Jump to content
  • Hur volymstark ska din mix vara 2020?

    FREDAGSTIPSET: Hur starkt ska du mastra din musik för att den ska låta så bra som möjligt på så många streamingtjänster som möjligt? Svaret är förmodligen enklare än du tror.


    Jon Rinneby

    Det finns idag en mer eller mindre framarbetad volymstandard mellan Spotify, iTunes, YouTube och TIDAL, även om det skiljer sig lite mellan de olika plattformarna. Samtliga tjänster (utom Spotify som använder ReplayGain) använder sig av en normaliseringsprocess baserad på LUFS (Loudness Unit Full Scale) som lite enkelt kan förklaras med hur vi upplever ljudstyrka. Ju lägre LUFS, desto starkare volym.

    Detta innebär exempelvis att -16 LUFS låter svagare än -8 LUFS. Medianen mellan de olika streamingtjänsterna ligger idag runt -14 LUFS, vilket också är Spotifys nuvarande rekommendation för uppladdning av musik. I praktiken innebär detta all musik som är starkare än detta automatiskt sänks av Spotify och all musik som är svagare höjs.

    För er som gillar siffror rekommenderar jag därför att ni håller er mellan -14 och -12 LUFS integrated och inte starkare än -9 LUFS short term i låtens starkaste parti, med true peak på max -1 dB

    youlean_9db.png
    Bilden visar gratisversionen av populära mätverktyget Youlean Loudness Meter

    Dessa riktlinjer garanterar att din musik, oavsett genre, står sig bra volymmässigt på samtliga plattformar. Vill du att din musik ska låta starkare 2020 ska du helt enkelt att mastra svagare än du kanske är van vid.

    Om du tycker att ovanstående låter komplicerat ska jag göra det enkelt för dig: När du mixat klart placerar du en limiter sist på masterkanalen och ställer utvolymen till -1 dB och ser till att du inte limiterar mer än 1-2 dB. Stäm sedan av mot www.loudnesspenalty.com och justera efter behov.  Med detta sagt: Så länge mastern inte ser ut som en tjock korv när du exporterar och låtens starkaste parti inte överstiger -1 dBTP (true peak) är det egentligen bara att tuta och köra. Det viktigaste är trots allt hur det låter och inte hur det ser ut. Ibland kan ljudet av en limiter som klipper av topparna vara precis det du är ute efter.

    Inte bara volym
    Trots streamingtjänsternas automatiska volymanpassning är det ändå så att vissa låtar upplevas starkare än andra, trots att de är normaliserade till samma nivå. Hur kommer det sig? Svaret ligger till största del i mixen och inte mastringen:

    • Håll koll på mellanregistret. Ett urholkat mellanregister, en så kallad hängmatta, kan framstå som mindre volymstark i förhållande till annan musik, speciellt när du lyssnar genom telefon eller datorhögtalare. Området 400-1000 Hz är (enligt min högst personliga smak) speciellt viktigt att hålla koll på.
    • Rensa upp i botten och toppen – dessa ohörbara frekvenser kan ställa till det för streamingtjänsternas normaliseringsalgoritmer och äta upp onödig energi. Läs mer om hög- och lågpassfilter här.
    • En låt med stort dynamisk omfång upplevs som regel starkare än en låt som är hårt komprimerad, när de spelas upp med samma LUFS.
    • Om din mix låter bra på svag volym när du lyssnar i studion, det vill säga att du hör alla viktiga detaljer, så är sannolikheten större att den även låter bra online.
    • Användandet av saturation, som skapar övertoner, kan bidra till ökad upplevd ljudstyrka. Något recept finns naturligtvis inte, men pluggar som Kush Audio TWK kan hjälpa på traven. 

    Några populära mätverktyg

    Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!
     

    Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.

    • Tack! 2

    User Feedback

    Recommended Comments

    LUFS ångest! Det var lättare förr när man bara skulle trycka på för fullt! Metallica Death Magnetic FTW! ;)

    Bortser man från ovan är det underbart att kunna få låtar med dynamik att bryta igenom istället för att sönderkomprimerade masters alltid vinner! Bra utveckling!

    Tack för artikeln!

    • Gilla 1
    Link to comment
    Share on other sites
    3 hours ago, Jon Rinneby said:

    Trevligt trevligt.

    Jo, det är smidigt, man kan normalisera kanaler. Jag brukar normalisera peak till -0.1 eller -1 db. Med detta kan man jobba annorlunda även vid mixning.  Tex kan man normalisera två gitarrer som ska panoreras höger/vänster och få en "perfekt" start punkt. Finns säkert många andra fiffiga sätt att använda tekniken.

    Link to comment
    Share on other sites
    2 timmar sedan, pme said:

    Jo, det är smidigt, man kan normalisera kanaler. Jag brukar normalisera peak till -0.1 eller -1 db. Med detta kan man jobba annorlunda även vid mixning.  Tex kan man normalisera två gitarrer som ska panoreras höger/vänster och få en "perfekt" start punkt. Finns säkert många andra fiffiga sätt att använda tekniken.

    Kan man normalisera till både LUFS och peak på enskilda kanaler? Kan säkert vara användbart.

    /J

    Link to comment
    Share on other sites
    9 hours ago, Jon Rinneby said:

    Kan man normalisera till både LUFS och peak på enskilda kanaler? Kan säkert vara användbart.

    /J

    Det är väl egentligen per klipp tror jag. Du kan inte ta en kanal med effekter utan att studsa.

    • Gilla 1
    Link to comment
    Share on other sites

    Frågan är inre hur stark volymen ska vara längre utan hur tilltryckt musiken ska låta. 
    Jag tycker endast man ska gå på musiken och inte ett random lufsvärde. Det är viktigt att veta om detta dock, så man vet att man ska göra det bästa för musiken(:

    Link to comment
    Share on other sites
    8 timmar sedan, Casper Bjerkehagen said:

    Frågan är inre hur stark volymen ska vara längre utan hur tilltryckt musiken ska låta. 
    Jag tycker endast man ska gå på musiken och inte ett random lufsvärde. Det är viktigt att veta om detta dock, så man vet att man ska göra det bästa för musiken(:

    Att hålla sig inom rimligt LUFS-värde, eller ännu hellre stämma av mot short term LUFS på max -9 dB är ändå ganska klokt skulle jag säga. Så ser det i alla fall ut just nu, vad framtiden har att erbjuda får vi se. Men att lyssna och göra vad som låter bäst för musiken är en självklarhet. 

    Edited by Jon Rinneby
    Link to comment
    Share on other sites

    Kolla detta, betyder det att jag har "problem"?

    Följer jag det som står i texten (mellan -14 och -12 LUFS (jag ligger på -12,8) integrated och inte starkare än -9 LUFS (jag ligger på -9,2) short term i låtens starkaste parti, med true peak på max -1 dB) så får jag enligt www.loudnesspenalty.com ”Spotify straff” på -2,8dB?

    Är detta ”normalt” eller är det en indikation på att jag har något annat problem i min mix?

     

    Dvs, är det "normalt" att Integrated -12,8dB och short term -9,2dB samt true peak -1dB ger "Spotify straff" på -2,8dB? Kan man utläsa något av detta? 

    Edited by ONSatan
    Link to comment
    Share on other sites
    3 timmar sedan, ONSatan said:

    Kolla detta, betyder det att jag har "problem"?

    Följer jag det som står i texten (mellan -14 och -12 LUFS (jag ligger på -12,8) integrated och inte starkare än -9 LUFS (jag ligger på -9,2) short term i låtens starkaste parti, med true peak på max -1 dB) så får jag enligt www.loudnesspenalty.com ”Spotify straff” på -2,8dB?

    Är detta ”normalt” eller är det en indikation på att jag har något annat problem i min mix?

     

    Dvs, är det "normalt" att Integrated -12,8dB och short term -9,2dB samt true peak -1dB ger "Spotify straff" på -2,8dB? Kan man utläsa något av detta? 

    Det låter fullkomligt normalt, eftersom du ligger över Spotifys rekommendation på runt -14 LUFS. Bättre är egentligen att stämma av mot Youtube och Tidal, att du inte ligger på för mycket minus där. Kanske att du skulle kunna dra ner någon decibel, men inte heller nödvändigt. 

    Mvh Jon

    Edited by Jon Rinneby
    • Tack! 1
    Link to comment
    Share on other sites
    2 minutes ago, Jon Rinneby said:

    Det låter fullkomligt normalt, eftersom du ligger över Spotifys rekommendation på runt 14 LUFS. Bättre är egentligen att stämma av mot Youtube och Tidal, att du inte ligger på för mycket minus där. Kanske att du skulle kunna dra ner någon decibel, men inte heller nödvändigt. 

    Mvh Jon

    Tack för tydligt svar!

     

    • Gilla 1
    Link to comment
    Share on other sites

    Jag kommer att fortsätta normalisera som vanligt så får de göra vad de vill. Det som lyssnar och klickar på gilla-knappen uppfattar ändå inget annat än om de tycker låten i sig låter bra, särskilt inte som många av dem lyssnar genom kassa hörlurar. Och 192 kHz har ingen någon nytta av heller utan bara ett försäljningstrick, så fortsätt med CD-standarden. Den kommer ändå inte att ändras och den är dubbelt så frekvensrik som vad det mänskliga örat kan uppfatta.

    Edited by e-snobben
    Link to comment
    Share on other sites
    On 2020-01-07 at 10:34, ONSatan said:

    Kolla detta, betyder det att jag har "problem"?

    Följer jag det som står i texten (mellan -14 och -12 LUFS (jag ligger på -12,8) integrated och inte starkare än -9 LUFS (jag ligger på -9,2) short term i låtens starkaste parti, med true peak på max -1 dB) så får jag enligt www.loudnesspenalty.com ”Spotify straff” på -2,8dB?

    Är detta ”normalt” eller är det en indikation på att jag har något annat problem i min mix?

     

    Dvs, är det "normalt" att Integrated -12,8dB och short term -9,2dB samt true peak -1dB ger "Spotify straff" på -2,8dB? Kan man utläsa något av detta? 

    Först och främst; Bra och enkel artikel Jon! Straight to the point!

    För att svara dig ONSatan, så tänker jag så här. Ian Shephard, en erfaren mastringsrekniker som ligger bakom tjänsten Loudness Penalty, har skrivit mycket om Loudness på sin blogg. Väl värt att läsa om man gillar att nörda ner sig. Han skriver i en post att han tycker att, även om Integrated är viktigt, så är det viktigare att ha koll på att inget blir starkare än -9dB Short Term. Att vill man bara tänka på en enda siffra så är det den. Och att limiter är satt på -1dB True Peak. Så Integrated KAN absolut bli en liten bit från -14. Sen kanske man inte vill att det drar iväg allt för mycket. Om det inte har ändrats så är det väl fortfarande så att alla streamingtjänster SÄNKER om det är för högt, men inte alla HÖJER om det är för lågt.

    • Gilla 1
    Link to comment
    Share on other sites

    Lite sen till denna tråden, men ett svar hade uppskattats mycket ändå. 

    Vad är anledningen till att köra -1dBTP? Jag skriver filmmusik och har därför ofta ett stort dynamiskt omfång, och har därför svårt att gå endast på -14 till -12 LUFS (hamnar ofta under men antar att det beror på en del lugnare partier). 
    Vore tacksam om nån kan förklara just true peak biten. 

    Link to comment
    Share on other sites
    6 timmar sedan, Gerterface said:

    Lite sen till denna tråden, men ett svar hade uppskattats mycket ändå. 

    Vad är anledningen till att köra -1dBTP? Jag skriver filmmusik och har därför ofta ett stort dynamiskt omfång, och har därför svårt att gå endast på -14 till -12 LUFS (hamnar ofta under men antar att det beror på en del lugnare partier). 
    Vore tacksam om nån kan förklara just true peak biten. 

    Något förenklat så handlar det om att en True Peak i verkligheten kan vara högre än en Peak. TP är alltså den mer "sanna" peaken som kan finnas mellan två samples. Var för sig kanske dessa samples är under 0 dBFS men mellan dem så kan det alltså vara högre, vilket då ger upphov till distorsion som inte är trevlig. Om jag inte minns helt fel så funkar tekniken så att TP-limiter uppsamplar ljudet, dvs gör om det till en mycket högre samplingshastighet, för att hitta dessa högre True Peaks.

    Att man rekommenderar -1 dbTP är ju för att ha marginal.

    Din filmmusik, är det nåt som primärt är för streamingtjänster? För är det primärt för TV och film så är ju rekommendationen -23 LUFS. Då har du lite mer dynamik.

    Link to comment
    Share on other sites

    Alltså ska man ha en version av sin musik i CD-kvalitet och en för streamingtjänster.

    Jag kan inte tänka mig att skivbolagen gör avkall på den kvalitets-skillnad som finns mellan dessa standarder, för ju svagare mix desto mer brus. 0 dB kommer alltid att vara det optimala.

