Jump to content
Annons

Varför hata/ogilla dansbandsmusik?


Valle

Recommended Posts

Det är möjligt att jag har fel, men nej, jag tänker inte ändra musiksmak för att bevisa min sak. Men du kan kanske delge hur ofta någon tror du är ironisk när du berättar att du gillar house/hårdrock/punk/elektro/whatever?

Det handlar såklart om vem som svarar. Om jag skulle svara någon att jag gillar hårdrock eller house så är det säkert ingen som hade tyckt att det hade varit så konstigt. Hade pappa fått samma fråga och svarat på samma sak så hade förmodligen väldigt många av hans jämngamla trott att han drev med dom.

Att du inte noterar hur folk förhåller sig till dansbandsmusik kan ju ha att göra med att du inte är tillräckligt intresserad av genren.

Det var ju precis det jag skrev. Du upplever folks ovilja mot dansbandsmusik starkare därför att du är mer intresserad.

Nej, så enkelt är det inte. Jag förstår mig exempelvis inte på storheten i house som har kommit att bli stort på sistone. Att med det som utgångspunkt anta att någon som säger sig lyssna på house är ironisk är fruktansvärt ologiskt då det bevisligen finns många som gör det och påståendet alltså sannolikt stämmer.

Det här sättet att resonera sätt förstås ur spel om vi befinner oss inne bland en homogen grupp människor som gemensamt är övertygad om att man inte kan gilla house (för dom gör ju inte det). Med den premissen är det kanske rimligt att anta att en person som ändå säger sig gilla house är ironisk (eftersom kontexten säger att hen osannolikt kan vara det). Men då är vi ju där igen, ironin förutsätter ett avståndstagande. Ett demonstrativt sådant, som är synligt bara för dom som förstår.

Om du hade gått runt på ett service-hus och frågat tanterna och farbröderna vad dom gillade för musik, och någon svarat "black metal", hade du inte trott att dom drev med dig på något sätt då?

House är jag för dåligt insatt i för att kunna uttala mig om ditt exempel fortfarande kan defineras som house. Det känns mer rättvist att låta någon som förstår genren och dess möjligheter och begränsningar avgöra det.

Jamen, ta vilket exempel som helst. Om In Flames gjort en cover på "De sista ljuva åren" som låter precis som originalet, hade det varit en döds-metal-låt då?

Vad gäller dansbandsmusik så kan man inte kategorisera den enbart från hur den låter utan man måste även ta syftet i beaktande. I någon mån är skivdistribution och liknande inte ett du intressant i sammanhanget då det snarare är en spin-off till dansbandens kärnverksamhet, att få människor att dansa. Rent musikmässigt ligger dansbandsmusiken i regel väldigt nära svensktoppen och har så legat i ett halvt sekel.

Är det inte snarare så att det mest är den typiska dansbandspubliken som lyssnar på Svensktoppen och således röstar på dansbandslåtar? Hur dom nu låter.

Link to comment
Dela på andra sajter

Annons
BurninSven (oregistrerad)
Nästan rätt. Man tycker nånting sen försöker man förklara sitt resonemang för att omvandla det till något som andra kan reflektera över (notera att detta INTE är vad jag gjorde i mitt senaste inlägg, mitt resonemang finner du långt mycket tidigare i tråden, dock när den redan spårat ur ^^). Att bara säga "det här suger" eller "det här äger" låter varken fans av en genre eller musiker inom den reflektera över den. Om man däremot säger saker som "house är väldigt enformigt och beatfixerat", "rock n roll är väldigt ytligt och utseendefixerat", "popmusik är väldigt strömlinjeformad och dess musiker vågar inte experimentera tillräckligt" och så vidare så är det klart att man generaliserar, men ju mer man utvecklar sitt resonemang desto mer förståelse får andra människor för det. Sen håller man säkert inte med varandra, men man kan ändå reflektera över sina egna åsikter på ett annat sätt. Musik är bara musik... förlåt men jag avskyr såna här uttalanden. Vad menar du ens med detta liksom? 😛 Livet är bara livet också ju... känslor är bara känslor, människor är bara människor, pengar är bara pengar. Nehe, så nu får man inte ta något alls på allvar, utan inget spelar särskilt stor roll egentligen, det är tydligen viktigt att komma ihåg det. Eller menar du bara att musik aldrig kan vara så viktigt att de får vara en central del av någons liv, till skillnad från vad då i så fall? Vill gärna se en utveckling av ditt resonemang (såg du hur snyggt jag nu återkopplade till det genomgående temat i mitt inlägg? 😉 )

Jo men det är klart att man ska få tycka saker och att om man återger det på ett vettigt sätt så kan det leda till att andra kan reflektera över det man tycker i förhållande till det dom själv tycker och i bästa fall kan det här tyckandet faktiskt innebära att man uppnår en utveckling eller bättre insikt om en problemställning. Uj det blev en låååång mening hehe.

