Jump to content
  • Hur volymstark ska din mix vara 2020?


    Jon Rinneby

    FREDAGSTIPSET: Hur starkt ska du mastra din musik för att den ska låta så bra som möjligt på så många streamingtjänster som möjligt? Svaret är förmodligen enklare än du tror.

    Det finns idag en mer eller mindre framarbetad volymstandard mellan Spotify, iTunes, YouTube och TIDAL, även om det skiljer sig lite mellan de olika plattformarna. Samtliga tjänster (utom Spotify som använder ReplayGain) använder sig av en normaliseringsprocess baserad på LUFS (Loudness Unit Full Scale) som lite enkelt kan förklaras med hur vi upplever ljudstyrka. Ju lägre LUFS, desto starkare volym.

    Detta innebär exempelvis att -16 LUFS låter svagare än -8 LUFS. Medianen mellan de olika streamingtjänsterna ligger idag runt -14 LUFS, vilket också är Spotifys nuvarande rekommendation för uppladdning av musik. I praktiken innebär detta all musik som är starkare än detta automatiskt sänks av Spotify och all musik som är svagare höjs.

    För er som gillar siffror rekommenderar jag därför att ni håller er mellan -14 och -12 LUFS integrated och inte starkare än -9 LUFS short term i låtens starkaste parti, med true peak på max -1 dB

    youlean_9db.png
    Bilden visar gratisversionen av populära mätverktyget Youlean Loudness Meter

    Dessa riktlinjer garanterar att din musik, oavsett genre, står sig bra volymmässigt på samtliga plattformar. Vill du att din musik ska låta starkare 2020 ska du helt enkelt att mastra svagare än du kanske är van vid.

    Om du tycker att ovanstående låter komplicerat ska jag göra det enkelt för dig: När du mixat klart placerar du en limiter sist på masterkanalen och ställer utvolymen till -1 dB och ser till att du inte limiterar mer än 1-2 dB. Stäm sedan av mot www.loudnesspenalty.com och justera efter behov.  Med detta sagt: Så länge mastern inte ser ut som en tjock korv när du exporterar och låtens starkaste parti inte överstiger -1 dBTP (true peak) är det egentligen bara att tuta och köra. Det viktigaste är trots allt hur det låter och inte hur det ser ut. Ibland kan ljudet av en limiter som klipper av topparna vara precis det du är ute efter.

    Inte bara volym
    Trots streamingtjänsternas automatiska volymanpassning är det ändå så att vissa låtar upplevas starkare än andra, trots att de är normaliserade till samma nivå. Hur kommer det sig? Svaret ligger till största del i mixen och inte mastringen:

    • Håll koll på mellanregistret. Ett urholkat mellanregister, en så kallad hängmatta, kan framstå som mindre volymstark i förhållande till annan musik, speciellt när du lyssnar genom telefon eller datorhögtalare. Området 400-1000 Hz är (enligt min högst personliga smak) speciellt viktigt att hålla koll på.
    • Rensa upp i botten och toppen – dessa ohörbara frekvenser kan ställa till det för streamingtjänsternas normaliseringsalgoritmer och äta upp onödig energi. Läs mer om hög- och lågpassfilter här.
    • En låt med stort dynamisk omfång upplevs som regel starkare än en låt som är hårt komprimerad, när de spelas upp med samma LUFS.
    • Om din mix låter bra på svag volym när du lyssnar i studion, det vill säga att du hör alla viktiga detaljer, så är sannolikheten större att den även låter bra online.
    • Användandet av saturation, som skapar övertoner, kan bidra till ökad upplevd ljudstyrka. Något recept finns naturligtvis inte, men pluggar som Kush Audio TWK kan hjälpa på traven. 

    Några populära mätverktyg

    Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!
     

    Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.

    • Tack! 2


    User Feedback

    Recommended Comments

    LUFS ångest! Det var lättare förr när man bara skulle trycka på för fullt! Metallica Death Magnetic FTW! ;)

    Bortser man från ovan är det underbart att kunna få låtar med dynamik att bryta igenom istället för att sönderkomprimerade masters alltid vinner! Bra utveckling!

    Tack för artikeln!

    • Gilla 1

    Share this comment


    Link to comment
    Share on other sites

    Cubase 10.5 fick en LUFS normaliser som gör jobbet ganska lätt.

    • Gilla 1

    Share this comment


    Link to comment
    Share on other sites
    15 minuter sedan, pme said:

    Cubase 10.5 fick en LUFS normaliser som gör jobbet ganska lätt.

    Trevligt trevligt.

    Share this comment


    Link to comment
    Share on other sites
    3 hours ago, Jon Rinneby said:

    Trevligt trevligt.

    Jo, det är smidigt, man kan normalisera kanaler. Jag brukar normalisera peak till -0.1 eller -1 db. Med detta kan man jobba annorlunda även vid mixning.  Tex kan man normalisera två gitarrer som ska panoreras höger/vänster och få en "perfekt" start punkt. Finns säkert många andra fiffiga sätt att använda tekniken.

    Share this comment


    Link to comment
    Share on other sites
    2 timmar sedan, pme said:

    Jo, det är smidigt, man kan normalisera kanaler. Jag brukar normalisera peak till -0.1 eller -1 db. Med detta kan man jobba annorlunda även vid mixning.  Tex kan man normalisera två gitarrer som ska panoreras höger/vänster och få en "perfekt" start punkt. Finns säkert många andra fiffiga sätt att använda tekniken.

    Kan man normalisera till både LUFS och peak på enskilda kanaler? Kan säkert vara användbart.

    /J

    Share this comment


    Link to comment
    Share on other sites
    9 hours ago, Jon Rinneby said:

    Kan man normalisera till både LUFS och peak på enskilda kanaler? Kan säkert vara användbart.

    /J

    Det är väl egentligen per klipp tror jag. Du kan inte ta en kanal med effekter utan att studsa.

    • Gilla 1

    Share this comment


    Link to comment
    Share on other sites

    Frågan är inre hur stark volymen ska vara längre utan hur tilltryckt musiken ska låta. 
    Jag tycker endast man ska gå på musiken och inte ett random lufsvärde. Det är viktigt att veta om detta dock, så man vet att man ska göra det bästa för musiken(:

    Share this comment


    Link to comment
    Share on other sites
    8 timmar sedan, Casper Bjerkehagen said:

    Frågan är inre hur stark volymen ska vara längre utan hur tilltryckt musiken ska låta. 
    Jag tycker endast man ska gå på musiken och inte ett random lufsvärde. Det är viktigt att veta om detta dock, så man vet att man ska göra det bästa för musiken(:

    Att hålla sig inom rimligt LUFS-värde, eller ännu hellre stämma av mot short term LUFS på max -9 dB är ändå ganska klokt skulle jag säga. Så ser det i alla fall ut just nu, vad framtiden har att erbjuda får vi se. Men att lyssna och göra vad som låter bäst för musiken är en självklarhet. 

    Edited by Jon Rinneby

    Share this comment


    Link to comment
    Share on other sites

    Kolla detta, betyder det att jag har "problem"?

    Följer jag det som står i texten (mellan -14 och -12 LUFS (jag ligger på -12,8) integrated och inte starkare än -9 LUFS (jag ligger på -9,2) short term i låtens starkaste parti, med true peak på max -1 dB) så får jag enligt www.loudnesspenalty.com ”Spotify straff” på -2,8dB?

    Är detta ”normalt” eller är det en indikation på att jag har något annat problem i min mix?

     

    Dvs, är det "normalt" att Integrated -12,8dB och short term -9,2dB samt true peak -1dB ger "Spotify straff" på -2,8dB? Kan man utläsa något av detta? 

    Edited by ONSatan

    Share this comment


    Link to comment
    Share on other sites
    3 timmar sedan, ONSatan said:

    Kolla detta, betyder det att jag har "problem"?

    Följer jag det som står i texten (mellan -14 och -12 LUFS (jag ligger på -12,8) integrated och inte starkare än -9 LUFS (jag ligger på -9,2) short term i låtens starkaste parti, med true peak på max -1 dB) så får jag enligt www.loudnesspenalty.com ”Spotify straff” på -2,8dB?

    Är detta ”normalt” eller är det en indikation på att jag har något annat problem i min mix?

     

    Dvs, är det "normalt" att Integrated -12,8dB och short term -9,2dB samt true peak -1dB ger "Spotify straff" på -2,8dB? Kan man utläsa något av detta? 

    Det låter fullkomligt normalt, eftersom du ligger över Spotifys rekommendation på runt -14 LUFS. Bättre är egentligen att stämma av mot Youtube och Tidal, att du inte ligger på för mycket minus där. Kanske att du skulle kunna dra ner någon decibel, men inte heller nödvändigt. 

    Mvh Jon

    Edited by Jon Rinneby
    • Tack! 1

    Share this comment


    Link to comment
    Share on other sites
    2 minutes ago, Jon Rinneby said:

    Det låter fullkomligt normalt, eftersom du ligger över Spotifys rekommendation på runt 14 LUFS. Bättre är egentligen att stämma av mot Youtube och Tidal, att du inte ligger på för mycket minus där. Kanske att du skulle kunna dra ner någon decibel, men inte heller nödvändigt. 

    Mvh Jon

    Tack för tydligt svar!

     

    • Gilla 1

    Share this comment


    Link to comment
    Share on other sites

    Jag kommer att fortsätta normalisera som vanligt så får de göra vad de vill. Det som lyssnar och klickar på gilla-knappen uppfattar ändå inget annat än om de tycker låten i sig låter bra, särskilt inte som många av dem lyssnar genom kassa hörlurar. Och 192 kHz har ingen någon nytta av heller utan bara ett försäljningstrick, så fortsätt med CD-standarden. Den kommer ändå inte att ändras och den är dubbelt så frekvensrik som vad det mänskliga örat kan uppfatta.

    Edited by e-snobben

    Share this comment


    Link to comment
    Share on other sites
    On 2020-01-07 at 10:34, ONSatan said:

    Kolla detta, betyder det att jag har "problem"?

    Följer jag det som står i texten (mellan -14 och -12 LUFS (jag ligger på -12,8) integrated och inte starkare än -9 LUFS (jag ligger på -9,2) short term i låtens starkaste parti, med true peak på max -1 dB) så får jag enligt www.loudnesspenalty.com ”Spotify straff” på -2,8dB?

    Är detta ”normalt” eller är det en indikation på att jag har något annat problem i min mix?

     

    Dvs, är det "normalt" att Integrated -12,8dB och short term -9,2dB samt true peak -1dB ger "Spotify straff" på -2,8dB? Kan man utläsa något av detta? 

    Först och främst; Bra och enkel artikel Jon! Straight to the point!

    För att svara dig ONSatan, så tänker jag så här. Ian Shephard, en erfaren mastringsrekniker som ligger bakom tjänsten Loudness Penalty, har skrivit mycket om Loudness på sin blogg. Väl värt att läsa om man gillar att nörda ner sig. Han skriver i en post att han tycker att, även om Integrated är viktigt, så är det viktigare att ha koll på att inget blir starkare än -9dB Short Term. Att vill man bara tänka på en enda siffra så är det den. Och att limiter är satt på -1dB True Peak. Så Integrated KAN absolut bli en liten bit från -14. Sen kanske man inte vill att det drar iväg allt för mycket. Om det inte har ändrats så är det väl fortfarande så att alla streamingtjänster SÄNKER om det är för högt, men inte alla HÖJER om det är för lågt.

    • Gilla 1

    Share this comment


    Link to comment
    Share on other sites

    Lite sen till denna tråden, men ett svar hade uppskattats mycket ändå. 

    Vad är anledningen till att köra -1dBTP? Jag skriver filmmusik och har därför ofta ett stort dynamiskt omfång, och har därför svårt att gå endast på -14 till -12 LUFS (hamnar ofta under men antar att det beror på en del lugnare partier). 
    Vore tacksam om nån kan förklara just true peak biten. 

    Share this comment


    Link to comment
    Share on other sites
    6 timmar sedan, Gerterface said:

    Lite sen till denna tråden, men ett svar hade uppskattats mycket ändå. 

    Vad är anledningen till att köra -1dBTP? Jag skriver filmmusik och har därför ofta ett stort dynamiskt omfång, och har därför svårt att gå endast på -14 till -12 LUFS (hamnar ofta under men antar att det beror på en del lugnare partier). 
    Vore tacksam om nån kan förklara just true peak biten. 

    Något förenklat så handlar det om att en True Peak i verkligheten kan vara högre än en Peak. TP är alltså den mer "sanna" peaken som kan finnas mellan två samples. Var för sig kanske dessa samples är under 0 dBFS men mellan dem så kan det alltså vara högre, vilket då ger upphov till distorsion som inte är trevlig. Om jag inte minns helt fel så funkar tekniken så att TP-limiter uppsamplar ljudet, dvs gör om det till en mycket högre samplingshastighet, för att hitta dessa högre True Peaks.

    Att man rekommenderar -1 dbTP är ju för att ha marginal.

    Din filmmusik, är det nåt som primärt är för streamingtjänster? För är det primärt för TV och film så är ju rekommendationen -23 LUFS. Då har du lite mer dynamik.

    Share this comment


    Link to comment
    Share on other sites

    Alltså ska man ha en version av sin musik i CD-kvalitet och en för streamingtjänster.

    Jag kan inte tänka mig att skivbolagen gör avkall på den kvalitets-skillnad som finns mellan dessa standarder, för ju svagare mix desto mer brus. 0 dB kommer alltid att vara det optimala.

    Edited by e-snobben
    Glömde ett ord

    Share this comment


    Link to comment
    Share on other sites
    23 timmar sedan, mixamannen said:

    Alltså, hur gör du om du ska lägga upp nåt på Spotify således? <_<

    Har bara lagt ut musik där en gång för några år sen. Då normaliserade jag som vanligt. Skulle jag göra det idag skulle jag förmodligen göra på samma sätt, ett enda kommando sen är det klart. Sen får de göra vad de vill med den. Den myckna tid jag får över kan jag istället använda till att skriva nya låtar, i den mån jag gör det.

    Tycker synd om alla småskapare som sitter hemma i sin studio och sliter sitt hår för att få till mixen och volymen med siffror och termer som man inte ens vet om det blir bra ändå där låten hamnar i slutänden. Man kan sitta och lyssna på sin egen streamingmix till förbannelse och undra över smådetaljer, sånt som gör att man ligger sömnlös om nätterna.

    Ok, nu har jag gnällt färdigt. ;) 

    Share this comment


    Link to comment
    Share on other sites
    25 minuter sedan, mixamannen said:

    Håller inte med dig alls, det är inte rocket science...

    🤘

    Det säger jag inte heller. Det jag sa från början var att ljudkvalitén på streamingtjänster är sämre, såvida man inte lyssnar på Tidal eller motsvarande. Att därför lägga ner tid på att försämra ljudkvalitén på min låt känns helt åt pipan. Det arbetet får respektive streamingtjänst göra själva, vill de inte det så tänker inte jag ödsla mer tid på dem.

    • Förbryllad 1

    Share this comment


    Link to comment
    Share on other sites
    22 minuter sedan, e-snobben said:

    Det säger jag inte heller. Det jag sa från början var att ljudkvalitén på streamingtjänster är sämre, såvida man inte lyssnar på Tidal eller motsvarande. Att därför lägga ner tid på att försämra ljudkvalitén på min låt känns helt åt pipan. Det arbetet får respektive streamingtjänst göra själva, vill de inte det så tänker inte jag ödsla mer tid på dem.

    Denna post från Jon, och de flestas efterföljande funderingar, handlar mer om hur man gör det bästa man själv kan utifrån de förutsättningar som streamingtjänsterna har satt. Om man vill ha sin musik där. Att sätta en limiter på 0dbFS eller en TP-limiter på -1dbTP tar samma tid. Att normalisera en låt till t.ex. -14 LUFS tar en lyssning med t.ex Youlean efter limitern och därefter en korrigering med motsvarande siffra på limiterns gainkontroll så man hamnar där man vill vara. Detta tar ingen tid alls i sammanhanget.

    Share this comment


    Link to comment
    Share on other sites


    Create an account or sign in to comment

    You need to be a member in order to leave a comment

    Create an account

    Sign up for a new account in our community. It's easy!

    Register a new account

    Sign in

    Already have an account? Sign in here.

    Sign In Now

  • Similar Content

    • By Jon Rinneby
      FREDAGSTIPSET: Ett av mina absoluta favoritverktyg när det kommer till mixning och mastring är den dynamiska equalizern. Men vad är det egentligen som gör den så speciell och hur kan du använda den till din fördel?
      En dynamisk equalizer är lite som en blandning mellan en vanlig equalizer och en (multiband)kompressor, det vill säga ett verktyg som är aktivt när du själv bestämmer då ett visst tröskelvärde uppnås. Tjusningen med detta är att equalizern bara arbetar när den behöver istället för att påverka ljudet hela tiden. Den dynamiska equalizern låter dig exempelvis justera volymstarkare delar (eller rättare sagt mer frekvensmättade delar) av ett spår, medan svagare lämnas mer eller mindre orörda.
      Om vi leker med tanken att din bas stundvis har för mycket energi runt 80 och 160 Hz och du sänker dessa med en vanlig equalizer påverkas ljudet av denna justering även när det egentligen inte behövs. Detta eftersom ovanstående frekvenser bara ställer till problem på vissa toner, i detta fall runt låga E och oktaven, men i övrigt låter bra.
      Bilden visar Ozone 9 Dynamic Equalizer med fokus på 80 Hz och 160 där equalizern får jobba rejält runt låga E med omnejd.
      Samma inställningar som ovan men med skillnaden att basen spelar andra toner och equalizern således jobbar mindre vilket ger ett mer enhetligt sound.
      Precis som att ett paraply inte behövs hela tiden, behöver du inte heller en konstant equalizer (även om det så klart kan behövas ibland). Musik är precis som väder i ständig förändring. Märkväl att denna teknik även kan användas precis tvärt om - för att förstärka det som är tunt eller ljusa på det som stundvis är mörkt eller dovt. Like slarvigt skulle man därför kunna kalla den dynamiska equalizern för intelligent eller rent av musikalisk.
      Tre utmärkta användningsområden
      Förutom ovanstående exempel finns det naturligtvis fler tacksamma användningsområden där den dynamiska equalizern briljerar.
      Tämj det lägre mellanregistret, vilket jag skrivit om i artikeln Går det att mixa musik efter recept? Följ gärna mitt exempel men använd istället en dynamisk equalizer. Testa att sänka 3-5 dB i problemområdet 100-400 Hz (leta upp instrumentets resonanstopp) med ett tröskelvärde på mellan -30 och -40 dB och ett Q-värde på 2. Detta i kombination med sparsmakad komprimering, om så behövs, ger i de flesta fall ett naturligt mellanregister med bibehållen värme.
        Kontrollera diskanten i sången. Många sångare har en tendens att låta tunna och snudd på hårda/kalla när de tar i samtidigt som de framstår som varma när de sjunger svagt eller intimt. Här kan den dynamiska equalizern verkligen göra underverk genom att sänka de störande och skrikiga frekvenserna när sångaren bräker på, men det intima och varma bibehålls. Området 2000-5000 Hz är speciell värt att kika närmare på beroende på röstkvalitet och mikrofon.
        Mejsla fram en välbalanserad mastring med fin dynamik som inte kräver lika mycket kompression. Om din mix är balanserad behöver du sällan justera särskilt mycket i mastringen och 1-2 dB hit eller dit räcker många gånger långt. Den dynamiska equalizern stoltserar här med att trycka ner eller lyfta fram valda frekvenser när det behövs, för att sedan ta ett steg tillbaka. Ett lärorikt experiment du kan leka med är att ratta in 100 Hz, 1000 Hz och 10000 Hz och och öka eller sänka dessa frekvenser 2-3 dB och se vad som händer. Dessa frekvensområden symboliserar bas, mellanregister och diskant och spelar tillsammans en viktig roll för helhetsintrycket, samtidigt som de kan lära dig mycket om hur du mixar och var (om något) du har problem i mixen. Populära dynamiska equalizers
      FabFilter Pro-Q3 Ozone 9 Dynamic Equalizer Tokyo Dawn Records TDR Nova (finns som gratis- betalversion) Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!
      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
    • By Jon Rinneby
      FREDAGSTIPSET: Alla vill ha ett tydligt, vackert och luftigt sångljud. Ett sångljud som berör och förflyttar lyssnaren bortom både tid och rum...
      Ovanstående är naturligtvis en grov generalisering eftersom varje låt kräver sitt speciella sångljud, för att inte tala om personlig tycke och smak. När du mixar leadsång har du generellt tre verktyg till din hjälp: volym, equalizer och kompression. Men hur går du egentligen till väga? Är det verkligen så enkelt som att slänga på en equalizer, boosta i toppen och hoppas på det bästa? Detta är ett kapitel för sig vilket du exempelvis kan läsa mer om här:
      Dagens tips ställer in siktet på att få sången att sticka ut lite extra, utan att kännas processad eller tillgjord. Detta är en konst i sig och mycket handlar om ett bra grundljud i kombination med god mikrofon- och sångteknik. Inget nytt under höstsolen här. Med detta sagt finns det ett litet knep som faktiskt fungerar i de flesta fall, oavsett om du spelat in med en fin kondensatormikrofon eller en enklare dynamisk. Jag vill dock passa på att understryka att nedanstående trolleri inte nödvändigtvis behöver tillämpas i alla situationer, utan snarare när sången behöver det där lilla extra.
      Två blir en
      Med utgångspunkt i att leadsången låter ungefär som du tänkt dig testa följande:
      Kopiera sångspåret så att du har två identiska kanaler. Plocka bort samtliga effekter på dubbletten och döp kanalen till ”Air” eller ”Luft” eller vad du vill. Lägg valfri equalizer på den nya torra kanalen och skär bort allt under 5000 Hz med ett högpassfilter. Fortsätt sedan med ett hyllfilter som boostar 3 dB vid 10-11 kHz:

      Bilden visar eq-inställningen för effektspåret där allt som nu hörs är den absoluta toppen.
        Nästa steg är att slänga på en försiktig de-esser som plockar bort de vassaste och snabbaste topparna. Detta steg är inte nödvändigt, utan mer en säkerhetsåtgärd om du har en väldigt diskantrik mikrofon. Hoppa över om du vill. Också valfritt: på med valfri saturation (exempelvis en rullbandsplugg eller mixerbordsemulering) för att runda av och analogisera en smula. Poängen här är att mjuka upp ljudet en aning och göra toppen mindre påträngande. Sist i kedjan hamnar en limiter alternativt en väldigt snabb kompressor som komprimerar rejält. Du ska verkligen höra effekten, vilket i sig låter onaturligt, men som i sitt sammanhang blir något helt annat. Detta steg är viktigt eftersom den hårda kompressionen trycker ihop ljudet och lyfter fram detaljerna. Sikta på åtminstone 5-10 dB kompression:

      Observera att limitern behöver pressas rejält hårt för att ge önskad effekt. I detta fall +30 dB vilket resulterar i 5-10 dB kompression.
        Dra ner effektkanalen till noll och spel upp mixen som vanligt. Lyssna på leadsången och dra försiktigt upp effektkanalen tills sången uppfattas som tydligare och luftigare. Backa en aning. Muta effektkanalen och lyssna: bättre sämre? Sen är det bara att blanda in efter tycke och smak. Vänd fasen på effektkanalen och lyssna om det låter bättre eller sämre (valfritt). Intressanta saker kan hända med fasvändning. Klart! Med ovanstående strategi kan du alltså behålla mycket av ursprungsljudet samtidigt som du plockar fram extremtoppen utan att det låter påträngande (beroende på hur mycket du drar på naturligtvis, mindre är många gånger mer). Varför inte göra precis samma sak på originalspåret kanske du undrar? Varför två spår? Helt enkelt för att effekten inte blir den samma. Fråga mig inte varför, det bara är som det är - en slags parallellprocess.
      BONUSTIPS: På liknande sätt kan du även skapa en effektkanal som bara är aktiv under exempelvis refrängerna, men med fokus på mellanregistret 1-2 kHz. Refränger är som regel mer händelserika och frekvensmättade och då kan leadsången behöva en extra skjuts:
      Ett högpassfilter vid 500 Hz och ett lågpass vid 4000 Hz försäkrar att sångens kärna och tydlighet tittar fram. Blandas med fördel in under refrängen.
      Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!
      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
       
    • By Jon Rinneby
      FREDAGSTIPSET: Att mixa efter recept är sällan något jag rekommenderar, inte minst för att det är snudd på omöjligt. Därmed inte sagt att konkreta mix-strategier är av ondo. Jag ser det lite som att laga mat - ett recept underlättar många gånger men betyder inte att du slipper smaka av. Det gäller fortfarande att lyssna, lyssna och åter lyssna.
      Dagens tips fokuserar kring två väldigt konkreta strategier, eller recept om så önskas, som du kan använda när du mixar. Det första handlar om att skapa separation och det andra om hitta balansen i bottenpaketet.
      Skapa plats
      Det första du ska göra innan du sätter igång att mixa (volym, panorering och effekter) är lokalisera varje instruments resonanstopp, frekvensområdet där instrumentet resonerar som mest, och sänka denna en smula. Detta är vanligtvis mellan 100-400 Hz, vilket har sin förklaring i inspelningens begränsande natur och hur instrument generellt är konstruerade. Plocka fram valfri equalizer och svep med ett lagom brett Q-värde, inte för tajt och inte för brett, tills du hör att det låter lite extra illa: instängt/dovt/bulligt/förvrängt. Du har nu hittat instrumentets resonanstopp:

      Backa sedan ungefär 2-3 dB med samma Q-värde och fortsätt med nästa instrument, på samtliga kanaler.

      Det som händer är att den så kallade frekvensmaskeringen (när flera kanaler spelas upp samtidigt och frekvenser överlappas) blir mindre påtaglig eftersom "överflödiga" frekvenser mejslats bort. Eller för att uttrycka det enkelt: Mixen blir mindre grötig. Ofta räcker det som sagt att backa 2-3 dB för att inte plocka bort för mycket av instrumentets värme och ursprungliga karaktär. Självklart kan mer behövas i enstaka fall och här gäller det att lyssna. En trevlig bieffekt är dessutom att behovet av att boosta blir mindre då varje instrument nu hörs tydligare. Om du arbetar på detta sätt, innan du sätter gång med den traditionella mixprocessen, får du garanterat en mer välljudande mix med bättre separation. Ett hett tips är att använda hörlurar när du letar resonansfrekvenser för att undvika rummets påverkan. Rummet (även akustiskbehandlade sådana) har nämligen en otrevlig vana att leda örat på villovägar, inte minst i problemområdet 100-400 Hz och lägre.
      Resonanstoppen ändras beroende på hur instrumentet är stämt, vilket innebär att en virveltrumma eller gitarr kan ha olika toppar beroende hur de är stämda.
      Bottenpaketet
      Ett aningen mer kontroversiellt tips är det så kallade VU-tricket (låt oss kalla det så för enkelhets skull) vars syfte är att hitta balansen mellan baskagge och bas, för att sedan bygga mixen runt dessa. Gör följande: Dra ner samtliga kanaler till noll och lägg valfri VU-mätare på masterkanalen. Själv använder jag Klanghelm VUMT, men en Googlesökning bort bjuder på fullgoda gratisalternativ. Se till att VU-mätaren är kalibrerad till -18 (standard på de flesta VU-mätare) och dra upp baskaggen tills mätaren rör sig runt -3 VU: 

      Gör sedan likadant med basen fast till 0 VU, samtidigt som baskaggen spelas upp. Du ska alltså inte ställa basens nivå självständigt, utan tillsammans med baskaggen. Först ställer du alltså baskaggens nivå till ungefär -3 VU med VU-mätaren på masterkanalen (viktigt), sedan drar du sakta upp basen tills de tillsammans rör sig runt 0 VU:

      Detta utgångsläge försäkrar en hyfsat god balans mellan baskagge och bas som du sedan kan bygga din mix runt, utan att riskera att överbelasta masterkanalen.
      Men varför just en VU-mätare och inte ditt inspelningsprograms vanliga mätare? (dBFS, decibel full scale). Helt enkelt därför att det är olika sätt att mäta volym på. I all enkelhet mäter VU medelvärdet, inte helt olikt RMS eller LUFS, medan dBFS är mycket mer exakt och visar precis vad som händer. Fördelen med VU-mätaren är alltså att den mer eller mindre visar vad du i realiteten hör. Ju mer du komprimerar baskaggen och basen (mindre dynamik), desto jämnare blir alltså utslaget på VU-mätaren. Jag vill dock lyfta ett varningens finger för att överkomprimera botten, lagom räcker långt.
      Lycka till!
      Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!
      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
  • Utvalda blogginlägg

  • Veckans populäraste ämnen

  • Utvalda pressmeddelanden

×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue.