Valle

Vaddå "förstör"? Vaddå "tjänat på det"? Det är ju bara din "smak" som inte pallar med det optimala soundet. Många andra gör det, inte minst slutkunden. Och det är ju den senare som vi (producenter) "tjänar på det". Eller menar du att musiken som fenomen hade varit mycket bättre för alla andra om den bearbetades så som du tycker är bäst? Ungefär som att The Beatles var bäst, resten är bara vrål och skrän... (som jag vet att många 40-/50-talister uttrycker det).

He he... Bozo! Vaddå "gillar inte mastring"? Du måste nog sätta dig in i vad jag menar när jag talar om "mastring" – och jag är ganska tydlig med det, faktiskt. Det finns OTALIGA inlägg där jag berör ämnet. En av dem jag gillar bärst själv är denna, i tråden: "Mixning/Mastring" Men bara för dig, en specialkurs: Mastring för mig innebär inget annat än "färdigställande av produktion". Det som vissa menar ska utföras uteslutande av den "mer kompetenta" musiktekniska eliten "mastrare" menar jag mycket väl kan utföras i det skede som normalt går under namnet "slutmix", av mixaren själv. Det var förr, på 80-, och 90-talet som "mastring" var hippt, nu går det att fixa in the box. Anledningen till att ingen ("mastrare") håller med är förmodligen för att många har lagt ner MULTUM med pengar på dedicerade mastringsverktyg som de fortfarande betalar av på... Om 10 år finns det inget som heter "mastrare"...

Jag väntade mig förstås en referenproduktion, gärna specifik, där producenten inte anammar det som i folkmun idag går under benämningen Loudness War, men som ändå håller så pass högt marknadsvärde att den säljer lika mycket som musik som kommer från "kriget". Du kan väl inte säga att Loudness War är något tveklöst negativt bara för att Europe "spräcker nollan"...

Nja, Bach vet jag inte så värst mycket om. Men jag tror mig ha hört/läst att den ene av de andra två tog sig lite opium på ganska regelbunden basis (fast, OK, han var tydligen inte medveten om det); den andre var jämt sjuk och proppade sig full med "medicin"; och båda var totalt nerkörda i spriten.

I så fall har du säkert någon form av referensproduktion. Nämn gärna en produktion som du anser är precis sådär lagom.

Fast nu använder du Loudness War som något negativt i sammanhanget, eller? Det gör inte nödvändigtvis jag. De som är emot LW har en tendens att indirekt tala om för andra hur man ska och inte ska producera sin musik – lite översitteri, om man frågar mig. Att pressa så mycket man kan och/men samtidigt sträva efter god (upplevd) dynamik tycker jag är FULLSTäNDIGT upp den den enskilde producenten och ska inte ses som något störande/jobbigt/"fel" från andra producenters håll; de kan ju mind their own fucking business, om man säger så. Inte heller tycker jag det är rimligt att LW ska ses som en självklar (negativ) orsak till exekutiva producenters släpphänthet (för vissa), eller överseende (för mig), vad gäller lite knaster etc. Sorry för OT.

Nja... de som hänvisar till CD som "endimensionellt, platt" refererar nog till CD-skivorna/produktionerna som kom på 80-talet. Det är trots allt, musiktekniskt sett, två miljoner år sedan.

😄

Oj, känns nästan som att vi får backa några inlägg nu, så att vi kommer i fas. Nästan som det där Dallas-avsnittet när Bobby kom tillbaks från de döda... 😉

Jo, jag hör knastret, kommer en fin laddning vid 00:32 också, och i stort sett varje gång pukorna är "på G". Men "dist" vet jag inte... Någon själklar dist vid #2 @ 02:45 hör jag inte heller. Får checka öronen (eller, snarare, lyssna på annan utrustning). Och +1 på "nu lyssnade jag på spotify, och vad gör dom med ljudet egentligen?"...

Vänta lite nu. Har jag missat något här... Att sänka alla spår/bussar (proportionellt) så att mastersumman blir -1dB är väl exakt samma som att sänka själva mastern med 1dB. Eller?

Gubbe! 😉 Vad digitaldist beträffar så är det ett av få tillfällen man skulle kunna "skylla på" det man inte vet har man inte ont av. Och det är ju oftast så, väl?, att det är när man blir uppmärksammad på skiten som man stör sig på den. Dessförinnan satt man och diggade och tyckte allt lät så jävla läckert, tills disten kom och sabbade hela låten. Jag har lite följdfrågor: 1. Vari ligger det hemska med digitaldist? (Och den som gör sig lustig över mig genom att komma med fjanterier som att "ja, men sitt och lyssna på digitaldist i en minut, så fattar du nog" kan hoppa och skita. Jag syftar förstås på sådan dist som man egentligen inte visste om fanns där förränn kanske ett år efter att man köpte plattan, och då bara på grund av ett en petnisse satt och analyserade låten.) 2. Hur rimligt är det att en exekutiv producent medvetet releasar en produkt där digitaldist riskerar bli en "snackis" bland de (ibland förtrödna) konkurrenterna? 3. Hur stor är sannolikheten att slutkonsumenten (som inte själv är audioteknikfreak) sitter och "analyserar" låten för att hitta skavanker? 4. är dist "fel"?

Till TS: Efter att du har exporterat (-> 24-bit), "sprakar" det såväl i Cubase (om du läser in filen på nytt) som i ditt videoprogram, eller endast i endera? Och varför har Claes missat den här tråden?

Och när jag talar om "rakt på sak" så menar jag förstås att vara rakt på sak utan uppsåt att såra! Jag tycker det är lite märkligt att man så obehindrat förknippar "rakt på sak" med otrevligheter. Vad fan, då är ju bomullsinlindning en fan så mycket värre form av uttryck; inlindningen används för att "inte såra", men risken är att den sårar likförbannat när lindningen går upp. Skillnaden är den som lindar in i bomull aldrig behöver stå till svars för sina kvasisanningar, medan den som är "rakt på sak" får det riktigt jävla varmt om öronen för att h*n varit "hård" (men fullständigt sannfärdig). Ett exempel på det här forumet är när medlemmar ber om kritik, men fullständigt slår bakut när de får det eftersom man inte uttrycker sig på ett sådant sätt som DE tycker att kritik ska uttryckas på. Fånigt så jag kräks! Gråskalor finns, såklart. Men av min erfarenhet att döma (säger inte att den är fulländad) så finns det ingen gråskala vad varningssystemet beträffar, inte ens en regnbågsskala; systemet är rena lotteriet. Den här tråden har inget med det där enskilda fallet att göra. Saken är utagerad, det var ett misstag, och jag har tagit på mig skulden. Jag fattar mycket väl att olika människor uppfattar ironi olika, vissa inte alls. Jag fattar det dessutom mer nu än någonsin.

Den som gör den längsta trummaskin-virvel-rollen medan ett bandpass sveper från låg till hög frekvens. Samtidigt sjunger en människa med total avsaknad av tonkänsla "Oh, baby, I'm gonna take you to the top; Oh, baby your sexy body makes me hot"... typ! Så jävla coolt! Edit: Javisst ja! On Topic: Jag har inget rack.

Nästan alltid, med andra ord.

Behåll bucklan – och strunta i avskedsceremonin; risken är annars att du vinner den igen, vilket skulle bli historiskt. Ingen vill ha två bucklor! 😉 BTW, du har PM.

Helt jävla onödig editering där 😄 (PS: Hade seriös tanke med tråden, snarare. Efter två hundra inlägg hade jag inget annat val än att retirera, eftersom allt det "seriösa" försvann bland mycket OT. Och nu är det bara en död häst man sparkar på...)

Nu om någonsin hade det ju varit guldläge för moderatorerna och förpassa den här tråden till OT-träsket utan att behöva spä på min inbillning om daltande. Jag menar, min "Ace Frehley"-tråd förtjänade bättre än den här. Disclaimer: Bomullsinlindning: Jag vill inte att detta inlägg ska tolkas som "när vi [moderatorerna] flyttar dina trådar till OT gnäller du, när vi inte gör det tillräckligt snabbt gnäller du". Jag bara skojade lite. Och ingen är fortfarande läskig.

Fast denna är rätt så läcker den med:

Ja, vi får hoppas att han har det bra. I övrigt, tack för förtydligandet! 🙂

Om liknelser/analogier är intressanta, låt mig då få bjuda på en av de roligare jag har läst. Kommer från Gearslutz:

Sant som fan! Problemet med när man ger sig på rakia är att man inte med själklarhet vet vilka frukter/bär den är gjord på. Jag kan bara dricka den som är gjord på vindruva eller (i andra hand) plommon; all annan rakia är vedervärdig.

Bara en gissning. (Du behöver inte ens bekräfta/dementera.)

Ah, "sliva"! Inte samma sak som rakia men najs ändå! Värmer gott!