Jag svarade iofs mest generellt och inte på det du har skrivit här men det spelar ingen roll jag tar inte illa upp.

Det jag menar med att musik bara är musik det är bland annat att jag inte tycker att musik är så viktigt att man ska behöva bli så osams som folk blir här ibland.

Ett annat exempel.

Musik är konst, förströelse och underhållning i en enda salig soppa. Musiken är mycket viktig på många sätt men oxå en ganska marginell företeelse i stora hela. Det är klart att till och med ett av dom där barnen i reklamen på TV där dom vill att vi ska ge pengar till olika hjälpinsatser kan få lindring i sitt elände om dom trots allt kan få lyssna till musik dom gillar. Men mätt mage och trygga livsförhållande smäller ganska mycket högre.

I en trygg miljö i förhållande då till hur många mindre lyckligt lottade människor i ganska många länder får leva har vi en ganska lyxig tillvaro och har således tid att bråka om vilken musik som är bäst. Det kanske är utvecklande vad vet jag men för mig i relation till liknade företeelser (folkmord, olika andra former av övergrepp etc etc) i världen så kommer musiken ganska långt ner på prio listan.

Det här på ett ungefär en liten del av vad jag kan tycka om hur pass viktigt eller oviktigt det är med musik .

Själv är jag mest intresserad av att göra musik så jag lyssnar nästan uteslutande bara på musik i bilen och TV och ibland när mina polare sänder web TV.

Link to comment
Dela på andra sajter

Jo men det är klart att man ska få tycka saker och att om man återger det på ett vettigt sätt så kan det leda till att andra kan reflektera över det man tycker i förhållande till det dom själv tycker och i bästa fall kan det här tyckandet faktiskt innebära att man uppnår en utveckling eller bättre insikt om en problemställning. Uj det blev en låååång mening hehe.

Jag svarade iofs mest generellt och inte på det du har skrivit här men det spelar ingen roll jag tar inte illa upp.

Det jag menar med att musik bara är musik det är bland annat att jag inte tycker att musik är så viktigt att man ska behöva bli så osams som folk blir här ibland.

Ett annat exempel.

Musik är konst, förströelse och underhållning i en enda salig soppa. Musiken är mycket viktig på många sätt men oxå en ganska marginell företeelse i stora hela. Det är klart att till och med ett av dom där barnen i reklamen på TV där dom vill att vi ska ge pengar till olika hjälpinsatser kan få lindring i sitt elände om dom trots allt kan få lyssna till musik dom gillar. Men mätt mage och trygga livsförhållande smäller ganska mycket högre.

I en trygg miljö i förhållande då till hur många mindre lyckligt lottade människor i ganska många länder får leva har vi en ganska lyxig tillvaro och har således tid att bråka om vilken musik som är bäst. Det kanske är utvecklande vad vet jag men för mig i relation till liknade företeelser (folkmord, olika andra former av övergrepp etc etc) i världen så kommer musiken ganska långt ner på prio listan.

Det här på ett ungefär en liten del av vad jag kan tycka om hur pass viktigt eller oviktigt det är med musik .

Själv är jag mest intresserad av att göra musik så jag lyssnar nästan uteslutande bara på musik i bilen och TV och ibland när mina polare sänder web TV.

Jo ok, jag kan väl hålla med om att ditt resonemang låter vettigt. Men det känns lite som att du drygar ut det till "vi lever i ett land där varken krig eller svält härjar, därför skall våra liv förbli innehållslösa och tråkiga". Jag vet såklart att det inte är vad du menar, men om man aldrig får ta något i sitt liv på allvar därför att det finns människor i världen som lider, varför ska man då leva? 😄 Jag skulle till och med vilja hävda att det vore mer löjligt om vi blev osams över situationen i exempelvis Sudan, då det känns så avlägset. Dessutom råkar det här vara ett musikforum... man hade ju kunnat ana vad diskussionerna skulle handla om kanske 😉

Link to comment
Dela på andra sajter

Min gissning är väl att människor som är musikintresserade tenderar att vilja blicka bort från det som är slätstruket och "anpassat", då hamnar genrer som dansband i skottlinjen

Om det ändå vore så väl, att du har rätt, men tyvärr inte.

Jag pratar bara för det jag lyssnar på (metal/hårdrock), även det som görs i musikväg i detta forum.

Det är i mångt och mycket anpassat och slätstruket inom genren, där allt mer eller mindre låter lika dant.

Väldigt lite, eller obefintlig musik som görs idag,

vågar gå utanför dess genres ramar och tänja regält på gränserna.

Ett väldigt tydligt tecken gäller den sk sången, som skriks eller growlas.

Jag kan förstå att inte alla kan "sjunga" som Kiske, Harnell ect,

men det vore fan så kul att sätta sån sång på dagens metal, och börja töja på gränserna..

Link to comment
Dela på andra sajter

...så att dagens metal lät som gårdagens? Skulle det vara töjning av gränser? 😱

Självklart kan man välja att kalla det utveckling eller att töjja på gränser,

men faktum kvartstår att, det sker inte mt av den varan, inom respektive genre.

Dagens *morderna metal*, har låtit ganska så likformad nu ett tag..

Link to comment
Dela på andra sajter

BurninSven (oregistrerad)

Dessutom råkar det här vara ett musikforum... man hade ju kunnat ana vad diskussionerna skulle handla om kanske 😉

Jo det blir ju lätt lite vad heter det? Navelskåderi kanske 😛

Tack a vet jag ställen som insanelymacpunktcom där pratar vi världsfrågor som varför i helvete går det inte att få liv i den förbannade Displayport porten på sapphire 5750 kortet 😄 .

Redigerat av BurninSven
Link to comment
Dela på andra sajter

Jättekul att få höra denna. Vad jag inte visste var att Angus Young också hört den: "Jag spelade Leif Norbergs Orkester version av gruppens burkölsstänkare Highway to Hell för gitarristen Angus Young en gång. Hela skoluniformen darrade. Han hade aldrig hört något så märkligt." /Per Sinding-Larsen

Link to comment
Dela på andra sajter

Die Hard (oregistrerad)

Om det ändå vore så väl, att du har rätt, men tyvärr inte.

Jag pratar bara för det jag lyssnar på (metal/hårdrock), även det som görs i musikväg i detta forum.

Det är i mångt och mycket anpassat och slätstruket inom genren, där allt mer eller mindre låter lika dant.

Väldigt lite, eller obefintlig musik som görs idag,

vågar gå utanför dess genres ramar och tänja regält på gränserna.

Nåt som dansbandsgenren aldrig har gjort.

Ett väldigt tydligt tecken gäller den sk sången, som skriks eller growlas.

Jag kan förstå att inte alla kan "sjunga" som Kiske, Harnell ect,

men det vore fan så kul att sätta sån sång på dagens metal, och börja töja på gränserna..

Sätt det på dansbandsmusik så vore det att tänja gränserna.

Link to comment
Dela på andra sajter

Om det ändå vore så väl, att du har rätt, men tyvärr inte.

Jag pratar bara för det jag lyssnar på (metal/hårdrock), även det som görs i musikväg i detta forum.

Det är i mångt och mycket anpassat och slätstruket inom genren, där allt mer eller mindre låter lika dant.

Väldigt lite, eller obefintlig musik som görs idag,

vågar gå utanför dess genres ramar och tänja regält på gränserna.

Ett väldigt tydligt tecken gäller den sk sången, som skriks eller growlas.

Jag kan förstå att inte alla kan "sjunga" som Kiske, Harnell ect,

men det vore fan så kul att sätta sån sång på dagens metal, och börja töja på gränserna..

Öh... va? Jag fattar inte, gillar du musik som går utanför gränserna? Varför lyssnar du då inte på den? Enligt mig finns det flera rockband idag som såklart har sina influenser men knappast kan anklagas för att hålla sig inom ramarna. Några exempel:

My Brother the Wind:

Technicolor Poets:

Areknamés: http://www.youtube.com/watch?v=vRoq4AY3eyY

Assemble Head in Sunburst Sound:

Listan kan självklart göras längre, men du fattar. Metal lyssnar jag inte på i särskilt stor utsträckning, har inget emot flera av dess sub-genrer men det är sällan banden har en attityd som jag gillar. Jag håller dåraktigt fast vid min övertygelse att äkta musikalitet alltid är kombinerad med en brinnande vilja att skapa något nytt och annorlunda, och det kan vara allt från att spela gitarr på ett sätt som ingen annan gjort förut, bygga sina egna instrument för att få ett helt annat sound, ta in instrument i genrer där de aldrig/sällan brukats förut etc etc. Man behöver inte gå från dansband till dubstep för att ha gjort något annorlunda ^^

EDIT: sorry av nån anledning blir en av länkarna alltid en stor bild oavsett hur många gånger jag tar bort "media" wrapsen.

Redigerat av JosefK
Link to comment
Dela på andra sajter

Menar du här att det inte blev en samhällsdebatt där man bland annat ville hålla Marilyn Manson ansvarig för massakern vid Columbine High? Menar du att, framför allt den kristna högern i USA, inte vridit sig i plågor över musiken?

Nu behövs det ju i och för sig inte särskilt mycket för att provocera den kristna högern i USA. Typ evolution eller något annat torrt vetenskapligt fakta. Men visst har du rätt i att det blev en samhällsdebatt där borta. Jag generaliserade kanske väl hårt. Inte för att det spelar något roll egentligen. Mitt påstående Att den generationen som man medvetet ville provocera blev provocerade är inte så konstigt ... Dansbanden har inte riktigt haft det här syftet även om även dansbanden och folkparkerna fick utstå samma typ av moralkritik i sin barndoms dagar. Det jag vill ha sagt är att dansband provocerar utan att ha något uppsåt.

Det handlar såklart om vem som svarar. Om jag skulle svara någon att jag gillar hårdrock eller house så är det säkert ingen som hade tyckt att det hade varit så konstigt. Hade pappa fått samma fråga och svarat på samma sak så hade förmodligen väldigt många av hans jämngamla trott att han drev med dom.

...

Om du hade gått runt på ett service-hus och frågat tanterna och farbröderna vad dom gillade för musik, och någon svarat "black metal", hade du inte trott att dom drev med dig på något sätt då?

Nu vet jag ju inte hur gammal din pappa är men jag får väl till viss del ge dig rätt här. Jag hade nog utgått från att en farbror på ett service-hus som säger sig gilla black-metal skojade. Vi kan i så fall kanske snarare ringa in det till att antagandet att någon är ironisk bygger på att man antar att personen av någon anledning inte skulle kunna tycka om genren. Då väldigt få seniorer gillar black-metal är det inte helt orimligt att anta att de är ironiska när de säger något sånt. Men dansband är stort i princip alla ålderskategorier. 28-åringar som lyssnar på dansband är absolut inte ovanligt, långt därifrån. Men det är klart, eftersom knappt någon vågar säga det utan att samtidigt komma med undanflykter så hjälper man ju själv till att befästa den här lögnen. Jag har sagt det förr och kan lika gärna säga det igen i det här forumet: om vi dansare vill att "vår musik" ska tas på allvar måste vi våga stå för att vi faktiskt gillar det också.

Det var ju precis det jag skrev. Du upplever folks ovilja mot dansbandsmusik starkare därför att du är mer intresserad.

Nej, det var inte samma sak som jag skrev. Du beskrev att min ytterlighet inte är objektiv, vilket jag håller med om. Jag försöker få dig att förstå att din ytterlighet inte heller är objektiv och om vi tillsammans ska försöka närma oss någon sanning hjälper det inte att avfärda andras erfarenheter som subjektiva och osanna. Då är det bättre att du beskriver din bild av situationen och så inser vi säkert båda två att sanningen kanske ligger däremellan.

Jamen, ta vilket exempel som helst. Om In Flames gjort en cover på "De sista ljuva åren" som låter precis som originalet, hade det varit en döds-metal-låt då?

Nej, det hade det inte. Och inte nödvändigtvis en dansbandslåt heller.

Är det inte snarare så att det mest är den typiska dansbandspubliken som lyssnar på Svensktoppen och således röstar på dansbandslåtar? Hur dom nu låter.

Hönan eller ägget, ja, det är svårt att ge ett ordentligt svar på det. Men visst finns det tydliga kopplingar mellan dansbandens framgång på svensktoppen och framförallt i hur reglerna har varit utformade. Spelar det någon roll för sammanhanget? Jag beskriver bara hur genren har sett ut.

Svensktoppen är ju annars en företeelse som har också fått utstå mycket kritik. Under 70-talet när gröna vågen växte och härjade fritt var det ju inte längre politiskt korrekt med så lättvindig underhållning som populärmusik för massorna. Som ett resultat la Svensktoppen ner helt och hållet några år i början på 80-talet varpå historiska låtar som Främling med Carola, Diggi-loo diggi-ley med Herreys och Bra vibrationer med Kikki Danielsson aldrig har fått en enda vecka på listan. Att listan utformning i dag skulle domineras av dansbandsfrälsta tror jag inte är sannolikt då innehållet i stort snarare följer den musikutveckling vi ser i Melodifestivalen vilken i sin tur engagerar miljontals människor landet runt. Alltså, antingen avviker inte smaken hos de dansbandsfrälsta särskilt mycket från folk över lag eller så är det inte de som styr innehållet på listan.

Link to comment
Dela på andra sajter

Svensktoppen är ju annars en företeelse som har också fått utstå mycket kritik. Under 70-talet när gröna vågen växte och härjade fritt var det ju inte längre politiskt korrekt med så lättvindig underhållning som populärmusik för massorna. Som ett resultat la Svensktoppen ner helt och hållet några år i början på 80-talet varpå historiska låtar som Främling med Carola, Diggi-loo diggi-ley med Herreys och Bra vibrationer med Kikki Danielsson aldrig har fått en enda vecka på listan. Att listan utformning i dag skulle domineras av dansbandsfrälsta tror jag inte är sannolikt då innehållet i stort snarare följer den musikutveckling vi ser i Melodifestivalen vilken i sin tur engagerar miljontals människor landet runt. Alltså, antingen avviker inte smaken hos de dansbandsfrälsta särskilt mycket från folk över lag eller så är det inte de som styr innehållet på listan.

Och det tror du berodde på "gröna vågen"?

Link to comment
Dela på andra sajter

Nåt som dansbandsgenren aldrig har gjort.

Man får komma ihåg att dansbandsmusik är bruksmusik. Det är inte självklart att det finns ett värde i att alltid tänja på gränserna. Ibland kan det vara bäst att hålla sig inom ramarna och helt enkelt göra det bra istället för att höja den konstnärliga nivån och svika sin publik. Inte sagt att det inte går att utveckla dansbandsmusiken med dom orden, jag är för mer nytänkande i genren så länge man utvecklar den utifrån dansarnas behov och inte artistens ego (vilket jag tyvärr har sett flera exempel på).

Och sen är det väl inte fel att exempelvis Lasse Stefanz stilsäkert levererar platta efter platta med just den musik deras fans älskar och dom älskar att spela, även om de inte utvecklats nämnvärt de senaste trettio åren?

Link to comment
Dela på andra sajter

Att det i VISSA FALL kan handla om mognadsprocess samt en fientlig attityd kan jag hålla med om, mina föräldrar har alltid lyssnat på Lasse Stefanz samt en rad andra dansband, och jag är inte rädd för att erkänna att jag för några år sen alltid sa att jag tyckte det lät skit för att jag ville vara lite "emot" och "tuff".. Nu på äldre dar tycker jag dansband är riktigt bra ibland, inget jag sitter och lyssnar på hemma eller som jag har på min spotifylista, men t.ex när man åker bil med farsan så är det riktigt skönt att lyssna på, för man kan slappna av och gunga med. Har väldigt bred musiksmak och detta är inte min favoritgenre, men har förståelse för dom som älskar dansband.

Mvh Sune

Link to comment
Dela på andra sajter

Och det tror du berodde på "gröna vågen"?

Jag kanske uttrycker mig slarvigt men i mångt och mycket, ja. Vänsterrörelsen är kanske en bättre benämning, men jag räknade inte med att någon skulle märka ord. Populärmusik fick utstå väldigt mycket kritik på den tiden. Jag får väl lämna Bengt Palmers som källhänvisning, han gjorde exempelvis en mycket intressant program i Sommar för något år sedan där han berörde det här. Jag tror han är bra mycket mer insatt i hur det politiska klimatet påverkade populärmusiken under 70- och 80-talet än vad du och jag är.

Vad tror du det berodde på?

Link to comment
Dela på andra sajter

Jag kanske uttrycker mig slarvigt men i mångt och mycket, ja. Vänsterrörelsen är kanske en bättre benämning, men jag räknade inte med att någon skulle märka ord. Populärmusik fick utstå väldigt mycket kritik på den tiden. Jag får väl lämna Bengt Palmers som källhänvisning, han gjorde exempelvis en mycket intressant program i Sommar för något år sedan där han berörde det här. Jag tror han är bra mycket mer insatt i hur det politiska klimatet påverkade populärmusiken under 70- och 80-talet än vad du och jag är.

Vad tror du det berodde på?

Märka ord? Gröna vågarna var till stor del centerpartister, och annars i allmänhet alldeles för fria andar för att passa in i den vänstervåg som drog över Sverige i slutet av 60-talet och framåt. Här talar vi om leninister, stalinister, maoster och trotskister för att bara nämna några av dessa djupt odemokratiska grupperingar. År 1975, efter ABBA's Eurovisionvinst 1974, när finalen hölls i Sverige arrangerades en alternativ festival, där huvudnumret var låten "Doing The Omoralisk Schlagerfestival". Året därefter hölls ingen schlagerfestival i Sverige bl a pga att den ansågs som alldeles för kommersiell. Den musik som gällde under dessa år var proggmusik, diverse omusikaliska trallgökar som framförde undermåliga kompositioner med socialistiska texter. ABBA däremot bespottades av dessa grupperingar, och även i media. Märka ord? Herre djävlar.

Link to comment
Dela på andra sajter

Märka ord? Gröna vågarna var till stor del centerpartister, och annars i allmänhet alldeles för fria andar för att passa in i den vänstervåg som drog över Sverige i slutet av 60-talet och framåt. Här talar vi om leninister, stalinister, maoster och trotskister för att bara nämna några av dessa djupt odemokratiska grupperingar. År 1975, efter ABBA's Eurovisionvinst 1974, när finalen hölls i Sverige arrangerades en alternativ festival, där huvudnumret var låten "Doing The Omoralisk Schlagerfestival". Året därefter hölls ingen schlagerfestival i Sverige bl a pga att den ansågs som alldeles för kommersiell. Den musik som gällde under dessa år var proggmusik, diverse omusikaliska trallgökar som framförde undermåliga kompositioner med socialistiska texter. ABBA däremot bespottades av dessa grupperingar, och även i media. Märka ord? Herre djävlar.

Alright, jag backar. Jag är inte tokinsatt (som du märker) i det där, men vi verkar i alla fall vara överens i sak.

Link to comment
Dela på andra sajter

Märka ord? Gröna vågarna var till stor del centerpartister, och annars i allmänhet alldeles för fria andar för att passa in i den vänstervåg som drog över Sverige i slutet av 60-talet och framåt. Här talar vi om leninister, stalinister, maoster och trotskister för att bara nämna några av dessa djupt odemokratiska grupperingar. År 1975, efter ABBA's Eurovisionvinst 1974, när finalen hölls i Sverige arrangerades en alternativ festival, där huvudnumret var låten "Doing The Omoralisk Schlagerfestival". Året därefter hölls ingen schlagerfestival i Sverige bl a pga att den ansågs som alldeles för kommersiell. Den musik som gällde under dessa år var proggmusik, diverse omusikaliska trallgökar som framförde undermåliga kompositioner med socialistiska texter. ABBA däremot bespottades av dessa grupperingar, och även i media. Märka ord? Herre djävlar.

Nej nu... Det kan ju inte vara ok för någon annan än mig (och kanske Valle) att vara provokativ på det här sättet. Sen när är band som Nationalteatern och Hoola Bandoola Band omusikaliska? Visst, det är inte min favoritgenre det kan jag erkänna, men jämfört med sömnpillret ABBA är de ju helt otroliga. Nationalteaterns "Barn av vår Tid" uppvisar en förmåga att komponera som ABBA bara kunde drömma om med sin kommersiellt anpassade trallpop. Det spelar inte ens någon roll för mig att jag mer eller mindre inte håller med ett enda ord av Nationalteaterns texter, de hade i alla fall något att säga, till skillnad från (gissa) 😄

Men för att vara seriös nu, du uttryckte bara din åsikt och nu har jag uttryckt min. Jag kunde bara inte låta din åsikt stå obesvarad i tråden. Så nu låter jag gladeligen trådens tänkta diskussion fortsätta, vilken såklart inte alls har med progg eller ABBA att göra utan handlar om varför vi hatar den obehagliga genren dansband så underbart mycket!

Tack för mig.

Link to comment
Dela på andra sajter

Vad var det som du inte(ville)fatta? Någon mer stagnerad musikgenre finns inte.

Nä, och det vet vi alla redan, det har ältats i spaltmeter i denna tråd,

så du lät som ett eko, av alla som redan uttryckt det.

Av dina lama kommentarer, tycks du har blivit trampad på din hårdrockstå,

att stagnation även finns i hårdrock/metal.

Link to comment
Dela på andra sajter

Die Hard (oregistrerad)

Nä, och det vet vi alla redan, det har ältats i spaltmeter i denna tråd,

så du lät som ett eko, av alla som redan uttryckt det.

Av dina lama kommentarer, tycks du har blivit trampad på din hårdrockstå,

att stagnation även finns i hårdrock/metal.

Jag har aldrig påstått att det inte finns stagnation bland andra band i andra genrer. Den som sa det han var det. Den som sa det han var det.Det är uppenbarligen du som har känt att du blivit trampad på. Så håll dina lama kommentarer för dig själv. Ingen som bryr sig.

Link to comment
Dela på andra sajter

Det jag vill ha sagt är att dansband provocerar utan att ha något uppsåt.

Om man vet att folk blir provocerade (hur fånigt jag än tycker att det är) av konstiga kläder och typiska dansbandslåtar, och man ändå väljer att starta ett band med det stuket. Kan man säga att det är utan uppsåt då?

Men dansband är stort i princip alla ålderskategorier. 28-åringar som lyssnar på dansband är absolut inte ovanligt, långt därifrån. Men det är klart, eftersom knappt någon vågar säga det utan att samtidigt komma med undanflykter så hjälper man ju själv till att befästa den här lögnen.

Det kanske trots allt inte är tillräckligt stort i yngre åldrar för att folk i allmänhet (i motsvarande ålder) ska ta det på allvar? Själv är jag 32, och har genom hela mitt liv endast träffat en jämnårig som gillade dansbandsmusik.

Nej, det hade det inte. Och inte nödvändigtvis en dansbandslåt heller.

Intressant. Om någon gör en version av en känd dansbandslåt som är närapå omöjlig att skilja från originalet, så är det ändå tveksamt ifall det är dansbandsmusik eller ej, på grund av att bandet som gjorde låten inte spelar dansbandsmusik i övrigt?

Hönan eller ägget, ja, det är svårt att ge ett ordentligt svar på det. Men visst finns det tydliga kopplingar mellan dansbandens framgång på svensktoppen och framförallt i hur reglerna har varit utformade. Spelar det någon roll för sammanhanget? Jag beskriver bara hur genren har sett ut.

Jo, det blev ju lite av ett cirkelresonemang. Dansbandsmusik låter som Svensktoppen p g a av att det i stort typiskt dansbandspublik som lyssnar och röstar.

Själv har jag ingen aning om vad det ligger för låtar på Svensktoppen nuförtiden. Det är nog mer än 25 år sen jag själv lyssnade då. Då låg bl a "Den makalösa manicken", "Dover Calais" och "Canelloni macaroni" där.

Att listan utformning i dag skulle domineras av dansbandsfrälsta tror jag inte är sannolikt då innehållet i stort snarare följer den musikutveckling vi ser i Melodifestivalen vilken i sin tur engagerar miljontals människor landet runt. Alltså, antingen avviker inte smaken hos de dansbandsfrälsta särskilt mycket från folk över lag eller så är det inte de som styr innehållet på listan.

Det är väl ganska många som går på dansbandskvällar som egentligen inte är så förtjusta i musiken till vardags, men gillar att dansa? Så dom lyssnar säkert på annat också.

Låterurvalet i Melodifestivalen är väl annars mest en avspegling av vad Christer Björkman tycker blir bra TV, i god konkurrens med att marknadsföra låtar från hans musikförlag 🙂

Link to comment
Dela på andra sajter

Bli medlem (kostnadsfritt) eller logga in för att kommentera

Du behöver vara medlem för att delta i communityn

Bli medlem (kostnadsfritt)

Bli medlem kostnadsfritt i vår community genom att registrera dig. Det är enkelt och kostar inget!

Bli medlem nu (kostnadsfritt)

Logga in

Har du redan en inloggning?
Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa ny...