Jump to content
  • Sign in to follow this  

    Så mixar jag med stora penseldrag


    Jon Rinneby

    FREDAGSTIPSET: Det finns minst lika många sätt att mixa på som det finns människor på denna jord. Vissa gillar att mejsla fram sin mix under inspelningen – en slags musikalisk symbios, medan andra föredrar att först spela in för att sedan börja ratta. En tredje kastar sig ut i det okända och skriver, spelar in och mixar om vartannat. Det som fungerar för dig fungerar nödvändigtvis inte för mig och det ena tillvägagångssättet är inte mer rätt än det andra.

    Mixning är, enligt mig, en slags räddningsaktion vars syfte är att sätta ihop det inspelade materialet till en begriplig helhet. Ett nödvändigt ont, om än ett väldigt roligt sådant. Ett aningen pessimistiskt synsätt kan tyckas och jag är benägen att hålla med. Men faktum är att jag älskar att mixa, så till den milda grad att jag sällan drömmer om annat. 

    Min mixfilosofi är enkel och går hand i hand med mitt övriga studiotänk: Stora penseldrag med fokus på känsla och enkelhet, snarare än på teknik. För att uppnå detta har jag utvecklat ett arbetssätt som passar mig förträffligt. Det kan naturligtvis skilja sig lite från låt till låt, men på det stora hela följer mina projekt alltid samma mönster:

    1. Gruppera mera
    Förutsatt att kanalerna låter som de ska och att varje spår är upprensat börjar jag med att gruppera samtliga kanaler. Det brukar se ut ungefär så här:

    • TRUMMOR
    • BAS
    • KLAVIATUR
    • GITARRER
    • SÅNG

    Där de flesta huvudgrupper (som jag berikar med versaler för syns skull) även har undergrupper om så behövs. Snyggt och prydligt, men utan att ställa nivåer, panorering eller dylikt.

    huvudgrupper.png.fb00b210d18be17c3f26506037208a5d.png

    Huvudgrupper, här i musikprogrammet Reaper (som ser mindre grått ut i verkligheten)

    2. Botten och toppen
    Nästa steg är att skapa ytterligare två grupper som jag kallar BOTTEN och TOPPEN, där jag skyfflar in vardera huvudgrupp under passande titel. I ovanstående fall hamnar då trummor och bas under BOTTEN och övriga grupper under TOPPEN. På så vis har jag med en knapptryckning tillgång till att enbart lyssna på botten- eller toppenpaketet och kan dessutom justera dessa separat om framtiden så kräver. Vidare har jag även en separat grupp kallad FX där mina effektkanaler ligger, som även den fyller samma funktion.

    botten_toppen.thumb.png.f63530091b7396108e5e677e2f4f5100.png

    Snabb tillgång till botten och toppen är för mig en väldigt användbar mixstrategi

    3. Stora penseldrag
    Den absolut viktigaste delen och centralt för min mixfilosofi är de stora penseldragen. Att arbeta utifrån och inåt, istället för tvärt om. Att börja stort och avsluta smått, för att inte fastna i onödiga detaljer. Jag struntar med andra ord helt i hur exempelvis baskagge, körer eller leadsång låter i detta skede, det är oviktigt. 

    Med detta sagt är det dags att lyssna på alla grupper tillsammans och ställa diverse nivåer och panorering, både i och sinsemellan grupperna. Här handlar det verkligen inte om något finlir, utan fokus ska helt och hållet ligga på att hitta den balans du vill ha. Eller snarare att hitta den känsla du vill åt. Här försöker jag tänka på vad som är viktigt för låten. Vad är det som driver låten? Vad är låtens kärna? Vad är det som fångar lyssnaren? Lyft fram vad som lyftas fram bör och fega inte.

    En tumregel jag brukar följa är att låta max tre huvudgrupper vara dominanta, medan övriga backar upp. Dessa huvudgrupper kan naturligtvis variera under mixens gång (med hjälp av exempelvis automatisering) om musiken skulle kräva detta. Ibland hjälper det att fundera över vad som ska vara långt fram, i mitten respektive längst fram ljudbilden. Detta görs med en så enkel sak som volym. 

    Om alla instrument hörs lika mycket och lika tydligt blir hjärnan förvirrad och vet inte vad den ska fokusera på. Djupet försvinner, vilket ger musiken ett platt och livlöst intryck. Likväl försvinner den naturliga rymd som finns runt varje enskilt instrument. Kontentan: Var djärv i dina val och tänk mindre på balans och mer på den känsla musiken förmedlar. Låt saker sticka ut och ta plats, det blir så mycket roligare då.

    4. Low- och high-cut
    Innan du ger dig i kast med eventuella eq-justeringar råder jag dig att börja med enbart low- och high-cut på samtliga individuella kanaler, alltså på alla instrument i huvudgrupperna. På med hörlurarna och filtrera bort onödig botten och topp. En lutning (slope) på 12 brukar fungera bra i de flesta fall. På så vis spar du mycket, icke hörbar, energi till de instrument som verkligen behöver den. Ibland skippar jag low-cut på baskagge och bas, ibland inte, här finns inga regler, utan grundljudet och låten får avgöra. Men att hushålla med energi till bas och baskagge är i regel ett måste för att få till en väldefinierad mix, som känns.

    Gällande high-cut så är tanken att filtra bort onödigt brus, som kanske inte hörs när du sololyssnar, men som ställer till det när fler kanaler adderas. Jag brukar sällan high-cutta leadsång och akustiska gitarrer, medan elgitarr, syntar (inte alla), körer och annat får sin beskära del. I förlängningen innebär detta att du slipper boosta lika mycket, eftersom frekvensmässig plats nu lämnats till instrument som verkligen kan dra nytta av det. Ytterligare en fördel med att jobba friskt med low- och high-cut är att du kan gasa på och brighta upp mixen mer än tidigare, utan att trötta ut öronen i lika stor utsträckning. Med detta sagt tenderar jag personligen att dras till varmare, mer omfamnade mixar.

    low_high_cut.png.19ebf1da3a35f9a43e56463f23712c20.png
    Bilden visar inställningar för elgitarr med ett low-cut på 200 Hz och ett high-cut på 10 kHz, samt en liten dipp vid öronbedövande 2500 Hz

    5. Slutspurt och finpolering
    Men innan dess… Dags för paus. Neutralisera och vila öronen. Sedan är det dags att mixa på som vanligt, vad det nu innebär för dig. Hör du något som sticker ut och stör? Fixa. Finjustera balansen mellan olika grupper och individuella kanaler och jobba med effekter. Gör allt som står i din makt för att lyfta låten så mycket det bara går. Använd alla knep du lärt dig, bryt ny mark, men glöm för allt i världen inte bort helheten och den ursprungliga känslan du vill förmedla. Det är allt för lätt att skruva bort sig i detta stadie.

    Sen är det självklart så att du inte kan räkna med att vara klar med mixen från dag ett, ovanstående tillvägagångssätt eller inte. Olika låtar kräver mer eller mindre pillande. Samtidigt är det viktigt att ständigt påminna sig om att inte överarbeta musiken. Sätt upp en lapp vid skärmen om det behövs. Med detta i åtanke brukar jag själv tänka på en gammal skröna som handlar om en världsartist (som jag väljer att inte nämna namnet på), vars största hit mixades om 84 gånger, varpå man tillslut valde mix nummer två. Det säger en del om vad det egentligen är vi håller på med. Eller rättare sagt vad vi SKA hålla på med. Nämligen musik.

    Lycka till!

    Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!
     

    Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.

     

    • Gilla 1
    Sign in to follow this  


    User Feedback

    Recommended Comments

    Bra artikel!

    Till att mixning är en räddningsaktion, man kan också säga friskvård :)

    Att tänka på låten är viktigt och kanske en av de lättare sakerna att glömma. Om man bara mixar åt någon annan är det nog lite lättare, för de har förmodligen en råmix som man kan sätta nivåer efter vad de tycker är viktigt för låten. 

    Så ett tips kan vara att skriva ut en ljudfil med en råmix och sola den imellanåt och se om du gör det bättre eller sämre. Också bra att spara mixing sessionen och samtidigt skriva ut en ljudfil med samma siffra som sessionen, så hör du hur låten utvecklas och om det du gör nu är övermixning eller gör låten bättre genom att flippa mellan versionerna!

    • Gilla 1

    Share this comment


    Link to comment
    Share on other sites

    Tack. Superbra tips Casper. Det är inte för intet som "slaskmixar" ofta tilltalar mer (på vissa sätt) än slutmixen. Vet inte hur många gånger jag varit med om detta. Slaskmixen görs i regel snabbt utan särskilt mycket tanke bakom, baserat på vad som känns rätt för tillfället - en viktig lärdom.

    /Jon

    Edited by Jon Rinneby

    Share this comment


    Link to comment
    Share on other sites

    Bra artikel. Själv petar jag väldigt mycket i saker och väldigt länge, men jag låter det oftast ligga väldigt länge (ibland i åratal) innan det släpps. Just när det är "färdigmixat" tycker jag inte man egentligen har en aning om det låter bra eller inte. Skallen brukar ju vara helt slutkörd på ljud.

    Vad betyder egentligen det här:
     En lutning (slope) på 12 brukar fungera bra i de flesta fall. 

     

    • Gilla 1

    Share this comment


    Link to comment
    Share on other sites
    3 timmar sedan, s-wunderlich said:

    Bra artikel. Själv petar jag väldigt mycket i saker och väldigt länge, men jag låter det oftast ligga väldigt länge (ibland i åratal) innan det släpps. Just när det är "färdigmixat" tycker jag inte man egentligen har en aning om det låter bra eller inte. Skallen brukar ju vara helt slutkörd på ljud.

    Vad betyder egentligen det här:
     En lutning (slope) på 12 brukar fungera bra i de flesta fall. 

     

    Tackar. Slope innebär hur brant lutningen är på ett low- eller high-cut-filter (med valfri equalizer). Ju högre slope, ju brantare och mer skärs det bort under vald frekvens. Personligen brukar jag hålla mig runt 6-12 och känner sällan behov av att gå högre. 

    På tal om att vänta åratal med att släppa sin musik, så behöver det verkligen inte vara något fel. Vi är alla olika och skapar olika och tänker olika. Det är först om det blir ett problem som saker och ting bör ses över.

    Mvh Jon

    Edited by Jon Rinneby

    Share this comment


    Link to comment
    Share on other sites


    Create an account or sign in to comment

    You need to be a member in order to leave a comment

    Create an account

    Sign up for a new account in our community. It's easy!

    Register a new account

    Sign in

    Already have an account? Sign in here.

    Sign In Now

  • Similar Content

    • By Jon Rinneby
      FREDAGSTIPSET. Idag tänkte jag bjuda på fem små knep som jag ständigt återkommer till och använder mig av när jag mixar. Och det bästa av allt? Det krävs varken speciella pluggar eller avancerade förkunskaper och du börja redan idag!

      Tre-decibels-regeln
      Tycker du att något instrument låter för starkt i mixen, men är osäker på hur mycket det ska justeras? Testa då att sänka kanalen med -3dB och se om det känns bättre. Och tvärt om, om något låter för svagt. Ofta räcker det med 3dB hit eller dit. Fråga mig inte varför.
      Undvik sololäget
      Jobba istället med helheten. Det spelar ingen roll hur bra ett instrument låter ensamt, om det inte passar i mixen. Oftare än du tror så handlar det dock inte om att lägga på ytterligare en equalizer eller mer kompression, utan en så enkel sak som att hitta rätt balans mellan instrumenten med hjälp av bara volym. Sololäget är bra när du ska leta efter problemfrekvenser, men är samtidigt din värsta fiende när du eftersträvar frekvensmässig balans och känsla i mixen.
      Abbey Roads reverbtrick
      Använd en equalizer på dina reverb så sitter de bättre i mixen. Ett low-cut filter runt 600Hz, ett high cut-filter runt 10kHz samt en dipp på -3db vid 2000Hz är en bra utgångspunkt. Den grötiga basen försvinner och den väsande toppen mjukas upp, ett mer mellanregisterbetonat och fokuserat reverb helt enkelt. Många gör ”felet” att lägga equalizern efter reverbet på effektkanalen, hemligheten är att dock att lägga det före, i sann Abbey Road-andra.
      Mixa på låg volym
      En bra måttstock är att du ska kunna höra tangentbordssmattret när du skriver, utan problem. Likväl ska du kunna för ett samtal på normal volym utan att höja rösten märkbart. När dina öron blir trötta, vilket de blir ganska snabbt, minskar hjärnans förmåga att urskilja och separera frekvenser, drastiskt. Detta innebär i sin tur att dina mixar framstår som grötigare än dom egentligen är. Vidare får du svårt att urskilja volymskillnader mellan olika instrument. En annan fördel med att lyssna på låg volym är att det är lättare att urskilja nyanser i mellanregistret, mixens kärna. När du känner dig färdig med låten, lyssna på stark volym och fokusera basen, så att den inte tar överhanden. Om din mix låter intressant på svag volym, då kommer den garanterat att låta fantastisk när du krämar på.
      Jobba med volymautomatisering
      Detta är den stora hemligheten bakom en professionell mix, jämfört med en mer amatörmässig. Alla instrument behöver inte höras lika mycket hela tiden, kanske ska låtens fokus flyttas från ett instrument till ett annat, kanske ska något instrument plockas bort under verserna? Allt detta bidrar alltid till en mer spännande och levande mix, som andas och rör sig, precis som i verkligheten. Sen ska du naturligtvis fortsätta att jobba med equalizer, kompressor och andra effekter precis som vanligt. Men det viktiga är automatiseringen, den är en stor nyckel till framgång!
      Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!

      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
    • By Jon Rinneby
      FREDAGSTIPSET: Solen skiner, semestern är i full gång och ingen har tid eller lust att läsa en massa invecklat pladder om inspelningsteknik. Därför bjuder jag idag på tio korta tips som bara tar någon minut att läsa igenom. Mycket nöje!

      Använd soft clipping istället för limitering när du mastrar, resultatet blir ofta mjukare och mer transparent. En kombination av båda är inte heller dumt om du vill pressa upp volymen.
        En dynamisk equalizer arbetar bara när den behöver, vilket ofta resulterar i en mer välbalanserad och naturlig ljudbild.
        Parallellkompression i kombination med en transient designer på trumreverbet skapar liv och rörelse i trummorna.
        Mute-knappen är din bästa vän om mixen låter grötig och stökig. Muta en kanal i taget, lyssna.
        Jobba med low-cut, high-cut-filter samt en liten dipp vid 2 000 Hz före dina reverb, så sitter de bättre i mixen.
        Kontrollera alltid din mix i mono och på låg volym. Det ska fortfarande låta och kännas bra.
        Lyssna på musiken, inte mixen. Vad är hjärtat? Ta fasta på detta och förstärk.
        Soundbrigade från Sknote hjälper dig enkelt att skapa frekvensmässing plats i mixen.
        Våra öron är som mest känsliga mellan 2 kHz och 5 kHz. Om din mix låter för diskant är detta området att kika på.
        Eftersträva alltid att skapa något unikt med en twist och ställ dig själv frågan: Vad gör just min låt speciell? Varför ska lyssnaren lyssna vidare? Din mix ska hålla hela vägen och klara sig utan onödiga transportsträckor. Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!

      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
    • By Jon Rinneby
      FREDAGSTIPSET: Musikproduktion har under senare tid blivit en allt mer visuell upplevelse och avancerade pluggar gör sitt bästa för skapa större inblick i vad vi faktiskt håller på med.

      Men kan vi verkligen lita på allt vi ser? Kan det till och med vara så att dessa fantastiska hjälpmedel ibland kan bli ett hinder? Var drar vi gränsen mellan att lyssna och titta? Frågorna är många och svaren likaså. Idag gör jag mitt bästa för att reda ut problematiken och förklara min syn (ha!) på det hela.
      Wavelab Spectroscope är vackert att titta på...
      Det råder inga tvivel om att visuella hjälpmedel kan underlätta vårt arbete. Fantastiska pluggar som Fabfilter Pro-Q 2, AirEQ och DMG Equilibrium målar minutiöst upp ett färgglatt spektrumspektakel och talar direkt om hur energin fördelas över frekvenserna. Detta kan hjälpa något enormt, förutsatt att du vet vad du ska titta efter, såklart. Problemet är bara att vi har en tendens att höra vad vi ser.
      Att något ser rätt eller fel ut säger egentligen väldigt lite om hur det faktiskt låter. Du kan få exempelvis få vitt brus att se ut som en perfekt sånginspelning med lite trixande, men det betyder inte att det låter som skönsång för det. Visuella hjälpmedel kan bara tala om si och så mycket för oss, resten måste vi lyssna och framförallt känna oss fram till.
      Vitt brus i all sin enkelhet.
      Ta bara de populära eq-diagrammen, till exempel. De talar om vilka frekvenser som är viktiga för respektive instrument, vilket såklart kan vara bra att känna till. Men återigen, det säger väldigt lite om hur just ditt instrument låter, i ditt rum, med dina öron, med dina preferenser och dina erfarenheter. De talar inte heller om hur du får respektive instrument att passa in i just din unika ljudbild. Likväl kan diffusa uttryck som ”grötigt”, ”varmt”, ”kallt”, ”sterilt”, ”hårt”, ”mjukt” och ”cleant” uppfattas olika från person till person, vilket också försvårar det hela. Därmed inte sagt att du inte ska använda dig av diagrammen, speciellt inte om du befinner dig i nybörjarstadiet. Men stirra dig för allt i världen inte blind på hertz och adjektiv, de stjälper ofta mer än de hjälper.
      Ett av de mest poplulära eq-diagrammen på nätet.
      En annan aspekt är själva utseendet på pluggarna och inspelningsprogrammen och hur dessa påverkar oss. Vi har en tendens att dras till det vackra. Allt som oftast önskar jag att mina digitala effekter helt saknade gränssnitt, så jag slapp titta och bara lyssna. Istället förförs jag av dess analoga utseende, som indirekt påverkar hur jag tror att de låter.
      Nåväl, men vad är då botmedlet? Kort och gott: Slut dina ögon då och då och lyssna. Eller stäng av datorskärmen och släck lyset i studion. På så vis distraheras du inte av allt som händer på skärmen. Du påverkas inte av automatiseringar, kompressornålar som studsar runt och dansande mätare i regnbågens alla färger. Det bästa av allt? Precis såhär kommer lyssnaren också uppleva din musik, utan det visuella krimskramset.
      Puristerna mumlar vid det här laget säkert något i stil med "Om du har inte har bra (dyr) lyssning så vet du ändå inte vad du hör..." - Detta är en sanning med modifikation. Självklart ska du kunna lita på din lyssning, men det handlar mer om vad du är van vid och känner dig bekväm med, än priset. Ett par ok monitorer och ett par trevliga hörlurar räcker långt.
      Visuella hjälpmedel finns där för att hjälpa oss, vilket är fantastiskt. men låt dem inte styra dig…
      Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!

      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
  • Utvalda blogginlägg

  • Veckans populäraste ämnen

  • mixakuten_ingang.jpgMIXAKUTEN
    Som medlem får du kostnadsfri hjälp med mixning eller mastring av din låt.
    Läs mer >

  • Utvalda pressmeddelanden

×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue.