Valle

Najs edit! 😉

He he... jag antog att svaren skulle bli kraftigt varierande. Jag tänkte på det här med "stack" som engelskt kontra svenska men kunde konstatera att de används i princip för samma beskrivning; något som är staplat ovanpå vartannat. Sedan så inbillar jag mig att Marshallrigg säger mindre än Marshallstack. Dessutom, att blanda svensk och hybridengelsk böjning – stacken vs stacksen – känns lite för inkonsekvent för mitt syfte. Men det var just precis för det här med Marshallstackarna som ledde till att jag startade tråden. Att skriva -stackarna såg ju fan inte klokt ut... Närmare bestämt: Jag skulle i en text beskriva två stycken Marshallstackar som något mycket åtråvärt i en ung gitarrists ögon, men när jag längre fram i texten skulle referera tillbaka till Marshallstackarna... ja, då var det ju inte särskilt åtråvärt längre.

Alltså, ibland känner man sig bra fånig. 1. Hur böjer man Marshallstack i singular/plural, bestämd respektive obestämd form? 2. Bör man skriva med bindestreck, a la Marshall-stack, eller utan? 3. Och, kan man ta för givet att medelmusikintresserade människor vet vad man menar med Marshallstack? Jag blir fan galen...

URL: 27 § Upphovsrätt må, med den begränsning som följer av vad i 3 § sägs, helt eller delvis överlåtas. AvtL: 1 § Anbud om slutande av avtal och svar å sådant anbud vare, efter ty här nedan i 2-9 §§ sägs, bindande för den, som avgivit anbudet eller svaret. // Vad i nämnda paragrafer stadgas skall lända till efterrättelse, så vitt ej annat följer av anbudet eller svaret eller av handelsbruk eller annan sedvänja. // I fråga om avtal, för vars giltighet enligt lag fordras iakttagande av viss form, gälle vad särskilt är stadgat. Inga konstigheter som jag ser det, angående "tanken med...". Nej, det tror jag inte. Det skulle strida mot grundprinciperna i URL 3 §.

Jag är gränslöst glad för din skull.

Vissa lipsillar brukar låtsas att URL innehåller specifika moralvillkor och/eller villkor som tvingar motparter avslöja sina interna affärsstrategier etc; det är därför som jag tror många insinuerar att ES skulle kunna bryta mot URL. Befängt, dock, om du frågar mig. Att komma billigt undan är en princip som gäller alla verksamheter, inte bara de döende.

Som en valnöt, ungefär. Och då har jag ändå varit ganska så återhållsam med droger i många år av mitt liv.

"Problem" (om man nu måste anses var det) Jag blir oftast förbannat petig och kan sitta och fumla fram och tillbaka mellan A och B till öronen blöder, för det kan ju bli bättre, typ... Det kan röra sig om allt från helhetssound till klangen på riden. Det värsta är att jag ibland glömmer att ta pauser, vilket resulterar i trötta öron, vilket i sin tur resulterar att det jag tyckte lät OK (innan jag tog pausen) lät bedrövligt när jag återupptog arbetet och därmed faller tillbaka på ruta ett. Frustrerande som fan. Jag önskar att jag var lite mindre kycklingskit när det gäller att spela in grundmaterial till en låt. Som regel spelar jag in extra dubbar om-i-fall-att, eller alternativa tagningar (utföranden/arr), även om jag ibland nästan är helt säker på att jag inte kommer att använda materialet. Jag kör i princip alltid effekter/pluggar icke-destruktivt, och jag bouncar aldrig. Jag är med andra ord ingen producent som har (eller nödvändigtvis måste ha) allting klart för mig från början, utan vill kunna variera – gärna obegränsat – under (slut)mixningsfasens gång. Många tycker att förfarandet hör till de fegas. Jag avskyr att mixa gitarrer (hitta "rätt" sound"), blir aldrig nöjd med hur baskaggen hamnar i ljudbilden, och så hatar jag min (sång)röst. Lösningar Inga. Jag får finna mig i skiten.

Du har en liten hjärna, menar du?

Hellre för få än för många, precis som med allt annat här i livet. För få skapar begär/frustration, för många ger spykänsla/övermättnad. Tio, om man måste nämna en siffra. Men å andra sidan. Det här med "album" börjar bli rätt så luddigt. Förr tryckte man in X antal låtar på lagringsmedia/vinyl av ekonomiska och marknadsmässiga skäl, och man kallade olika utformningar för fullängd, maxi och singel. Idag är det bara "album".

Kan fan inte låta bli: 😄 Cannabisrökare föds med mindre hjärnor! Alla som röker Cannabis räcker upp en hand...

😄

Tjabba, alla forumnördar! Om man inte får säga "ABBA, 'Happy New Year'", vilka låtar skulle ni säga är bra/typiska Nyårs-låtar – ni vet, den man sätter på strax innan alla ska pumpa sig fulla med bubbelvin och hojta "Gått njyyt åår!"? Passar på att önska alla – ja, till och med mina forumantagonister (ni vet vilka ni är, era jävla Bozo's) – en riktigt mysig Nyårsafton och ett lika riktigt gott nytt 2012.

😉 Jo, för fan! Charvel är bäst! Fast det ska vara M6:an med Kahler-stallet, äldre 6-modeller hade "licensed by FR"-stall som sög rätt så rejält (den på din bild, t.ex.).

Givetvis en lika intressant som berättigad fråga. Men, nej, jag saknar inte det (längre). Jag horade mig mycket under 90-talet, så till den grad att jag inte pallade "koppla in guran och köra ett rejs" bara för sakens skull. Till slut upphörde det helt. Jag var (är) fortfarande väldigt kreativ när det gällde att skriva låtar/producera men fann att jag skötte skrivandet alldeles utmärkt på akustisk gitarr (eller piano). Ja, till och med hårdrocksriff a la Hellvalla Burn föddes på min Ibanez AEG10:a. Fast ur ett annat perspektiv kanske jag saknar det lite, och det är att jag inte skulle ha något emot att gå upp på scen igen. Det var ju ett tag sedan...

Du bröt nyss mot Forumregel 7. Du ska stängas av i fem dagar.

Jag har i huvudsak lirat på följande genom åren (i kronologisk ordning): Peavey Bandit 65 (pre ca 1986, påtvingad) Förmodligen det värsta skit som någonsin tillverkats i förstärkarväg. Aldrig, och jag menar aldrig, fick man något vettigt ur det här skämtet. Jag var dessutom väldigt avundsjuk på min gitarrkollega som hade en 4/12:s-låda (om än hemmasnickrad) med Carlsbro-top. Han blåste liksom sketan av mig varje gång vi repade. Och tro mig, det tar verkligen på stoltheten när man säger "Du, Micke... du måste nog sänka lite. Jag kör full patte på min stärkare, men hör ändå inte vad jag spelar...". Vox AC30 (post ca 1986, lånad) En stärkare det inte går annat än att förälska sig i. Finns inte så mycket mer att säga. Roland JC 160 + Roland JC 120 (post ca 1990) Knepiga. Minst sagt. Skitsvåra att ratta in bra sound, särskilt inför inspelning, men när man väl fick in ett så var det snuskigt najs. Tyvärr var det min dåvarande musikverksamhet som styrde valet av stärkare. I hjärtat var jag en råstekt rockmusiker och ville helst ha Marshall, top+låda. Mina bättre betalda musikuppdrag behövde dock ett "renare" ljud och det fick därför bli JC:orna. Tyvärr blev min 160:a stulen och säkert såld till någon blåögd som inte ifrågasatte hur det kom sig att han fick en 10 000+ SEKs förstärkare för "1 500 snabba" eller något ditåt. Idag är jag helt förstärkarlös. Jag spelar ingenting live längre. Och när det kommer till inspelning funkar SimulAnalog Guitar Suite-pluggsamling alldeles förträffligt bra. Ingen hör idag någon skillnad ändå. Och den som påstår att h*n gör det ljuger.

Visst, fan! Ungerska frimärken var också top notch! 😄

Asiatiska frimärken var alltid coola och detaljrika. I alla fall på 70-talet. Fine!

Knappast mindre relevant än ditt inlägg, Bozo! Jag tycker att musik är tråkigt. För det mesta. Men förbannat roligt när det är roligt. Fast, egentligen skiter jag blanka fan i vad du tycker. För [pronomen] är en [adjektiv] person, och jag fattar inte varför [substantiv] [verb] [pronomen] [verb] och [verb] så ofta som [pronomen] [verb].

Well, du talar i samband med detta ämne om tillfällen "där barnen skrek och grät och tvingades ner i spagat"... Låter jävlar i mig som barnmisshandel. Men du svarade inte på min fråga. Låt mig få omformulera: Hur "bra"/"duktiga", enligt dina mått, får barn bli innan deras föräldrar anses misshandla barnen psykiskt i dina ögon?

Nja... För ordningens skull: Tråden är, så att säga, mergad. Detta skedde redan i samband med inlägg #156 som var en separat trådstart vars ämne inte hade ett skit med huruvida droger och musik "hör ihop" att göra. Olsberg ansåg dock att det hade det visst och slog ihop eländet med en åtta månader gammal tråd.

Tycker det luktar lite avund, jag... En fråga: Hur "bra"/"duktiga", enligt dina mått, får barn bli innan deras föräldrar framstår som barnmisshandlare i dina ögon? 🙂

@ Fredrik: Förstår inte riktigt din "poäng" med stearinljuset. Care to enlighten? @ Henber77: Är "vi" glada över den lille killen i videon, eller är "vi" äcklade över "vår" förmodan att föräldrarna har misshandlat honom?

Mycket skitsnack i den här tråden. Och framför allt, mycket skitsnack från människor som totalt saknar personlig erfarenhet av sådant de på sitt förträffligt slibbiga sätt försöker framstå som experter i... Menskitsamma, vad jag egentligen vill säga (utöver det jag redan sagt) är: Hör droger och musik ihop? Ja, det har ju faktiskt musikhistorien visat. Sedan att en del musiker och konstnärer valt/väljer att avstå droger samt att droger är "farligt", det är en helt annan sak. Å andra sidan: Hör köttätande och att vara människa ihop? Den självutnämnde experten svarar: Det är inte samma sak! Du ska alltid se allting så jävla svart eller vitt. Du ska alltid peta, vrida och vända på ord. Så fort du skriver något så sabbar du trådar. Du har Aspergers! Den med någorlunda sunt förnuft svarar: Ja. Fast det är bevisligen inte så nyttigt i alla lägen. .