wonderboy

Nu är det inte alls så att vilket papper som helst duger. Dels är det, som DP redan påpekat så att man som upphovsman har rätt till de ersättningar som finns. Sen finns det klausuler av universiell karaktär och formalia som skall finnas med på ett korrekt sätt för att det skall hålla om det går till rättslig tvist. Snälla alla, musikbranschen är fylld av människor som blivit blåsta, som trott att pappren varit iordning. Det finns böcker om avtal, kontrakt och liknande inom musikbranschen. Jag vet att åtminstone en är på svenska. Där fanns mallar för olika typer av avtal och kontrakt. Där fanns också förklaringar till varför vissa saker måste vara med. Jag kommer inte för mitt liv ihåg bokens eller författarens namn, hjälp?! Jag känner ett hyfsat stort antal människor som, av olika anledningar, skrivit avtal och kontrakt gällande diverse saker inom musikbranschen. En betydande del av dem har fått obehagliga överraskningar lite eller mycket senare. Oavsett om Du tänker att detta är en plojgrej eller inte - se till att ta för vana att skriva på ordentliga avtal OCH se till att Du verkligen förstår vad Du skriver under.

Allvarligt talat, finns inte - ännu. Däremot så finns det förinställda kedjor av pluggar i t ex Logic. Där kan Du välja mellan ett antal förinställda effektkedjor för div instrument och sång. Så fort Du väljer en så dyker en rad förinställda pluggar in som kan hjälpa Dig en liten bit. Du kommer dock ej undan lite eget rattande - än. Till Er andra: I Studio, för ganska länge sedan nu, recenserades en plugg som kunde analysera t ex en låt där man tyckte att soundet var kanon. Sen kunde man säga till pluggen att skapa detta sound på ens egna inspelning. Recensenterna förvånades över hur bra den fungerade och över hur bra slutresultatet blev. Jag tror den fick full pott i betygssättningen. Någon som kommer ihåg vad den hette eller, ännu bättre, prövat - t o m äger en? Berätta i så fall! Varför tar jag upp detta? jo, för att redan när jag läste recensionen och hur grunkan funkade, slog det mig att man borde kunna komma en bit även om man jobbade spår för spår. Om man hittar ett distat gitarrsound som ligger ensamt på en skiva så borde man kunna föra över det på sin egen gitarrkanal? Samma sak med en kick, virvel, en acapellasång? Vi kanske inte är sådär jättelångt från det som det frågas om? Även i Garageband finns många presets som funkar hyfsat till helbra.

Jag förstår Din tankegång. Då jag är för de grundläggande tankarna med samhällets musikbidragssystem (se mitt långa inlägg lite tidigare i tråden) men får för mig att de i praktiken inte efterlevs, efterlyser jag nytt regelverk och att nyare konstformer får plats i diskussionerna. Ett visst mått av subjektivism finns nog alltid i den här typen av frågor men jag anser inte att man kan förkasta tanken med bidrag pga detta. Istället bör både regelverk och de som är satta att omsätta det i praktisk handling uppdateras, bytas ut, moderniseras. Exakt hur vet jag inte.

Detta blir ett långt inlägg, förlåt! Dock anser jag det viktigt för den fortsatta diskussionen. Har varit inne på Kulturdepartementets och Kulturrådets hemsidor för att leta info om på vilka kriterier kulturpolitiken i stort säger sig vilja verka och hur t ex bidragssystemet är utformat. Ville också se om de verkliga insatserna överensstämmer med vad man säger sig arbeta för. Börjar med ett, för mig, frapperande enahanda bidragsgiveri. Inte för att jag egentligen är förvånad, mer för att konkretisera mitt tidigare inlägg i vilket jag hävdar att musikbidragstanken i grunden är god. Det är nog snarare så att både regelverk och de som är satta att följa det inte är i takt med tiden. Läs det första som gäller ”Speciellt intressanta aktörer inom musikområdet”. Vad för musikgenrer företräder de? Hur tycker Du att det rimmar med de, i grunden rätt bra, ”vackra ord” som behandlar själva grunden till varför vi har en musikkulturpolitik och de värden den säger sig vilja skydda? Missa inte heller länkarna längre ner där Du bl a kan få mer detaljerad info om musikbidrag i olika former. Notera att enskilda musiker icke kan erhålla bidrag från någon av dessa instanser, enligt de bestämmelser jag kan hitta här. Vansinnigt förlegat, enlig mig. Jag har ännu inte letat bland kommuners och landstings skrifter ang kulturbidrag. Det kan hända att det där finns möjligheter för den enskilde musikern. Jag har ännu ej hittat de stadgar, regler förordningar som finns kring bidragsgiveriet. Det hade varit kul att jämföra dem med hur den faktiska fördelningen ser ut. Jag tar mig friheten att feta avsnitt jag anser extra intressanta. Kursiverad text är skriven av mig för att visa varifrån jag tagit efterföljande text. (Kursiverad text inom parentes är mina egna kommentarer). Från Kulturrådets hemsida om Musikbidrag: Vissa aktörer av kulturpolitiskt intresse Ansökan: senast 15 oktober Verksamhetsbidrag fördelas till vissa aktörer av kulturpolitiskt intresse. I Kulturrådets regleringsbrev framgår vilka som är berättigade att söka. För närvarande kan bidraget sökas av Dalhalla, Internationella Vadstena-Akademien, Musikaliska Akademien, Orionteatern, Ulriksdals slottsteater, Strindbergsteatern, Eric Ericssons Kammarkör samt Eric Sahlström-institutet. (Oj, vilket spektrum av olika aktuella musikgenrer! Ironi.) Målet för Kulturrådets bidragsgivning är ett omfattande och varierat kulturutbud av hög kvalitet för alla i hela landet. Statsbidraget till vissa aktörer av kulturpolitiskt intresse syftar till att möjliggöra en mångsidig verksamhet av hög kvalitet. (Vari består ett ”varierat kulturutbud” om man t ex tittar på det tidigare avsnittet?) Från Kulturdepartementets hemsida: Riksdagen har beslutat om målen för en nationell kulturpolitik. Målen är: * att värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att använda den * att verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande * att främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet och därigenom motverka kommersialismens negativa verkningar * att ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället (Ligger det inte en motsättning här mellan ett politiskt etablissemang och en konstnär som häcklar, kritiserar eller på annat sätt bekämpar det? Hur får en uttalat politisk motståndare del av motståndarsidans pengar?) * att bevara och bruka kulturarvet * att främja bildningssträvanden samt att främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom landet * att främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer Gemensamt ansvar för kulturen Ansvaret för det offentliga stödet till kultursektorn delas mellan staten, landstingen och kommunerna. Riksdagen beslutar efter förslag från regeringen bl.a. om mål för politiken och om anslag till olika ändamål. Regeringen lämnar propositioner till riksdagen om exempelvis den statliga budgeten och lagändringar och tillsätter också olika utredningar. Regeringen anger mål för och ger olika uppdrag till myndigheterna. Genom de årliga regleringsbreven ges myndigheterna ramar och regler för anslagen. Myndigheterna fördelar bidrag till olika kulturverksamheter. Landstingen ansvarar för den regionala verksamheten. Denna omfattar dels bidrag till de regionala kulturinstitutionerna - länsteatrar, länsmusik, länsmuseer och länsbibliotek - dels bidrag till folkrörelser och organisationer. Länsstyrelserna svarar för kulturmiljöarbetet på regional nivå tillsammans med länsmuseerna. Kommunerna arbetar med verksamheten på lokal nivå; bibliotek, musikskolor och bidrag till exempelvis lokala orkestrar, teatrar, kommunala museer och lokalt kulturmiljöarbete. ( Först här verkar det som att fria obundna musiker skulle kunna få ut en liten slant. Lägg dock märke till att man pratar om orkestrar, inte om enkilda tonsättare eller musiker. Min erfarenhet är också att kommunerna bara har peanuts att fördela). Konstnärernas villkor Kulturell mångfald och en fri debatt är en förutsättning för en levande demokrati och ett rikt kulturliv. Viktiga uppgifter för kulturpolitiken är därför att verka för konstarternas utveckling och spridning samt för att de professionella konstnärerna - skådespelare, musiker, dansare, författare, bildkonstnärer m.fl. - har bra arbetsvillkor och når en stor publik. Detta sker genom ekonomiskt stöd till konstnärlig verksamhet över hela landet. (Vilka musiker? Varför måste de vara anslutna till en förening? Inom vilka genrer?) De statliga insatserna för konstnärerna handlar i första hand om att skapa förutsättningar för ett vitalt kulturliv som ger arbete och försörjning åt konstnärerna. Att öka intresset för och efterfrågan på konstnärliga verk och prestationer är därför en huvudlinje i konstnärspolitiken. Att bättre tillvarata konstnärernas kunnande inom alla delar av samhällslivet är en annan viktig målsättning. Vidare är upphovsrättsliga skydd och ersättningsformer av grundläggande betydelse för konstnärers försörjningsmöjligheter. Från Kulturrådets hemsida: Konstnärernas villkor Kulturell mångfald och en fri debatt är en förutsättning för en levande demokrati och ett rikt kulturliv. Viktiga uppgifter för kulturpolitiken är därför att verka för konstarternas utveckling och spridning samt för att de professionella konstnärerna - skådespelare, musiker, dansare, författare, bildkonstnärer m.fl. - har bra arbetsvillkor och når en stor publik. Detta sker genom ekonomiskt stöd till konstnärlig verksamhet över hela landet. De statliga insatserna för konstnärerna handlar i första hand om att skapa förutsättningar för ett vitalt kulturliv som ger arbete och försörjning åt konstnärerna. Att öka intresset för och efterfrågan på konstnärliga verk och prestationer är därför en huvudlinje i konstnärspolitiken. Att bättre tillvarata konstnärernas kunnande inom alla delar av samhällslivet är en annan viktig målsättning. Vidare är upphovsrättsliga skydd och ersättningsformer av grundläggande betydelse för konstnärers försörjningsmöjligheter. Kulturrådets uppdrag Statens kulturråd är en statlig myndighet. Rådets huvuduppgifter är att ge ett samlat underlag för den statliga kulturpolitiken och att bistå regeringen med att genomföra den. Kulturrådet har ansvar för att: * fördela statligt kulturstöd till teater, dans, musik, litteratur, kulturtidskrifter och folkbibliotek samt konst, museer och utställningar * ge regeringen underlag för kulturpolitiska beslut, bl.a. genom att följa upp och utvärdera de statliga insatserna på kulturområdet * informera om kultur och kulturpolitik. .Kulturrådet har också ett sektorsansvar för officiell statistik på kulturområdet inom de konst- och kulturområden som Rådet arbetar med, samt för kulturmiljöstatistik. (Har ännu icke hittat till statistiken, borde vara intressant läsning). Det finns flera olika dokument som styr kulturpolitiken och Kulturrådets uppdrag på kort och lång sikt. Den långsiktiga visionen formuleras i de kulturpolitiska mål som riksdag och regering har antagit och det årliga uppdraget formuleras i ett s.k. regleringsbrev från regeringen. Länk till fördjupning i de områden som Kulturrådet har att värna, bl a avseende musik: http://www.kulturradet.se/templates/KR_Pag...;epslanguage=SV Länk till mer info ang Kulturrådets bidrag: http://www.kulturradet.se/templates/KR_Pag...;epslanguage=SV Länk till Kulturrådets olika musikbidrag: http://www.kulturradet.se/templates/KR_Pag...;epslanguage=SV Jag skall försöka leta vidare. Vill någon mer så är denne välkommen att hjälpa till. Efter mina första sonderingar bekräftas dock mina fördomar. Dem har jag redogjort för i ett tidigare inlägg. Visst kommer alltid bedömning av vem, vilka som skall erhålla bidrag ha ett inslag av subjektivism. Därför menar jag att de regler och människor som skall arbeta med dessa frågor ständigt uppdateras/ byts ut. Jag tror dock att man måste lyfta in företrädare för de lite modernare genrerna. Dessa är också mer inbegripna med den nya informationsteknologi som blir alltmer viktig för att hitta och upptäcka ny, spännande musik i vilken genre det än är.

Det där beror allt på vilka värderingar man har. Jag känner till massor av ställen där det fungerar med eget ansvar och moral. Ett exempel: I en liten stad på Österlen ligger ett bageri och konditori. När bagaren behöver fylla konditoriet med varor, lämnar han bageriet tomt. Dörren är öppen och det är bara att gå in. Alldeles innanför dörren har han ställt backar med nybakta bröd. Man går bara in i bageriet och hämtar vad man vill ha. Det ligger en prislista och en liten kassalåda med ca 300 - 500 kr i växelpengar. Om han anser sig ha misslyckats med någon bakning, ställer han också ut detta. På det står en lapp: "Ta vad Ni vill, betala vad Ni vill!". Detta har fungerat sen långt innan han tog över, jag tror han sa att de kört så här i 65 år. Sen några år tillbaka har han, vid flera tillfällen, tagit personer på bar gärning - som tagit men inte betalat av de ordinarie bröden - alltså de som betalas enligt prislista. Samtliga av dessa har, enligt honom, varit födda -85 eller senare. Förra sommaren funderade han på att sluta med denna service pga stölderna. Tänk Dig själv att ha tillgång till denna fantastiska möjlighet men att den sabbas av människor som endast ser till sig själv och sina "behov". Sen har dessa människor mage att klaga över diverse, i sig drastiska, lagar som införes i syfte att hindra dylikt uppförande.

Jag vet att vi inte skall prata bidrag i allmänhet nu men, ett bidragssystem är omgärdat av ett regelverk. Detta regelverk är ofta en blandning av regler specifika för just det område där bidragssystemet skall gälla, i detta fall musik. Dock har jag förstått att man gärna lyfter över regelverk från någon annan, närliggande verksamhet. "Närliggande" kan i detta sammanhang vara annan kultur, naturligtvis men också verksamhet som i sig är helt annorlunda till sitt innehåll med där lagstiftningen är likartad. Jag har funderat och jag tycker i grunden att bidrag inom musik är bra. Jag anser att det skall finnas ett system där staten, landstinget, kommunen eller annan offentlig t verk kan gå in och erbjuda denna möjlighet. Det jag däremot, utan att kunna detaljerna, måste reformeras är det regelverk som styr. Jag är säkert fördomsfull nu men hur välrepresenterade bland bidragstagarna är de nyare genrerna? Hur är det för dem som ligger i framkant av någon av dessa genrer? Jag tror att det går att skapa ett regelsystem som fungerar bättre. På vad för grund finns musikbidragssystemet? Hur lyder grundtanken, någon som vet? Kan det vara något i stil med: "För att bevara särskilt skyddsvärd musik för eftervärlden"? Här infinner sig frågan om vem som bedömer detta och på vilka grunder? Jag får lätt att misstänka att vissa genrer är "finare" än andra när jag ser den procentuella fördelningen. Läste i GP för några år sedan att bl a Freddie Wadling hade fått något slags konstnärslön av staten. Om jag kommer ihåg rätt så var den på livstid? Summan kommer jag inte ihåg men jag vill minnas att det inte var mycket per månad. Får Freddie ingen pension när (eller om) den dagen kommer? Varför livstid, om jag nu minns rätt? Jag misstänker att både regelverk och de som bestämmer över dem är gamla och i otakt med tiden.

Läste i Studio om när man hade problem med gitarrerna till Rammsteins live-DVD, "Völkerball". När man gjorde de nödvändiga EQ-justeringarna, lät gitarrerna verkligen EQ:ade och onaturliga. När man istället lade flera EQ:s i rad och gjorde små justeringar på varje, nådde man ett mycket mer välljudande resultat. Kommer dock inte ihåg om det var pluggar eller outboard-eq:s som användes. Har själv provat i vissa sammanhang med pluggar. Då har jag använt den första till att ta bort saker, ofta med rätt branta Q-värden. Den andra eq:n får istället jobba med att lyfta fram saker och då med breda Q-värden. Någon annan som tycker något? Om Du nu kommit över dessa, varför inte experimentera? Muta en och "kopiera" över de exakta värdena från den in i den omutade. Låter det likadant eller uppfattar Du någon skillnad i ljudet? Om inte, kan Du se någon skillnad i hur teknikern verkar ha använt de två? En för att skära, en för att boosta? Det kan helt enkelt också handla om ett slags arbetsstruktur eller praktiska skäl.

Vad hade skillnaden blivit i procent om vi nu hade haft euron?

Det är inte så att Du bör dämpa med hand/ finger? Vissa toners vibrationer interagerar med andra toner så att de kommer i svängning och börjar låta. Finns säkert någon som kan förklara mer ingående och det finns säkert t o m ett diagram någonstans som visar vilka förhållanden som råder. Dock känner jag igen de ställen Du berättar om och misstänker att Du måste hjälpa till med antingen anslagshanden eller något av fingrarna på grepphanden för att dämpa. Brukar bli speciellt viktigt med dist inkopplad.

Ja, det verkar vara en ganska annorlunda rea, eller hur? Fan vet, det kanske funkar?!

Kan de ha skrivit en låt som någon bedömt såsom varandes bra?

All medieforskning visar på att vi, även som barn (vissa menar som allra mest då), tar till oss och internaliserar underliggande ideologier och budskap som förs fram i medierna. Dock är det så att de som gör programmen inte alltid är medvetna om allt de kommunicerar till oss mediekonsumenter. Det finns exempel där t ex opinionen blivit en annan än vad upphovsmännen tänkt sig. Vad medieforskningen och jag menar är att man kommunicerar mer än vad man själv många gånger tror. Är man som tv-makare till exempel inte medveten om bildspråket så kan man tala emot sitt eget budskap/ sända dubbla budskap. Om jag har vissa grundvärderingar om samhället och livet i stort så är chansen stor att de blir "översända" till en medveten/ omedveten mottagare. Om jag försöker göra ett objektivt tv-program om t ex illegal fildelning och jag försöker vara så objektiv jag kan, så kommer ändå en stor del av tittarna, på en direkt fråga, att tro sig ha en klar bild av var jag står i frågan. Detta trots att jag verkligen försökt vara objektiv. OBS att detta är en grov förenkling av förklaringsmodellen. När folk pratar om vänstervindar på SVT på 70-talet, ofta som något negativt, så undrar jag vad 80- och 90-talisterna fick sig till livs. Inte verkar det ha varit vänsterpropaganda, åtminstone. Även en dokumentärfilmare som försöker vara sann, autentisk och enbart en "registrerare av skeenden" påverkar situationen han filmar. Hade situationen utvecklat sig som den gjorde om inte kameran varit där? När Du ser denne filmares verk har han gjort en massa val. Han valde att filma personen som stod och väntade vid dörren. Han filmade aldrig åt andra hållet, bort i korridoren, där det stod två personer till. Du hade måhända uppfattat situationen annorlunda om han hade gjort det? Han har också valt bort, i genomsnitt, 70 - 90% av det filmade materialet i klippningen. Där har också en redigerare/ filmklippare kommit till. Denne har ofta stor inverkan på den färdiga dokumentära filmen. Dennes ord väger ofta tungt och det finns gott om sanna historier om redigerare som räddat ett monstruöst material och hittat en ny riktning för ett havererat projekt. Att påstå att man inte blir påverkad ter sig naivt. Sen kan man diskutera på vad sätt. Har själv utsatts för ett antal medieövningar/ experiment där jag blivit ganska ställd över resultatet och fått anledning att ompröva mina uppfattningar om hur jag påverkas. Detsamma skulle gälla Dig om Du fick chansen.

Kan vara, men kan också vara med baktanken att göra ett helgjutet, sammanhängande album som följer ett slags flöde. Finns många exempel på fantastiska skivor som kommit till på det viset. Låtordningen har varit klar redan innan man gått in i studion.

För några år sedan sände SVT ett program där man fick följa Björkman och juryn/ en del av den. Kommer någon mer än jag ihåg det? Då var jag inte riktigt medveten om misstankarna om oegentligheter så jag lade inte så mycket på minnet. Det handlade väl bl a om "vanligt folk" som hade skrivit in till SVT och ville vara med och bedöma. Jag kommer inte ihåg i vilket skede de kom in i processen och hur många låtar de hade att bedöma (jag inbillar mig att något slags fördelning måste göras när man hanterar tusentals låtar). Någon som kommer ihåg? Berätta!

Dåligt! Skulle bli alldeles för enahanda att lyssna på en räcka Ljunggren-ballader i ett enda svep.

Tack! Det sår att han lämnar det till polisen och att de får ta ställning till vad som bör göras. Jag tycker om att vara musikpolis, jag hjälper gärna till!

Ånej! Är det därför jag när de värderingar jag har? Jag är indoktrinerad, hjälp mig! Förresten, vilka ligger bakom Disneydags?

Ok! Hon var dock inte min favorit. Jag menade bara att med tanke på hur röstning i den internationella festivalen har utfallit så kanske denna hade hävdat sig väl?! Jag undrar också, med anledning av sk kompisröstning grannländer emellan: Handlar det om att man "hjälper grannen" för att man känner "samhörighet" med dem eller handlar det om likheter i musikkultur/smak? Eller finns det andra anledningar? Tycker Ni förresten att Sverige bör skriva låtar för att "spekulera" i vinst eller för att skicka det svenska folket gillar bäst? Vi har ju gjort det sistnämnda och det verkar funka sådär. Å andra sidan - om man skulle spekulera i smaken för dagen i Europa kanske intresset börjar falna i gamla Svedala. Många verkar följa svenska festivalen men verkar välja bort den internationella.

....och mumma för Kazakstanerna?! Var det grekiska hon sjöng på? Internationella juryn valde i alla fall henne, vad nu det skall innebära?

Ja, och här är vi i full gång med de skitheliga grälen! +1 till mig, va?!

Javisst! för ett tag sedan testade Studio en plugg som emulerade Hammondorglar. Har för mig att den nästan fick full pott.

Kan absolut inget om hammondorglar så jag borde säkert inte svara, men ändå! En kompis tog med mig när han skulle köpa beg hammond för att jag skulle hjälpa till att bära. Kommer inte ihåg modellen men det var ingen B3, i alla fall. Den lät inte alls som det Hammondljud man vant sig vid att höra. Vi åkte därifrån med svansen mellan benen. Kompisen hade sen varit i kontakt med någon som var duktig på orglar. Denne hade berättat att Hammond har gjort många olika modeller och att de kunde låta väldigt olika, både mellan modeller och enskilda exemplar. När man pratar om Hammond-ljudet i rock-sammanhang så var det tydligen B3:an och någon mer modell som gällde. Sen är det också sant att den Hammond-orgel vi tänker på i rocksammanhang ofta körs genom ett Leslie och det brukar inte heller vara lätt att bära, vare sig fysiskt eller ekonomiskt! Men sicket döbra fräckeljud det blir om organisten vet vad han/ hon sysslar med! Att det inte används mer?!

Jag nedlåter mig gärna till debatt! Eftersom Du själv säger att Du inte har bevis så får Du då ändå medge att det skulle kunna vara så som jag visar på? Även om Du inte tar det som troligt? Mitt sunda förnuft säger att utredning nu pågår och att jag vill vänta och se om den kommer fram till något. Utifrån det kanske jag får möjlighet att bilda mig en ny uppfattning. Repons på Dina påståenden: 1. Smaksak, även om jag håller med. Tycker dock fördelningen mellan bra och dåliga låtar är ungefär densamma som den är på aktuella topplistor. Det har alltid varit så för mig att jag inte gillar majoriteten av låtarna i melodifestival såväl som på topplistor. 2. Finns det någon chans att det skulle kunna bero på att någon, rätt eller fel, anser att låtarna är de bästa de kunde hitta? Var finns Stefan Berg, Lasse Holm, Torgny Söderberg m fl? I år deltager flera namn som åtminstone jag inte hört talas om tidigare, förutom de etablerade. 3. Det finns ett antal bolag som storsatsar på Melodifestivalen och har knutit en massa folk till sig som är kända för att kunna den här delen av musikbranschen. Det finns bolag som specialiserar sig på t ex hårdrock och kan den delen av branschen. Så här jobbar hela branschen idag. Många inom branschen hävdar, rätt eller fel, att det är enda sättet att överleva, att lära sig en del av branschen, knyta kompetent folk till sig och hårdsatsa. En metal-grupp söker sig nog inte till fd Marianne. 4. Säkert helt sant. Dock får inte ens de egna låtskrivarna alltid med sina låtar. Det är bara att titta bakåt. Då ser man att det går upp och ner även för dem. G:son och Ubeda är ju två herrar som har med flera bidrag i år. Titta bara ett till två år bakåt hur det såg ut då. G.son har uttalat sig i något sammanhang om att han var ganska knäckt ett tag. Om ett bolag börjar plocka fram "fel" låtar får jag för mig att de kommer att få problem. Likadant med låtskrivarna, upprepar de sig för mycket kommer de också att få problem. Nu är det bara mitt personliga tyckande men jag upplever det som att Bobby Ljunggren börjar låta tråkig och förutsägbar. Ballader där jag vet hur det slutar redan innan första versen börjat. G:son har i alla tider legat farligt nära plagiat, något vare sig han eller Bert har förnekat, tvärtom. Jag såg ett reportage om detta för ett par år sedan. Sen tror jag, i och för sig, att det kan vara lätt att man fortsätter satsa på det man upplever vara "säkra kort", vilket naturligtvis kan vara en fara och tråkigt för de nya som vill fram. Jag har också tagit del av det faktum att det ofta är väldigt kända röster som sjunger på demosarna. Detta påverkar säkert också.

Hur visste Du att jag är en glasögonorm?!

Vill bara säga, utan att direkt gilla den själv, den där låten med Sofia(?) eller vad hon hette fick jag en känsla av att den kunde placera sig bland de övre i den internationella finalen. Detta sagt utifrån hur jag uppfattat att div länder verkar rösta på för typ av låtar. Fick också för mig att det där med de stiliserade trummorna skulle kunna gå hem. Då infinner sig frågan: Vill man att de skickar den låt som man tror har störst chans att vinna eller den man tycker är bäst. Jag tyckte både Las Vegas och Hero var värda ett bättre öde än det resultat de fick i den internationella. Sen, oavsett hur det har gått för de svenska bidragen tycker jag att den internationella festivalen är tråkig. Jag vet inte varför men spänningsmomentet är borta och om man tycker standarden på det svenska startfältet är erbarmlig så är ju det ingenting mot alla de bottennapp jag har fått se och höra i den internationella på sistone.