joachime

Pröva ett "high shelving"-filter på eq'n och dämpa några dB. Blir det bättre? Om inte kan du testa att köra en kompressor med så snabb attack det går och någonstans kring 200 ms release. Valbar ratio och sänk threshold så att kompressorn jobbar några dB vid varje anslag.

Om det är fejk, vad menar du att hon i så fall använt för att spela in plattan? Var brukar du hitta referenser till vad andra artister spelar in i för program?

Så när använder man dynamiska diskar?

Nackdelen med att köra ljudfiler och bibliotek på samma disk är att den åker på all belastning när du jobbar med musik.

Rörförstärkning ger egentligen ingen egen karaktär. Brauners dyrare modeller anses t ex vara bland det mest transparenta mickarna. Rörets 'karaktär' avslöjar sig främst när man utsätter micken för starka ljudkällor. Rör ger en mjukare harmonisk dist jämfört med transistorer. Är det den karaktären man är ute efter är det kanske enklare att överstyra signalen i en rörpreamp. Vill också förtydliga att det inte bara är rörmickar som använder utgångstransformator. De flesta mickar har det.

Begreppet baskaggemikrofon lanserades i och med att AKG D12 ersattes av AKG D112. Innan dess använde man helt vanliga (gärna stormembraniga) mikrofoner. Den senaste tiden har jag bland annat använt Neumann TLM103, Senheiser MD421, MXL V69 och Shure SM7. D112 har förvisso ett stort membran och klarar höga ljudtryck, men den är också responsanpassad för ett instant klickigt baskaggeljud a'la 80-/90-tal. Och visst, det funkar till basstärkare, men jag väljer hellre något neutralt som kan plocka upp lite av den karaktär stärkaren har.

Om den är hel är det inga problem att sätta den framför basstärkare. I valet mellan den och D112 skulle jag först pröva A-51.

Intressant! Jag är själv nyfiken på Focal Twin. Vilka andra monitorer jämförde du med? Och vad är en nocturn? 😏

Om video- och ljufiler får plats på samma disk skulle jag köra dem på en disk och använda den tredje till samplingsbibliotek alternativt backup (spegling, backupprogram eller manuellt lägga över känsliga filer).

M-audio låter som en webbtjänst för strömmande musik. Men logic pro... Smaka på ordet. Det andas tekniskt snille!

We're not going down that lane, are we? 😛

Jag är rätt dålig på att notera trumstorlekar men har för mig att det var en 24" Ludwig från tidigt 70-tal. Virveln är något senare, typ en Pearl från 80-talet. Den erövrade platsen från en klassisk Black Beauty! Passade bättre in i arrangemanget.

DEt där lät ju bra. Men hade ni inte en enda cymbal att provslå på när ni ändå höll på? Sådärja! Både pukor och cymbaler denna gång! Taget från samma session som förra gången, med samma placeringar och mickar. 4micstrummor.mp3 Edit: Ja just det. Har även lagt en kompressor på bussen som jobbar ett par dB. I övrigt inga pluggar, bara nivåer och panorering.

Skillnaderna mellan då och nu är att man generellt idag använder fler mickar och däremed utsätter materialet för större risk för fasfel. Åtgärderna är dock desamma. I första fall flytta mikrofoner eller ljudkälla. I andra han fasvändning eller fördröjning. I en komplex uppmickning är det inte säkert att man kommer runt fasfelen i efterhand genom att fasvända en eller flera spår. Summan av alla mikrofoner är för komplex, dvs fasvänder du en mick för att lägga den i fas med en annan kan det resultera i att den släcks ut mot en tredje mikrofon.

Det är mitt fel! Försökte förenkla hela grejen och prata om de två mickar som skiljer Glyn Johns metod från andra tekniker med relativt få mickar. Det totala antalet mickar brukar landa på tre eller mer. Den tredje är alltså en mick framför bastrumman. Den fjärde en eventuell närmick på virvlen, alternativt en eller ett par i rummet för att ge ett större sound. Ljudexemplet jag la upp ovan är fyra mickar.

Jag tror inte det handlar så mycket om att låta som Led Zeppelin eller auteintiskt 70-tal. Som du säkert vet byger de allra flesta nutida uppmickningstekniker för trummor på att man har minst en närmick på varje trumma. Mick på övre virvelskinnet och inuti bastrumman tas nästan för givet. Ett alternativ är att fånga så mycket som möjligt av trumsetet med två mickar: en ungeför en meter ovanför virveln och en på samma avstånd från virveln placerad någonstans vid ride/golvpuka. Det finns inget bra samlingsnamn på de olika varianter som finns. Man brukar referera till Led Zeppelin eller Glyn Johnsmetoden, efter den tekniker/producent som introducerade tekniken för bandet.

Kanske ska förtydliga att inspelningen inte är gjord för att demonstrera en viss uppmickningsteknik. Trummorna är plockade från första bästa inspelning jag hittade på hårddisken där jag använt mig av teknik som påminner om Glyn Johns. Nästa gång kanske jag ger er enbart cymbaler!

Egentligen hade jag tänkt stämma in i "kolla om nätagget levererar tillräckligt med ström"-kören. Har själv haft problem med dubbla ljudkort och ett krävande grafikkort en gång. Men så kommer ditt sista inlägg somen total överraskning. Så du menar att UAD-1 kortet började fungera igen när du sänkte mängden allokerat arbetsminne för operativsystemet? Hur kommer man på en sådan sak? Känns hur ologiskt som helst. 😉

x/y? Otydligt skrivet av mig. Med 100 % menade jag full faskorrelation eller +1 som det egentligen heter. Det uppstår bara när vänster och höger kanal är identiska. Det vill säga mono.

Ser jättefint ut! En sak dock, du borde sänka ned bildskärmen så att den inte täcker centerhögtalaren. Om du nu tänkt använda den, vill säga.

Använder mastringsstudion analog teknik borde det inte vara några problem att komma med var sig 44,1/48/88,2 eller 96 kHz. Generellt förväntar jag mig att varje mastringsstudio har riktigt bra verktyg att göra konverteringar med. Tycker det ingår i deras jobb.

Jag tror att den visuella presentationen av ljudvågor i en modern DAW har gjort flera människor medvetna om dynamik, tidsförskjutningar och fasförhållanden.

Jag skulle också mixa i inspelad samplingsfrekvens. Om jag planerar göra mastring själv konverterar jag själv efter mixdown, annars låter jag mastringsteknikern sköta det.

Tack för svar, jo det är så jag har gjort. Det är Cubase SX 3 jag kör, är det så i det? Nej från och med SX2 har Cubase full delaykompensation. Fast den går att stänga av med en ikon som liknar en klocka, uppe till vänster i projektfönstret. Kolla att den är aktiverad. Jag använder också GlissEQ och den är ju inte faslinjär. I teorin påverkas fasförhållandena mellan de två spåren direkt du gör det minsta med eq'n. Gör du drastiska justeringar med EQ kommer iofs det ena spåret att överrösta det andra och fasskillnaderna kommer inte bli lika tydliga. Har också märkt att det är skillnad på vilket mode man ställer in (högst upp i högra hörnet). Kanske påverkar den dynamiska funktionen i GlissEQ fasen ännu mer. Pröva att stänga av den för att kolla om det blir någon skillnad. Om du inte hittar ett läge som funkar, testa en faslinjär eq (phase linear). Edit: skrev lite för snabbt

Det kan vara lite knixigt att hänga med i en diskussion om fasfel/-förskjutningar. När det gäller avstånd mellan mikrofoner och ljudkälla kan man grovt räknat säga att man fördröjer signalen 3 ms per meter.