trombonisten

Ja inte hjälper cue-mix. Den kan bara koppla ingångarna. Nu är det längesen jag körde en 828mkII. Har ingen att prova med heller. Jag är inte övertygad om att det du vill göra, dvs både till main och til 1-2 går. Kanske, ett svagt minne, kanske att om du kör signalen till 1-2 och ingen annan signal till main så kommer den på main också. Vill minnas att det blev så med MME-drivisarna men det är som sagt längesen. Gunnar

Så hjälp oss lite på traven - vad spelar du in för nåt, vilka mickar, hur nära ställer du dem. G.

Huvudregeln är att det gäller 70år. http://rixlex.riksdagen.se/htbin/thw/?...6;{THWIDS}=3.15]116035159598460&${HTML}=SFST_DOK&${TRIPSHOW}=format=THW&${THWURLSAVE}=15]116035159598460 se paragraf 43. Det är enkelt om upphovsmannen var svensk, eller åtminstonde bodde i ett europeiskt land. Se dock upp för att ett foto (som avbildar konstverket) inte kan användas fritt, fotografen har ocskå rättigheter. Gunnar

Vad var frågan? Är det låg signal in blir det låg nivå. Mickpreamparna i 828-an räcker inte riktigt till om du skall använda dynamiska mickar på lite avstånd. Funkar bättre med kondensator-mickar. Line-in är linje-nivå, funkar inte med mickar (nå, en SM57 vid virveln ger väl nån signal). G.

Häpp. Det finns fyra mixar, varje ger en stereosignal. Du kan alltsåt koppla 8 utgångar till olika utgångarna på Motun. Varje mix kan ta en valfri blandning av alla ingångarna till kortet. Så du kan till exempel skapa 4st olika hörlursmixar till olika bandmedlemmar. Ett annat sätt att använda det på är om du spelar in en hel massa kanaler och vill lyssna i lurar. Det går då att mixa de ingångar du vill ha till dina lurar. Eller du kan ha det som en enkel Live-mixer, in med kanalerna och mixa ut till högtalare. Inga effekter dock. Nå, ibland är det absolut jättebra, ibland har man ingen nytta alls. Verktyg är alltid bra att kunna dock. G.

Är det en mono-mic? Då är det inte så konstigt att det blir mono. För stereo krävs en stereomic eller två mickar. Har du läst kamerans manual. Det brukar stå en hel del nyttigt. G.

Ställ dig i ditt helkaklade badrum o spela in. Kom sen inte o säg att akustiken inte spelar roll. Mindre burk -- dämpning kring inspelningen. Prova till exempel ett tjockt duntäcke upphängt i hörnet av ditt rum. Rikta miken mot hörnet, ställ dig själv innanför. (Micken är relativt okänslig bakåt, hör inte så mycket rum då). G.

Kanske detta kan vara något: http://hem.bredband.net/trombonisten/Boot.htm Om du inte använt scorch tidigare blir du ombedd att ladda ner en plugin (kommer från Sibelius, vanligen inga biverkningar). G.

Valmer, rätt. G.

Leta begagnat också. Ett begagnat par Yamaha MSP5 borde du kunna få för det priset. Vet inte om de här är kvar. http://vendolin.se/Annonce_Detail.asp?rub=&annonceid=4662865 G.

Hej, det är troligen så att du har rätt, det är inte så särskilt mycket bevakning av vad som läggs ut. Och det kostar ju inte dig en krona om det inte skulle stämma. Jag brukar inte tänka så på det här forumet -- om nån frågar nåt vill jag svara som om det vore mina egna pengar. Om jag skall ta en risk vill jag veta både hur stor skadan kan bli och hur stor risken är, sen går det att värdera om den är värd att ta. Jag kan tänka mig att köra 20 km/h för fort på motorvägen (böter) men inte 50 (körkorter ryker en sådär 4 månader och bötesbeloppet kan bli högt). Oavsett om det råkar finnas fartkameror eller inte. Men vi är väl helt enkelt olika. Gunnar

Jag har alltid tyckt att det är bra att känna till vilka lagar man bryter mot och vad det kan kosta. Kör jag för fort på motorvägen blir det böter - är det tillräckligt mycket för fort ryker körkortet några månader. Inte för att det hänt mig och det beror inte på att jag alltid håller hastighetsgränserna. Nån dag kommer jag väl fastna i en fartkamera. Gunnar

Petter, mycket bra skrivet! Bara för att understryka ännu mer det Petter redan sagt: Låten och inspelningen är två olika saker: - låten ägs av upphovsmannen till 70 år efter hans/hennes död. (Melodi och text). Att göra en cover på en låt som tidigare getts ut på skiva är i stort sett aldrig något problem, bara att betala en rätt låg avgift. Ger man ut på CD hanteras avgiften rent praktiskt av NCB. Vill man publicera låten på internet kostar det lite mer. - inspelningen ägs vanligen av skivbolaget i 50 år efter att den först givits ut. Att göra en återutgåva, även av liten del som i en remix eller resample, är inte självklart utan måste förhandlas med skivbolaget. Gör man inte det kan det bli rejält dyrt. Sprider man låten på internet kan du i princip bli inkallad till domstol var som helst i världen för att betala skadestånd (spridning på internet når hela världen). Bara en detalj: USA skrev på Bern-avtalet för några år sedan och är nu med i samarbetet kring upphovsrätt. Stämd blir man ändå - i USA kan vem som helst stämma vem som helst och begära hur höga skadestånd som helst. Dyker man inte upp till rättegången är det bara att betala. Advokaterna brukar ta procent på skadeståndet. Advokaterna stämmer vanligen den som har pengar, tidningen Studio ingår i ett stort företag och är därför ett intressant byte, därav chefredaktörens rädsla. Gunnar

Jag har precis fått igång 9-an. Nån timmes test, men bara positivt så här länge. Klar förbättring i midi-området, nya trevliga fx. http://www.samplitude.com/eng/seq/news.html Gunnar

Hej Notorious, välkommen till forumet. Första gången är nåt att minnas .... Nå, jag har läst artikeln i Sound-on-Sound också. Enligt min mening är det något som är fel i resonemanget. Det kan antagligen tillföra något i vissa sammanhang, men det är absolut inte någon förstahandslösning i Sverige. Kan skilja sig åt i England. Min misstanke är att det problem man löser med detta i stort sett aldrig förekommer i Sverige. I England har man en annan lösning på distribution av el, rejält skilt tankesätt. Till exempel sitter säkringen i sladdkontakten, vi har våra i proppskåpet. I detta sammanhang är det dock viktigare att man i England kan koppla ihop jord och nolla inuti apparaten. Detta kan man aldrig göra med vårt svenska system - i ett vanligt uttag finns det ingen garanti för att någon av ledarna är nolla. Finns det nolla (alltid i vanliga bostadshus) så kan det vara vilken som helst av de två. Jorden däremot är jord. Så svenska apparater måste byggas så att vilken som helst av de två ledarna kan ha spänning. Engelska apparater däremot kan utgå från att den ena sladden alltid har jordpotential - och äldre engelska apparater är byggda just så. Blandar man då nya apparater med gamla engelska så kan det bli spännande och då uppstår de problem som balanserad matning löser. I Sverige däremot finns det inga gamla engelska apparater att blanda med, så det problem balanserad matning löser finns i stort sett inte här. Nå för att göra en lång historia lite kortare, så kan du med lugnt samvete strunta i hela iden tills vidare. Det kan bli intressant om du skall bygga en riktigt stor studio, om du skall installera en studio i en buss eller om du skall ha en studio på en båt eller så. Följ i stället de enkla reglerna: - all ljudutrustning kopplas till samma jordade uttag (OBS: har du inte jordat uttag, beställ installation av en elektriker eller lev på hoppet). - gör en stjärnkoppling av uttag om det inte räcker med en uttagslist - använd balanserad utrustning och rätt kablar - om du måste ansluta obalanserat eller utrustning som går via ett annat uttag - koppla in en isolationstransformator (ex en DI-box med trafo). Nå, mina tankar. Gunnar

Priset är olika. Kolla med din bank. American Express är dyrast på alla fronter - både i avgift till dig som kund och i avgift till handlaren. Många handlare tar inte American Express av den orsaken. Undvik. Direkt hos Eurocard kostar det 500-600 per år, det är ett sånt jag har sen länge. Inte orkat byta. Eurocard/Mastercard tas emot i stort sett överallt på nätet. Hittade att SEB tar 195 för ett mastercard. http://www.seb.se/pow/default.asp OBS: det är alltid en dålig affär att utnyttja krediten på såna här kort. Ändå gör folk det, en bra inkomstkälla för kortutgivaren. Gunnar

Jag är en feg och konservativ före detta bankanställd. Så jag använder alltid kreditkort när jag handlar på internet. Ett sånt som inte dras direkt från lönekontot, utan där kortfirman skickar mig en faktura som jag betalar. Finessen med det är att om nåt är fel, så betalar jag bara inte fakturan. Eller om det är flera poster betalar jag det som jag tycker stämmer, och reklamerar det som är felaktigt. Reglerna kring vilka bevis kortföretaget måste ha på att posterna är korrekta är kraftigt tuffa, så inga skojare klarar sig i längden. Under tiden slipper jag ligga ute med pengarna. Thomann har jag använt flera gånger, alltid med bra erfarenheter. Gunnar

Jag måste erkänna att jag var lite slarvig i mitt förra mail. Det är fortfarande en myt, men det finns ett specialfall. Specialfallet uppstår om man skriver en algoritm som bara kan halvera samplerate. Det skulle innebära ett program som bara kan översätta från 88,2 till 44,1 och aldrig från 96 till 44,1 (som exempel). Ett sånt program skulle kunna göras enklare än ett som kan översätta mellan alla tänkbara frekvenser. Men eftersom alla program idag måste hantera alla frekvenser så använder man nog med stor sannolikhet samma algoritmer. Programmerar brukar tänka så. Förr i tiden, när datorerna och programmen var mer primitiva så kunde det nog låta riktigt illa om vissa omvandlingar och mindre illa om andra (men inte bra). En liten tanke att ta med är också att ProTools inte är känt för att ha en särskilt bra SRC algoritm (får intrycket av att testen gjordes med ProTools). Detta kan vara en bidragande orsak till att många stora väljer att gör omvandlingen via DA och "riktiga" analoga effekter i mastering. Det kan vara så att det är PT-s dåliga algoritm som låter marginellt bättre vid omvandling från 88.2 till 44.1 än från 96 till 44.1. Därav blir resultatet av testen - i PT version x.x så skall man inte använda SRC. (Det kan ju hända att Digidesign förbättrar algoritmen i en senare version.) Udda nog så är inte heller WaveLab känt för att ha någon särskilt kompetent omvandling (jag är inte riktigt med på om det ändrats i den senaste versionen). En algoritm som är klart godkänd och prisvärd (enligt olika tester) är r8brain från Voxengo (en av versionerna är gratis). En ganska läsbar förklaring av SRC finns här, det är en förenkling av naturliga skäl: http://en.wikipedia.org/wiki/Sample_rate_conversion G.

Nej, det är ingen nyhet men det är en myt. Den sprids på internet. De som skriver omvandlingsalgoritmer håller inte med. Operationerna och matematiken är lika komplicerade oavsett vilka förhållanden det är mellan de två frekvenserna. Man måste först höja frekvensen rejält, för att sen filtrera ner till den frekvens man vill ha. Att bara ta vart annat sample är inget alternativ, det låter skräp eftersom den ljudenergi som finns mellan 22 och 44kHz kopieras ner i området mellan 0 och 22 kHz. Att ta bort den energin görs med filtret. Om filtret skal låta bra måste det arbeta vid en relativt hög frekvens, därav uppsamplingen i början av algoritmen. G.

Länkar som kan vara av intresse: http://en.wikipedia.org/wiki/Dbx_(noise_reduction) http://www.richardhess.com/notes/formats/m...oise-reduction/ http://www.hydrogenaudio.org/forums/lofive...php/t27666.html Mitt tips är att du hittar nån som har en fungerande spelare - lånar det mot lämplig ersättning - spelar över dina band. G.

Detta är vad engelsktalande skulle kulle kalla för sånt som kommer ur baksidan på manliga nötkreatur. Sanningen är nog snarare att det är så himla billigt att lägga till några kanaler av DA så man kan lika väl göra det. Ser ju bra ut i marknadsföringen också. Det verkar som att det säljer om ljudkorten kan hantera surround med 5.1 och då behövs det sex utgångar eller så. Att nästan ingen använder mer än 2 utgångar är en helt annan sak. Resten av frågan har jag ingen åsikt om, mixar alltid i datorn. Gunnar

1 - det hjälper för både lyssningen och inspelningen För inspelningen föreslår jag att du hänger upp tjocka textilier, kanske duntäcken eller så i ett hörn. Sen ställer du dig inne i hörnet med micken riktad mot dig. Baksidan av micken är mindre känslig än framsidan, och den pekar då ut i ekona i rummet (som dämpas en del). Gäller om du har en njure (cardioid på engelska) som väl är den vanligast sorten. 2- måtten Skivorna är 1200x600 (millimeter alltså). Balen är sådär 500mm tjock. Här är en bild på hur det kan se ut. Skivorna finns i olika tjocklekar, så länge du har en hel bal spelar det ingen roll. Vill du dela upp skivorna så är det en smaksam vilken tjocklek du väljer. http://www.byggweb.se/ftg_index.asp?dest=2...&prod_descid=10 3- hur många I ett rum kan det passa med 3-4 balar. Delar du upp en bal blir det några skivor du kan sätta på väggen (ståltråd). På amatör-byggvaruhus (K-rauta o sånt) kostar en bal kring 400:-. Känner du nån byggare så kan de kanske fixa till balen för under halva det priset -- byggvaruhus är grymt lönsamt att driva. Nu blir det ändå inte så mycket pengar så man kanske inte skall skrika. G.

1 - bara nära ljud. Sitt ännu närmare. Eller skaffa en mindre känslig mick. Eller ljudisolera. Inte mycket fler alternativ. Mindre känslig mick kan vara en dynamisk (exempel Shure SM58). 2 - mono o stereo Micken är mono. Det är i ditt program du skall ställa in att det är en mono-kanal. Mono-kanaler brukar i de flesta program på en panorerings-kontroll så man kan ställa in allt mellan vänster o höger. Heter ofta PAN. Har du ställt in programmet så det är en stereokanal så hörs micken bara på ena sidan. G.

Windows mediespelaren struntar i vad som står på skivan. Den kollar hur långa låtarna är och frågar sen en databas på nätet vad skivan och låtarna kan heta. Du kan ladda upp dit själv. Klicka på Sök information om skivan (små bokstäver till höger). Sen kan du välja att skriva in informationen och ladda upp den till databasen. Andra som använder mediespelarn får då samma texter (dvs, ibland så funkar det inte ändå, ungefär som vanligt med Windows alltså). Nästa grej är att det finns flera olika såna här databaser. Så man måste skriva in grejerna i flera olika program. Mediespelaren och iTunes brukar jag nöja mig med. Hur man får upp ett skivomslag har jag dock ingen aning om. G.

OM du frågar mig så har jag i mitt tycke en mycket bättre ide. Åk till ett bra byggvaruhus och köp några balar Stenull Markisolering, 10cm tjock. Ställ upp dem inplastade som dem är och du kommer få en rejäl förbättring av ljudet. Mycket mer effekt än av de däringa akustikskummen. Det svåraste problemet i små rum är ofta basen. Det blir stående vågor som studsar fram och tillbaka och gör att det skiljer sig rejält i volym mellan olika platser i rummet och i princip blir omöjligt att mixa. För att dämpa bas behövs det tjocka material, massor av volym. Billigaste och bästa är stenull. När du ställt in balarna kommer det bli en rejäl skillnad i basen. Allra bäst effekt får du i hörnen (det finns massor av hörn i ett rum, mellan vägg och tak till exempel, ljudet gör inget skillnad). Bastoner finns lika mycket överallt i hela rummet (i princip). Nästa steg är att börja ge sig på på låga mellanregistret. Nu pratar vi dämpning som är sådär 5 cm tjock. Då kan man börja tänka som om ljudet studsar på väggarna. Vad du vill ha är att ljudet från högtalarna inte studsar i väggen eller taket och kommer senare fram till dina öron. Dämpa den första studsen på genom att hänga upp isolering där. Mitt tips är att du tar ut några av stenulls-skivorna, sveper in dem i nåt tyg (det sticks så förfärligt av dammet från skivorn annars, vackra är dem ju inte heller) och hänger upp dem. Sist kan du börja lira med diskanten. Då först är det dags att köpa det där snygga skumgummit i läckra färger. Det är chans för övrigt att du inte behöver dämpa diskanten, utan att den till och med dämpas för mycket av dina bas och mellanregister-dämpare. Det är lätt ordnat, bara lägg på nåt som diskanterna kan studsa mot. Tunt slätt material, kanske plywood eller ett gäng gamla CD-ar. Nå, utan att gå för djupt, börja med basen genom att köpa stenull. Gunnar