van Caine

Attans, men jag önskar dig lycka till! Du får gärna berätta hur det gått när du hittat en du gillar ?

Den finns även hos Tysken, men där kan man garanterat inte testa dessvärre. Dom du länkade till känner jag inte till själv, men vill ha ha färglöst så skulle jag rekommendera att undvika hifi helt. https://www.thomann.de/se/rupert_neve_designs_rnhp.htm

Fasen, var för trött när jag skrev detta och glömde själva huvudfrågan, sorry. Den här blev jag rekommenderad främst när jag letade efter samma sak! Själv visade det sig att jag inte behövde den trots allt, mitt interface klarade 300 ohm mer än väl när lurarna väl var inkörda (högtalare och bra lurar måste mjukas upp innan de låter som de ska), men för att vara på den säkra sidan så kan du ju alltid försöka se om du kan testa innan köp. https://rupertneve.com/products/rnhp-headphone-amplifier/

En DAC är en Digital To Analogue Converter, och är inte ett val i datorsammanhang, det är ett krav. Om DAC:en färgar ljudet eller inte beror på dess kvalitet. Exakt alla ljudkort med inspelningsfunktion och analoga in/utgångar har minst två per väg. Om man kan ha flera ljudkort samtidigt beror på drivrutinerna för själva ljudkortet. Nyfiken, varför vill du bara ha in eller ut per ljudkort? Om du inte har svindyra top-end-kort så borde du ha både och redan?

Vore god ton att återkoppla här nu när tid har gått och jag fått testat en massa förslag! Brainworx EQ, som jag var sugen på först, blev aldrig av. Jag litar inte på deras stabilitet, och nu när jag har bättre diskantlyssning så hör jag en hårdhet i många av deras produkter jag inte tänkt på förut. Oh well, kanske testar senare, men får ta det då. Vad jag däremot gjorde var att registrera och ladda ner Air EQ och Epure 3 samtidigt. Tänkte bästa sättet är ju att ställa dem mot varandra i faktiskt arbete. Mitt omedelbara intryck av Flux Epure var att det inte hände så mycket, så jag hoppade över till Air EQ istället. Och där hände det saker! Massor! Jag förälskade mig raskt i deras air-filter (i princip ett färgat högplatå-filter med extra luft), och deras vackra sätt att påverka väldigt breda områden på ett sätt som lät mjukt. Dock, efter att gjort ett halvt (personligt) project men den, så insåg jag att det var sjukt lätt att göra FÖR luftiga kanaler, och resultatet blev sjukt lätt alldeles för...."luddigt" på de flesta andra systemen. Det fanns ingen kropp i ljudet, och inget bett. Well, jag hade ju fortfarande inte pillat ordentligt på Flux, så jag började laborera där istället. Mitt ursprungliga intryck att "det hände ju ingenting" var fullständigt korrekt! För det fanns inget att påverka i just där i spektrat på just det ljudet jag först testade på! När jag satte mig in i Flux ordentligt så insåg jag att det visserligen var det mest begränsade filter/EQ jag någonsin jobbat i, men detta uppenbarligen för att eliminera alla risker för fasfel och artefakter. Allt lät EXAKT som det skulle! Fanns det inte där i ljudet först? Kommer inte finnas där sen heller. Fanns det i ljudet men du vill inte ha det? Snipp snipp, off it goes. Kalas! Diskanten? Brukar vara det absolut mest kritiska och det som oftast verkligen låter fan, men här låter den fullständigt transparent! Inga artefakter, inga färgningar. Bara diskanten i den form som fanns ursprungligen men i variabel mängd. Efter att ha jobbat i Flux Epure 3 ett tag nu så är mitt verdict att den stora bristen i pluggen är att den inte finns i VST3. En kanal med den på kommer aldrig någonsin gå ner i save-mode, så har man några hundra kanaler med denna på så är det några hundra kanaler man anting får frysa ner, eller stå ut med att de äter processor. Dess styrka dock är allt annat. Den låter fantastiskt! På så sätt att den gör EXAKT det den ska, nothing more, nothing less. Vill man ha karaktär så är den sannolikt nåt av det sämsta man kan tänka sig då den är fullständigt spikrak, men för mig som sound designer och filmljudare så är det svaret på alla böner. Jag kommer fortfarande köpa Air EQ vad tiden lider, det var en grymt bra EQ och jag kan rekommendera den varmt, jag kan se många användningsområden för den, men det får bli när alla viktiga inköp är klara först. Lär ta ett tag.

Nåt schysst förslag på lim man kan spraya glasull med som fixativ utan att förstöra egenskaperna?

En programmerare behöver inte nödvändigtvis kunna detta, för att verkligen kunna skapa något bra så behövs det ett team där varje person har sitt område och expertis. Genom samarbete kan magi uppstå.

När jag stod och fixade kaffe så tror jag jag kanske insåg varför hårdvaru-byggare ofta är så duktiga på att få till bra ljud när programmerare inte är det. Hårdvaran har inga begränsningar i det traditionella sättet att se. Varje liten krets påverkar ljudet, och med det i åtanke så kan man rent vetenskapligt puzzla ihop allt möjligt som låter perfekt för att det finns minimalt med komponenter i vägen, och de som finns är av högsta kvalitet. Dessutom, vi som håller på med att bygga grejer och reparera, även på en lägre nivå, kan lätt få information av hur bra vi lyckats genom ett vanligt oscilloskop. Det är inte perfekt jämfört med en perfekt hörsel, men man kommer bra sjukt nära. Datorer idag å andra sidan, och garanterat ett bra tag framöver, är väldigt begränsade, och vi som användare väldigt krävande. Teoretiskt sett kan man göra en fullständigt transparent algorithm för DAW-bruk bara genom att se till att hålla signalen fullständigt one-to-one, men man kommer samtidigt stå med en maskin som bara kan göra några spår innan den går ner på knä fullständigt. Själv jobbar jag nästan aldrig under 5-600 spår, så det hade varit illa. För att få pluggar och motorer att fungera så måste man göra kompromisser, och dessa kompromisser måste man hålla så långt borta från det hörbara området som möjligt. Var går gränsen för vad som är hörbart och inte? Här har vi det stora problemet jag stöter på när jag försöker prata med programmerare: dom har usla högtalare, ofta Logitech, genom enkla ljudkort i vanliga rum, eller rum med minimal akustisk dämpning. Även om de hade haft gehöret, vilket många av dem bevisat att de inte har, så hade de aldrig kunnat lyssna kritiskt på vad som faktiskt händer ändå eftersom deras lyssning ligger som en slöja över alltihop, och en effekt jag TROR kallas slew grötar ner frequenser så att felen spökar på ställen som över huvud taget inte ens finns, samt maskerar andra. När dom sen får all sin information från andra i precis samma sits, allt taget ur vetenskapliga studier som misstolkats nåt brutalt, så får man undermåliga produkter ungefär motsvarande professionella målarfärger skapade av ibland världens bästa kemister, men som råkar vara både färgblinda och gillar att jobba i skenet av en vanlig glödlampa. Glödlampor ger ett rött sken som smetar ut alla andra färger på samma sätt som dåliga högtalare smetar ut alla frequenser så en sinuston inte är en sinuston längre. Det här är ibland ett stort problem eftersom det kan vara sjukt svårt att jobba med folk med för stora egon, som just insett att de inte har ens i närheten av den koll de trodde de hade. Men desperat försöker greppa tag i sin villfarelse att de har koll med näbbar och klor. Jag har varit tvungen att lämna project av såna här orsaker.

Korrekt. Att man är duktig på att programmera betyder inte automatiskt att man är duktig på att lyssna. Av allt som släpps årligen så är det i princip bara nån enstaka sak som faktiskt låter bra, för att det är gjort av folk som kan läsa algoritmer och inte ljud. För att lyckas så måste man ha både och: folk som är väldigt duktiga på att lyssna och vad man hör, samt folk som är väldigt duktiga på att få detta ut i praktiken via kod. För mig så är Softube och Flux något av ett föredöme just nu.

En framgångsrik nullning genomförd av en amatör visar oftast att ett program kan skicka igenom en fil opåverkat om sagda fil aldrig fått någon process över sig någonstans på vägen. Första steget att testa ett program på riktigt är att skicka signalen via från master feedback och spela in till en ny kanal och jämföra där. Dock är det stora problemet här fortfarande att man inte gjort nån processing, och utan procesing så har motorn inget att göra. Du har säkert sett bilar på stan? Dom åter omkring och säger brum brum. Ska man mäta hur en bil är att köra så måste man köra den åsså.

Det finns få saker som är så in i helvetet frustrerande som när man som sound designer ska jobba med tondöva programmerare som "minsann vet hur det funkar", och ska tala om det för mig. Högljutt. Att man kan knåpa ihop en MP3-codec betyder inte att man är bra på det, tvärt om, om man inte gör sina verktyg i samarbete med akustiker som verkligen arbetar med att forska i ljud, (eller i mitt fall vars hela karriär är beroende på att leverera ett transparent och högkvalitativt ljud som ska funka för alla lyssningar), så kommer resultatet obönhörligen bli skit. Det finns en orsak varför jag, efter 20 år av konstant letande, enbart hittat en kompressor jag gillar, två EQ's, och en enda tillverkare av ljudinterface. Och detta i en marknad som är övermättad. Mycket folk och låg kvalitet. Med hårdvaruutvecklare är det dock sällan riktigt samma problem har jag märkt. Antar att det har med att göra att där jobbar man med strikta komponenter, och tvingas använda öronen. Man kan räkna ut hur en signal kommer se ut efter varje given förändring, och man är förmodligen mer uppmärksam då man har färre möjligheter, ungefär som att usel pianomusik ofta är sämre än usel gitarrmusik då man faktiskt får ett accord bara man slår an alla strängar på en stämd gitarr. Och usel fiol spöar allt.

Låter rimligt, haft grymt svårt att få exakt info om detta själv :-)

För at kunna göra nullstest så måste man veta vad man försöker bevisa och varför detta fenomen finns alls. De flesta program är "transparenta" tills man börjar försöka jobba i dem.

Var lite besviken på att de inte hade med Nuendo upp till 8.2, eller i vart fall 8 generellt, som är den senaste. Vet inte hur den står sig mot nya Wavelab, som verkar sjukt nice, men åttan är första gången jag verkligen känt att what I hear is what I get :-) Detta till trots så var Nuendo fortfarande ett av de program som lät bäst under sin tid (tidigt 2K-tal), undantaget Pro Tools, som hade en svag färgning i medhörnignen, och Pyramix som var fullständigt transparent minns jag. Håller dock fortfarande med om att Izotope är svårslagna, finns orsak att jag har sånt förtroende för deras prylar, särskilt RX :-) Nu är iof de här svepen de olika programmens SRC, men även motorn i stort verkar avspeglas en del här. OARN though, medans vi ändå är inne på sound, något som FORTFARANDE gör mig besviken på Steinberg är deras egna pluggar. Deras nya gate, AnyMix och Surround Mixer, och lite annat krafs är väldigt bra, men alla deras filter suger svullen purjo, och resten av effekterna är mediokra som bäst. Deras synthar? Gjorde ett tappert försök, och återvände direkt till strikt hardware igen. Efter 20 år så har jag inte mycket hopp om att den saken någonsin ska ändra sig.

Du tar på fullt allvar avancerade tekniska råd av amatörer på ett hifi-forum?

Man plockar inte bort varannan sample, man ger dem ett medelvärde vill jag minnas. Finns dock många olika sätt, men summa kardemumma är att det alltid blir problem när multiplerna inte matchar. Inte alltid stora problem, men allt dumt man gör adds on.

Oh yes. Lyckligtvis har Steinberg skärpt sig mycket det senaste.

Godu ruku :-)

Det spelar ingen större roll om det är slutprodukten eller redan vid inspelning, man ska aldrig bryta upplösningen i annat än rena multipler, eller så riskerar man problem. Exempelvis om man ska göra en låt i 44.1 så kan man med fördel jobba i 88.2 innan export, men 96 kan ge artefakter.

Om det är musik: Nej. 44.1 är standard och det som allt som har med musik att göra är anpassat efter. 48 är film.

44.1 KHz är absolut helt okey för musik, eller möjligtvis 88.2 om du föredrar det. 192 är inte användbart om man inte har både extremt bra saker och ännu bättre koll på hela inspelningsprocessen. Men 16 bitar bör man undvika så långt som möjligt innan slutmaster. Jobba alltid i antingen 24 bitar eller 32, och dra alrig ner det till 16 förrän all form av processing är klar & det är dags för CD/mp3/vad man nu ska ha ut det i.

Gammal tråd, men den är tydligen vid liv igen, och jag har missat det här. Svaret är, en tekniker som inte kan höra hur saker låter omedelbums är inte en duktig tekniker. Det finns utan tvekan tillfällen då A/B-tester är direkt kritiska, det är exempelvis direkt dumt att släppa en mix utan att ha kontrollerat att den håller jämfört med invanda kontroll-låtar exempelvis, men när det gäller utrustning så är det en fråga om gehör och träning, och jämföra sida vid sida när man faktiskt är osäker. Sen kan givetvis åsikter ändra sig i takt med antingen utvecklingen, eller ens egna behov. Exempelvis så var FabFilters Pro-Q svaret på mina böner när jag upptäckte den för en massa år sen. Nu avskyr jag den och känner att det var pengarna is sjön. Svårt att tro att jag någonsin kommer känna så för Air EQ och Weiss, men kommer den dagen så kommer jag välkomna den med öppna armar. Och jag kommer känna igen den utan att behöva jämföra fram och tillbaks. Sen har vi en fullständigt annan fråga: Funkar grejerna med det jag behöver dem till? Enda sättet att veta med säkerhet hur en grej funkar under faktiskt arbete, eller i full mix, är att antingen hyra eller låna ett ex för att testa under en tid. Men det är fortfarande något helt annat.

Um, är sjuk just nu så uttryckte mig lite klumpigt. SJälva programmen är ju för det mesta 64-bitars internt idag, men inte själva kanalerna. 32 bitar kan vara grymt nice när effekterna stödjer det för att snabbt kunna ratta in något man möjligtvis kan finputsa senare utan att det låter fan, och det klipper inte direkt ifrån kanalen längre om man inte verkligen anstränger sig för det. Inte alltid ett problem, men man ska aldrig underskatta hur raskt saker kan öka bortom gränserna när man lägger effekter på något man redan mixat lågt för själva mixens skull.

24 funkar fint, men jag vill minnas att förlusten, icke inräknat hårddisk, i att köra 32 float är i princip noll, så varför strunta i en livlina som kanske kan rädda dig från en massa jobbigt jobb i ommixning i framtiden för att du var för optimistisk med nivåerna? Alltid bra att ha mer än mindre i såna här fall, inte minst som processorn ändå räknar bäst i hela 8-potenser (8,16,32,64, osv) ?

Jag rekommenderar verkligen att gå igenom hela listan jag skickade här uppe. Prism är inte bara ett av de absolut högsta inom vad de gör, och denna enkla lista är verkligen en väldigt snabb väg att få saker bättre. Jag hade massvis av dropouts innan jag optimerade med den som fullständig checklista. Dock, det som gjorde den absolut största skillnaden, var att stänga av en jobbig funktion i både Win8 och Win10 , under strömsparsinställningarna, där man kan välja om USB får stänga av sig godtyckligt eller inte! Med den bort så blev det wroom wroom för mig. Alla problem lösta. Här är en schysst beskrivning direkt på lösningen: https://www.windowscentral.com/how-prevent-windows-10-turning-usb-devices