    Edited by e-snobben
    Glömde ett ord
    Link to comment
    Share on other sites
    23 timmar sedan, mixamannen said:

    Alltså, hur gör du om du ska lägga upp nåt på Spotify således? <_<

    Har bara lagt ut musik där en gång för några år sen. Då normaliserade jag som vanligt. Skulle jag göra det idag skulle jag förmodligen göra på samma sätt, ett enda kommando sen är det klart. Sen får de göra vad de vill med den. Den myckna tid jag får över kan jag istället använda till att skriva nya låtar, i den mån jag gör det.

    Tycker synd om alla småskapare som sitter hemma i sin studio och sliter sitt hår för att få till mixen och volymen med siffror och termer som man inte ens vet om det blir bra ändå där låten hamnar i slutänden. Man kan sitta och lyssna på sin egen streamingmix till förbannelse och undra över smådetaljer, sånt som gör att man ligger sömnlös om nätterna.

    Ok, nu har jag gnällt färdigt. ;) 

    Link to comment
    Share on other sites
    25 minuter sedan, mixamannen said:

    Håller inte med dig alls, det är inte rocket science...

    🤘

    Det säger jag inte heller. Det jag sa från början var att ljudkvalitén på streamingtjänster är sämre, såvida man inte lyssnar på Tidal eller motsvarande. Att därför lägga ner tid på att försämra ljudkvalitén på min låt känns helt åt pipan. Det arbetet får respektive streamingtjänst göra själva, vill de inte det så tänker inte jag ödsla mer tid på dem.

    • Förbryllad 1
    Link to comment
    Share on other sites
    22 minuter sedan, e-snobben said:

    Det säger jag inte heller. Det jag sa från början var att ljudkvalitén på streamingtjänster är sämre, såvida man inte lyssnar på Tidal eller motsvarande. Att därför lägga ner tid på att försämra ljudkvalitén på min låt känns helt åt pipan. Det arbetet får respektive streamingtjänst göra själva, vill de inte det så tänker inte jag ödsla mer tid på dem.

    Denna post från Jon, och de flestas efterföljande funderingar, handlar mer om hur man gör det bästa man själv kan utifrån de förutsättningar som streamingtjänsterna har satt. Om man vill ha sin musik där. Att sätta en limiter på 0dbFS eller en TP-limiter på -1dbTP tar samma tid. Att normalisera en låt till t.ex. -14 LUFS tar en lyssning med t.ex Youlean efter limitern och därefter en korrigering med motsvarande siffra på limiterns gainkontroll så man hamnar där man vill vara. Detta tar ingen tid alls i sammanhanget.

    Link to comment
    Share on other sites


    Create an account or sign in to comment

    You need to be a member in order to leave a comment

    Create an account

    Sign up for a new account in our community. It's easy!

    Register a new account

    Sign in

    Already have an account? Sign in here.

    Sign In Now

  • Similar Content

    • By Jon Rinneby
      Ni som följt mina Fredagstips vet att jag ogärna, eller rättare sagt gärna undviker att berätta exakt hur du ska göra för att uppnå ett visst resultat. Jag tror helt enkelt inte på att mixa efter recept och är en fast förespråkare av att varje mix är unik och därför kräver sitt speciella tillvägagångssätt. Med detta sagt tror jag ändå det är bra att stundvis ge lite mer handfasta tips av karaktären ”gör så här” och då ta risken att mindre vana studiorävar eventuellt tolkar dessa som ”den rätta lösningen” eller genvägen till ljudeufori. Så är naturligtvis inte fallet.
      Vidare är det viktigt att förstå att det egentligen inte finns något som heter problemfrekvenser eftersom alla frekvenser kan vara problematiska, eller oproblematiska för den delen, beroende på sammanhanget. Men för enkelhetens skull väljer jag alltså att kalla dem just problemfrekvenser, vilket kan tyckas vara ett illa valt ord.
      Volym och mellanregister
      En equalizer är i grunden inte något annat än en helt vanlig volymkontroll för en vald frekvens. Med detta menar jag att lösningen på dina mixproblem många gånger kan lösas genom en så enkel sak som att höja eller sänka volymen på dina kanaler, innan du börjar krångla med equalizern. Vidare vill jag tipsa om ett knep som kan hjälpa när du ska ratta mellanregistret, speciellt om du arbetar med många kanaler eller har ett rum med bristfällig akustik: Lägg en equalizer sist på masterkanalen och skär bort allt under 200-300 Hz med ett högpassfilter. På så vis försvinner den lägsta basen som annars lätt kan leda dig på villovägar när du rattar just mellanregistret. Skruva på som vanligt och plocka sedan bort equalizern från mastern när du är klar.
      30 Hz

      Du kan visserligen höra (och definitivt känna) frekvenser under 30 Hz, men faktum är att dessa till största del består av lågmält oväsen som inte tillför något. Det är därför en god idé att skära bort detta med ett högpassfilter på samtliga kanaler, till och med på bas och baskagge. Det tillhör också vanligheten att högpassa betydligt högre upp än så på resten av kanalerna, där ett vanligt knep är att högpassa i kontexten. Det vill säga att du inte sololyssnar på kanalen du skalar av botten på. Tjusningen med detta är att du vågar skära bort betydligt mer, eftersom du nu automatiskt lutar dig tillbaka på bottenkanalerna. Resultat blir en mindre grötig mix med tydligare och mer väldefinierad bas. Var dock aktsam med att inte plocka bort allt för mycket, då musiken riskerar att tappa energi i det lägre mellanregistret.
      150 Hz

      Området runt 150 Hz är oerhört viktigt för att musiken ska kännas stabil och kraftfull. Samtidigt är det just här sång, bas och gitarrer (med mera) alltför ofta har fula resonanstoner, vilka äter massvis av energi. Genom att sparsamt sänka 1-2 dB på bråkiga kanaler lättas mixen upp samtidigt som musiken bibehåller sin välbehövliga vigör. Vissa menar att den magiska frekvensen i sammanhanget är 134 Hz, men det vet jag inget om.
      350 Hz

      Gröten eller värmen? Kärt barn har många namn och säkert fler än så. Här omkring har de flesta instrument sina fundamentala frekvenser, vilket gör att det lätt bli rörigt om för mycket händer på en gång. Samtidigt har 350 Hz med omnejd en oerhört stor betydelse för själen i musiken, som annars känns urholkad, distanserad och livlös. Här gäller det att verkligen fundera över vilka instrument som drar nytta av lågmidden och låta dessa få platsen, medan andra kanaler snällt får backa. Precis som ovan räcker det ofta med 1-2 dB sänkning, men det kan så klart behövas mer om inspelningen är bristfällig eller mixen komplex. Här vill jag också passa på att slå ett slag för automatisering och påminna om att alla instrument inte tvunget måste spela samtidigt och låta lika mycket hela tiden.
      3300 Hz
      Smärtfrekvensen, känd från brandvarnare, sirener, barnskrik, dörrklockor och andra (o)ljud vars uppgift är att fånga ditt intresse. Det är här våra öron enligt Fletcher och Munson är som mest känsliga. 3300 Hz är viktigt för att musiken ska uppfattas som tydlig och närvarande, men för mycket av det goda känns snabbt påträngande och örontröttande. Det är ofta gitarrer, klaviatur och i viss mån trummor (överhäng) som bråkar med sången här. Backa försiktigt några decibel på dessa kanaler och mixen kommer med ens kännas varmare utan att tappa allt för mycket fokus. Inte helt oväntat fokuserar exempelvis uppmjukningspluggen bx_refinement helt kring just denna frekvens.
      Slutsats
      Du som varit uppmärksam och studerat bilderna kanske lagt märke till att bredden på filterna, det vill säga Q-värdet, minskat i takt med att frekvenserna ökat. Detta har sin förklaring i att det blir tätare mellan svängningarna ju högre upp i frekvens du kommer. 150 Hz innebär exempelvis 150 svängningar per sekund, medan 3300 Hz är 3300 svävningar. Med detta som bakgrund brukar jag därför jobba med lite bredare filter i basen och det lägre mellanregistret  jämfört med diskanten, något som också ger en mer transparent (naturlig) förändring av ljudet. En djupdykning i ämnet kräver dock ett separat Fredagstips.
      Nåväl, självklart finns det betydligt fler än ovan nämnda frekvenser som kan ställa till det när du mixar. I själva verket kan alla frekvenser vara till besvär, beroende på mix och inte minst vad du själv upplever som störande.
      Lycka till!
      Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!
      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
    • By Jon Rinneby
      Mixning och mastring handlar till stor del om att hitta balansen* mellan bas, mellanregister och diskant. För mycket eller för lite av det ena och helheten tippar, vilket då kan upplevas som en obalanserad ljudbild. Lite förenklat skulle man kunna säga att för mycket bas resulterar i mindre klarhet, medan för lite gör att musiken tappar tryck. För mycket mellanregister uppfattas gärna som grötigt och stökigt och för lite känns urholkat och distanserat. En överrepresentation av diskant blir jobbigt och påträngande för öronen, medan för lite upplevs som dovt.
      * Frekvensmässig balans innebär inte att alla frekvenser ska höras eller vara representerade hela tiden, utan att ljudupplevelsen känns balanserad i förhållande till vad du i stunden vill förmedla. 

