhet och tydlighet i viveln. Öka predelay på reverb. Har du dist på virveln? -Dra ner på det så du inte smetar ut transienterna. Ha gärna en längre attack på kompressorn för ett lite punchigare ljud. Mina 5 cent...

Fett OT, men om du lär dig skilja på "de", "dem", och "det" i skrivspråk så blir det betydligt lättare att förstå vad fasen du skriver. Kan du bara inte skilja på "de" och "dem" så skriv dom istället (vilket troligtvis är vad du tror att du skriver när du skriver "dem"). Sorry, vill inte vara stavningshitler, men kan inte låta bli här. :-/

http://www.youtube.com/watch?v=fkTKZ5IjvGk Här är en video jag spelade in i vintras när min kompis Robin Scott lirar sin låt "Oh oh" live i vår (Secret Circus) lilla studio i Roswell, New Mexico. Tycker guraljudet blev fint. Sitter två CM3:or i XY vid tolfte bandet, M/S strax utanför bild på helhet/rum -antingen Studio Projects B3 eller M-audio solaris som side (kommer inte ihåg) och nån billig MXL-småmembranare som mid. Aningen (hårt Lowpassad/highcuttad) line för extra botten. Sångmiken är en skitbillig Superlux nånting som är märkligt bra trots fyndpris. Allt genom brorsans underbara SAM82 rig (helt nersölad med Lundahl-trafos 🙂 )

Har ett par Line Audio CM3 som tjänat mig väl. De är jättebra för priset, men passar inte till allt... -kan upplevas som aningen vassa/hypade i diskanten (vilket passar jättebra på tex akustisk gitarr och annat där man vill framhäva transienter och briljans). Har spelat in trummor med NT-5 som överhäng och blev lite kär i värmen och mulligheten som jag upplevde dess karaktär som (särskilt i jämförelse med CM3:orna som har lite motsatt karaktär).