Valle

Knappast mindre relevant än ditt inlägg, Bozo! Jag tycker att musik är tråkigt. För det mesta. Men förbannat roligt när det är roligt. Fast, egentligen skiter jag blanka fan i vad du tycker. För [pronomen] är en [adjektiv] person, och jag fattar inte varför [substantiv] [verb] [pronomen] [verb] och [verb] så ofta som [pronomen] [verb].

Well, du talar i samband med detta ämne om tillfällen "där barnen skrek och grät och tvingades ner i spagat"... Låter jävlar i mig som barnmisshandel. Men du svarade inte på min fråga. Låt mig få omformulera: Hur "bra"/"duktiga", enligt dina mått, får barn bli innan deras föräldrar anses misshandla barnen psykiskt i dina ögon?

Nja... För ordningens skull: Tråden är, så att säga, mergad. Detta skedde redan i samband med inlägg #156 som var en separat trådstart vars ämne inte hade ett skit med huruvida droger och musik "hör ihop" att göra. Olsberg ansåg dock att det hade det visst och slog ihop eländet med en åtta månader gammal tråd.

Tycker det luktar lite avund, jag... En fråga: Hur "bra"/"duktiga", enligt dina mått, får barn bli innan deras föräldrar framstår som barnmisshandlare i dina ögon? 🙂

@ Fredrik: Förstår inte riktigt din "poäng" med stearinljuset. Care to enlighten? @ Henber77: Är "vi" glada över den lille killen i videon, eller är "vi" äcklade över "vår" förmodan att föräldrarna har misshandlat honom?

Mycket skitsnack i den här tråden. Och framför allt, mycket skitsnack från människor som totalt saknar personlig erfarenhet av sådant de på sitt förträffligt slibbiga sätt försöker framstå som experter i... Menskitsamma, vad jag egentligen vill säga (utöver det jag redan sagt) är: Hör droger och musik ihop? Ja, det har ju faktiskt musikhistorien visat. Sedan att en del musiker och konstnärer valt/väljer att avstå droger samt att droger är "farligt", det är en helt annan sak. Å andra sidan: Hör köttätande och att vara människa ihop? Den självutnämnde experten svarar: Det är inte samma sak! Du ska alltid se allting så jävla svart eller vitt. Du ska alltid peta, vrida och vända på ord. Så fort du skriver något så sabbar du trådar. Du har Aspergers! Den med någorlunda sunt förnuft svarar: Ja. Fast det är bevisligen inte så nyttigt i alla lägen. .

När man ser den här lille krabaten köra sitt rejs tillsammans med en av världshistoriens absolut största ikoner... ja, då undrar man gärna, som kvasilyckad 40+-are, vad i helvete man tänkte på när man plockade upp guran från första början. Videon kan avnjutas i sin helhet... men jag rekommenderar varmt solot @ ca 3:00. Själv ska jag nu sälja mina musikprylar och investera i en stor, mustig frimärkssamling istället. http://www.youtube.com/watch?v=k1lG1y0R6sU Annat tillfälle med "bättre" ljud: http://www.youtube.com/watch?v=s3yEGX1EoY0

Sådant här är både intressant och fjantigt på samma gång. Som det redan har sagts i tråden: Det finns inga självklara fördelningsregler i tryck att hämta. Det närmaste man kan komma sådant är STIM:s fördelningsregler. Men eftersom du inte nämner STIM i något av dina inlägg så får (i alla falla) jag utgå ifrån att du inte bara talar om ideella äganderättigheterna utan även om egen kontroll över de ekonomiska rättigheterna (vilket även inkluderar medgivande av tillstånd för andra att framföra låten offentligt). Eftersom du talar om att helt eller delvis "bestämma" över låtarna, jämte det att ingen överenskommelse har gjorts på förhand, så finns där INTE ETT PISS ni med självklarhet kan hävda om ni hamnar i tvist med varandra angående rättigheter, där den ene påstår något som strider mot den andres påstående. Det är bara att köra på och spela (in) låten och/eller rippa delarna från "tvistelåten" och utifrån dessa delar skapa ett nytt självständigt verk. (Jag utgår dessutom kallt ifrån att ingen av er är en jävla nolla som försöker göra anspråk på rättigheter som ni innerst inne vet att ni inte har något med att göra). Sedan gäller bara att hoppas på att ingen drar igång en rättslig process (föga troligt). Men OM en rättslig process inleds kan den med "starkast" bevis räkna med att vinna bäst gehör. I övrigt kommer ni alla att framstå som ett gäng kacklande kärringar som anklagar varandra för stöld på fullständigt ogripbara grunder, och tvistens utgång kommer att bli att ni alla tilldelas lika stora rättigheter (och den som drog igång skiten får stå för hela eller delar av rättegångskostnaderna). Ovanstående borde vara ett skäl nog att förstå att vad som gäller är (skriftliga) avtal som alla berörda parter godkänner; då kan man, med beaktande av de få inskränkningar som finns i lag, komma överens om i princip vad som helst. Eller, så ansluter man sig till STIM, där varje registrering av verks rättigheter följer en på förhand uppsatt (och av STIM-medlemmar godkänd) rättighetsfördelning. I övrigt: Om man frågar mig vad jag personligen tycker så "splittar" man inte kompositionen i delar som "versen är din" och "refrängen är min" – för det är skitlöjligt. Samma vad gäller text. Inte heller tycker jag att man ska splitta i mängd, typ "jag har skrivit vers och refräng, du har bara skrivit sticket, därför är 80% av låten min" – också väldigt fjantigt (vem bestämmer procentsatsen, liksom? Den som har skrivit mest?). Alla som har bidragit med musik ska ha lika stora andelar oavsett vad och hur mycket som har skrivits. Det enda som gäller är ärlighet och ödmjukhet (om inte samarbetet redan regleras av ett avtal). Jag har t.ex. angett personer som upphovsmän till texter som jag egentligen ligger 100% bakom. På samma vis har jag låtit basisten/trummisen/sångaren/sångerskan tilldelas upphovsrätt på kompositionen trots att bidraget i sig aldrig uppnådde verkhöjd. Till sist: Man bör nog fråga sig själv varför det är så viktigt att kunna "bestämma" över en låt och "förbjuda" sina bandmedlemmar att spela låten. Är det för att man är en gnidig, hämndlysten jävel? Eller har man sjukligt kontrollbegär? Eller är det för att man tror att man kommer att bli snuskigt rik på sin låt? En sak är säker, det är inte det senare. Edit: Många slarvigheter korrigerade.

Ungefär som när Hitler kopierade de allierades uniformer...

Skitbra produktion – om än något "bussy" ibland (vilket snarare beror på arret än på produktionen i sig). Låten... Alltså, jag vet fan inte vad det är (det kan inte vara att jag är "gubbe" rätt av, för då hade jag tyckt det var "dåligt", och det tycker jag inte), men när jag hör sådan superjävlakrystad growl så kan jag inte låta bli att... fnissa. Fast, visst var där en hel del "effekter" på sången som hjälpte till på traven för att få det sådär riktigt munkadjupt, eller? Däremot tyckte jag att det var läckert hur bryggorna/refrängerna bröt av, även samspelet mellan "vanlig" sång och strupsång i verserna var najs. .

Bättre 😉

Många tycker att jag snarare komplicerar saker och ting. Du kan förresten sälla dig till universalgeniet crillemannen, och i övrigt den grupp som inte har förmågan att läsa vad jag skriver annat än på selektivt vis och på sådant sätt som passar deras respektive syften bäst. (Gäller inte Lindeberg.)

Köpte du pitch-pluggen då, eller tankade du ner den? Och, var det en offentlig och/eller kommersiell produktion du använde pluggen i fråga i?

😆

Tack för den fördumningen! Fast jag är ändå ganska trygg i mig själv när det gäller musikproduktion. Förresten, så läste du nog mitt inläg så här: Med "optimal" menar jag "att pressa så mycket man kan och samtidigt få dynamik" trots att jag skrev såhär: Med "optimal" i sammanhanget syftade jag egentligen bara på (som jag skrev) "att pressa så mycket man kan och/men samtidigt sträva efter god (upplevd) dynamik" Skillnad, inte sant? (Givetvis ville du bara spänna lite besserwissermuskler; helt OK.) Nu vet jag inte om du talar för hela kåren "mastrare". Men, varför inte bara göra som alla andra inom business: Gör det jobb du blir assignad/ombedd att utföra, och håll käften? Låt andra sköta sitt jobb och mind their own fucking business. Eller byt yrke till "bransch-universalgeni" (det är ju trots allt lite det du agerar).

Kommersiellt + feeware! Och jag vill ha betalt för mitt stuff i kommersiella sammanhang, ja.

Well, historien har visat något helt annat. Men det är bra att du talar om för alla hur det är.

Läste det också (igår). De är förstås intresserade av bakomliggande teknik. Men någon SAAB lär vi nog inte få se rulla ut från någon Kinafabrik.

Testa att sjunga in med olika nivåer i medhörningen. Nu kommer jag inte håg exakt de anatomifysiska detaljerna, och den som eventuellt vet vad det är jag svamlar om får gärna belysa mer i detalj. Men jag har för mig att t.ex. låga frekvenser kan upplevas "sjunka i ton" om de brassas på för mycket i lurarna; eller om det var tvärtom; eller hur det nu var. Men testa gärna.

Jag har spelat in gitarrer i över tjugo år och lyckas fan aldrig få fram ett sound jag är nöjd med.

Hmmm... Jag är sångare, sedan fan frös ihjäl, och är ganska trygg i min tonsäkerhet. Men jag kan ärligt talat inte erinra mig om att någon gång har "föredragit" vänster- eller högerlyssning. Kanske om jag av allehanda skäl blivit "trött" i ena örat... Fast, nä. En annan sak som jag aldrig riktigt fattat grejen med; det är när sångare håller för ena örat för att kunna "hit the notes"... När jag gör så händer inte ett skit (uppfattningsmässigt sett, alltså). Fan, det kanske är mig det är fel på Edit: Ful felstavning.

Du plockade upp en "horunge", verkar det som. Med "optimal" i sammanhanget syftade jag egentligen bara på (som jag skrev) "att pressa så mycket man kan och/men samtidigt sträva efter god (upplevd) dynamik", vilket var vad som i huvudsak gafflades om. Det hade inte så mycket med Tretowism, Lynne-trummor och Mutt Lange-körer att göra. Annars håller jag faktiskt med dig.

Well... Jag kan uppleva samma sak, men bara när/om jag är helt jävla inställd på att ljudbilden är formad på ett speciellt sätt. Till exempel, när jag förväntar mig höra ett gitarr-intro i vänster öra/högtalare men gitarren istället börjar spela i höger öra/högtalare, då blir det tillfällig oröra i huvudet på mig. Men det är inte värre än att mitt öra (mina öron) anpassar sig; ganska omgående, faktiskt. Men det där med att "hör[a] jag vad de säger men jag har väldigt svårt att ta in det, att höra vad som faktiskt sägs" låter som en ganska kritiskt detalj om man nu arbetar med i synnerhet musikproduktion...

Ah! Nu så! 🙂