      Frekvenskartan visar den ungefärliga fördelningen mellan bas (0-200 Hz), mellanregister (200-2000 Hz) och diskant (2000 Hz och uppåt). Bilden är tagen och redigerad från www.masteringthemix.com.
      Och mycket svårare än så är det egentligen inte, på ett rent teoretiskt plan. Samtidigt vill jag understryka att en perfekt och "välbalanserad mix" många gånger kan upplevas som direkt tråkig eller tillrättalagd (vilket är ett kapitel för sig). Poängen är hur som helst att du i de allra flesta fall vill ha en hyfsat jämn fördelning mellan bas, mellanregister och diskant, vilket är lättare sagt än hört.
      Hjälp på traven
      Jag är personligen inte särskit förtjust i pluggar som gör jobbet åt mig utan att ge någon större inblick och påverkan i processen. Däremot är jag en stor förespråkade av verktyg som gör livet lite enklare och skjutsar mig i rätt riktning. Min mixfilosofi är att inledande jobba med enbart volym och panorering för att i nästa steg ställa frekvensmässigt balans med hjälp av equalizer, kompressor och saturation. Det är först när detta är gjort (och jag känner att något fortfarande är ur balans) som jag plockar fram specialverktygen. Nedan följer mina tre nuvarande favoritpluggar vars syfte är att hjälpa till när öron eller sinnesstämning inte riktigt hänger med.
      Enskilda kanaler – Sonible smart:EQ 2

      För enskilda kanaler är Sonible smart:EQ 2 med sina många instrumentprofiler en oumbärlig hjälpreda. Ladda passade profil, exempelvis bas eller virveltrumma, och låt pluggen analysera ursprungsljudet. Därefter är det bara att justera hur mycket den smarta equalizern ska jobba från 0-100%. Vanligtvis räcker 40-50% långt. Du kan dessutom själv justera vald frekvenskurva efter tycke och smak med tillhörande filter, mycket användbart.
      Grupper – Voxengo TEOTE

      Gällande grupper, som ofta mår bra av lite försiktigare behandling, faller valet på Voxengo TEOTE (That’s Easier On The Ear). En intelligent och dynamisk flerbands-eq som automatiskt rättar till problematiska frekvenser, på ett mer övergripande sätt. TEOTE kan vid en första anblick se aningen skrämmande ut, men faktum är att pluggen är anmärkningsvärt lättrattad och snabbt ger önskat resultat - inte minst tack vare det tydliga analysfönstret. Jag vill dock passa på att lyfta ett varningens finger gällande att låta TEOTE jobba allt för hårt, speciellt eftersom pluggen har en tendens att lyfta fram området över 10 kHz lite väl mycket, för min smak. Detta är dock enkelt att justera efterhand med de inbyggda rattarna.
      Masterkanalen – Soundtheory GULLFOSS

      På masterkanalen är GULLFOSS svårslagen gällande att polera och snygga till slutresultatet. Soundtheorys kreation är likt TEOTE en automatisk och dynamisk equalizer, men med betydligt färre inställningar och något enklare gränssnitt. Det som gör GULLFOSS perfekt för mastern är dess transparens och breda penseldrag, det mesta låter helt enkelt lite bättre och en sparsam dos artificiell justering med 20-25% på TAME räcker ofta långt. Likt TEOTE har GULLFOSS en ovana att bli allt för briljant och här gäller det att balansera upp med pluggens inbyggda BRIGHTEN-funktion och ett negativt %-värde är inte alls ovanligt om mixen är välbalanserad från början.
      Tips på fler artiklar i ämnet
      Magiska frekvenser - finns de? Referenslyssna rätt - steg för steg Så undviker du frekvensmaskering Tittar du för mycket och lyssnar för lite? Checklista - så får du mixen att låta bra överallt  Se till att din mix fungerar optimalt på alla ljudnivåer Hemligheten bakom en volymstark och välbalanserad mix Lycka till!

      Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!
      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
    • By Jon Rinneby
      Vissa menar att det är absolut nödvändigt med en subwoofer för en fullvärdig ljudupplevelse. Medan andra står fast vid att en subwoofer ofta stjälper mer än den hjälper. Något de flesta däremot är överens om är att korrekt återgiven bas i studion, eller var som helst för den delen, är få förunnat. Att det låter bra där just du sitter och att det faktiskt är bra, är två vitt skilda saker. Det som upplevs gynnsamt i den egna lyssningsmiljön innebär nödvändigtvis inte att verkligheten är den samma. Låga frekvenser är och har alltid varit knepigt.
      Rummet
      Subwoofers behöver utrymme för att komma till sin fulla rätt. Gott om utrymme. Små och medelstora rum har nämligen en tendens att förstärka, men också släcka ut basfrekvenser. Kvadratformade rum är väst. Basåtergivningen blir helt enkelt inte korrekt, även om det kanske känns så. Detta kan delvis avhjälpas med noggrann placering av studiomonitorer och akustikbehandling i form av basfällor, absorbenter och diffusorer. Vilket är ett kapitel för sig.

      Genelec 7040 APM
      Negativ förstärkning och stående vågor
      Det är inte ovanligt att basen förstärks negativt när du använder en subwoofer. Det vill säga att basfrekvenser som redan är dominanta blir ännu starkare, mer än om du bara använder vanliga närfältsmonitorer. Och om du inte är försiktig kan det faktiskt sluta med att dina mixar och mastringar får mindre bas, än vad som är önskvärt. När rummets mått överensstämmer med frekvensens halva våglängd och multiplar av den uppstår nämligen så kallade stående vågor. Om det exempelvis blir problem vid 40 Hz (som är halva våglängden i ett rum där något mått är ungefär 4.3 meter), blir det också problem vid 80 och 120 Hz, om än i mindre utsträckning. En basfälla som är avstämd till 40Hz, kommer såldes även att hjälpa till med multiplarna. Som om inte detta vore nog ökar en subwoofer dessutom risken för fasutsläckning, vilket innebär att vissa frekvenser helt enkelt försvagas eller försvinner helt.

      Adam Audio Sub8
      Sammanfattning
      Nu kanske det verkar som att subwoofers endast medför problem. Så är naturligtvis inte fallet. En korrekt kalibrerad subwoofer i ett bra rum gör mer än att bara feta till och förtydliga bottenpaketet. Det händer något i luften, det blir ett slags tryck som saknas i vanliga närfältare. Upplevelsen av ljudet blir något annat. Så frågan är egentligen inte om du behöver en subwoofer, utan om en subwoofer gynnar ditt arbetssätt och dina egna preferenser.
      Med detta sagt går det alldeles utmärkt att göra bra mixar med vanliga studiomonitorer och hörlurar - tricket ligger helt enkelt i att lära sig sin lyssning.
      Spela upp dina mixar i alla tänkbara ljudsystem och ta lärdom. Om du i slutändan ändå känner att en subwoofer skulle underlätta ditt arbete, ha då ovanstående i åtanke.
      Här är några populära alternativ:
      Adam Audio Sub8 Adam Sub10 Mk2 Genelec 7040 APM JBL LSR310S Neumann KH 750 DSP Yamaha HS8S Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!
       
      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
       
    • By Jon Rinneby
      Basen är lika underbar som den är problematisk när det kommer till inspelning, mixning och mastring. Det första du ska tänka på när det kommer till inspelning och mixning av bas är inte vilka frekvenser som ska höras, utan själva arrangemanget. Om många instrument spelar samma sak i samma oktav uppstår nämligen problem. Instrument ska komplettera varandra, inte konkurrera. Låter det stökigt och grötigt redan i inspelningen blir det garanterat svårare att skapa separation senare i mixstadiet. Den största hemligheten med att mixa bas är dock långt mycket enklare än du kanske tror. Det handlar kort och gott om att sätta volymen i förhållande till övriga instrument. Att hitta balansen. Så innan du ger dig i kast med eq, kompression och annat, se till att sätta volymen. Detta gäller för övrigt alla instrument.
      Men små högtalare då?
      Basen har, precis som många andra instrument, mycket energi i det lägre mellanregistret (250-500 Hz) - inte bara bara runt 60-250 Hz som många kanske tror. När vi talar om att mixen låter otydlig eller att basen inte hörs, är det ofta just i det lägre mellanregistret som det finns en överrepresentation av energi. Bärbara datorer, mobiltelefoner, surfplattor och basfattiga högtalare har som regel inte särskilt mycket information under 150-250 Hz. Det vill säga där mycket av basens lägre energi sitter. Vi behöver därför kika lite längre upp för att få basen att poppa fram i dessa lyssningssystem.
      Ett tillvägagångssätt är att spela in basen så som du vill att den ska låta (hela tiden med arrangemanget i åtanke) för att sedan svepa i området 250-1000 Hz med en equalizer. Lyssna efter var basen låter som mest i förhållande till övriga instrument. Du söker alltså efter tonen, kärnan, knorren - basens karaktär, inte det basiga ljudet. Själv brukar jag hamna någonstans mellan 400 och 700 Hz, men det är min personliga smak. Nu kan du backa övriga dominanta instrument i detta område, exempelvis virveltrumma, gitarrer, klaviatur och kör. Slutligen boostar du basen i samma frekvensområde för att göra skillnaden än mer markant. Om detta mot förmodan inte skulle räcka är det dags för lite magi.

      Bilden visar en standardinställning för bas, om vi ska tillåta oss att tala om en sådan.
      Trollerilådan
      1. Duplicera baskanalen så att du har två identiska spår och muta originalspåret.
      2. På det kopierade spåret lägger du en equalizer och skär bort all botten under 300 Hz och all topp över 2000 Hz. Observera att detta bara är riktmärken och inga frekvenser huggna i sten.
      3. Boosta sedan området där basen hörs som mest. 5-10 dB brukar göra susen.
      4. Lägg på någon form av hörbar distorsion och eventuellt hård kompression (smaksak). Varför distorsion kanske du undrar? Distorsion lägger till övertoner, vilket gör att basen hörs tydligare. Gratispluggen IVGI från Klanghelm är ett utmärkt exempel.
      5. Dra sedan ner volymen helt på det kopierade spåret och spela upp originalbasen tillsammans med övrig mix. Nu blandar du försiktigt in effektkanalen tills basen hörs tydligare, gärna medans du spelar upp mixen genom lite sämre lyssning och vips så har du en tydligare bas i små högtalare.
      Effektkanalen som blandas med originalspåret, för att öka på tydligheten än mer.
      Det finns naturligtvis hundra och åter hundra andra sätt att jobba på när det kommer till mixning av bas, men detta har i alla fall hjälp mig åtskilliga gånger. Lycka till!
      Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!
       
      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
       
    • By Ollie Olson
      Se till att lyssna på referenslåtar – dessa låtar ska du spela upp för att bilda dig en uppfattning om hur dessa låter, för dig, i nya rum, i högtalare och hörlurar. Låtarna blir ett sätt för dig att kalibrera dina öron i en okänd miljö. Meningen är att du ska kunna dessa låtar utan och innan, ha analyserat frekvensgångar, instrumentens placering i ljudbilden, effektanvändning och alla andra saker en bra mix består av. Sedan kan du ta fram låten vart du än kommer och känna av hur dina referenser beter sig när du lyssnar där du inte är van.
      Den andra stora anledningen till att ha referenslåtar är för att kunna prata med den du mixar åt, eller för att själv ha något att jämföra med under mixningen, så när du ska börja mixa en låt så gör en lista i Apple Music, Spotify eller vilken streamingtjänst du nu använder.
      Be artisten, producenten eller bandet ge dig en lista på referenser från deras sida också för att få en bild av hur de tänker. Oftast när man får deras listor så ska man ta dem med en "nypa salt". De har oftast en något orealistisk bild av sin egen produktion, eller önskemål och idéer som kanske inte alls passar in, men det ger dig ändå en bild av hur de tänker.
      När det gäller referenslåtar i detta avseende så tänk på att de låtarna är mastrade och fixade i volym, så när de andra säger att det inte låter likadant så förklara varför, och att du också kan sätta på en limiter på masterbussen för att få upp volymen lite. Då blir folk glada!
  • Utvalda blogginlägg

  • Veckans populäraste ämnen

  • Utvalda pressmeddelanden

×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue.