Johnny Boi

Minns tyvärr inte hur processen gick till, men jag gissar att det inte är några problem alls att välja vilka man vill hamna hos.

Anlitade CDBaby inför releasen av mitt bitpop-bands debutalbum, i april förra året. Det har väl funkat rätt bra, förutom att det har tagit ganska lång tid att hamna på alla platser. De anger (som citerat längre bak i tråden) att det kan ta upp till 5 månader att hamna på vissa sajter. När vi efter 5 1/2 månad fortfarande inte fanns på Spotify mailade vi och klagade, då tog det en vecka sedan var fanns vi på spottan. 🙂 När jag nu kollar över listan på alla sajter man ska hamna på, så finns vi faktiskt fortfarande inte på: Rhapsody Shockhound Great Indie Music Följande är svåra att ta reda på om man kommit med: eMusic Liquid Digital Verizon V-Cast Zune Medianet Thumbplay Så det är inte helt klockrent. Kanske dags för ett mail igen och fråga varför de tre ovan nämnda sajterna fortfarande saknar oss! 🙂 Men överlag känns CDBaby väldigt stabila och seriösa, det känns svårt att klandra de alltför mycket när de verkligen tar in alla kunder som är villiga att betala, utan någon som helst kvalitetskontroll, det måste ju vara ett jättejobb de gör.

Tyvärr funkar inte detta för just cross-fade:ing (i alla fall inte i Logic Pro 8, som jag har). Jag har samma fråga men har inte kommit på någon lösning. Cross-fade:ar ett i taget i nuläget.

Nu är det farligt nära att vi blandar ihop två yrken här: kompositör och artist. När vi snackar STIM så snackar vi inte band eller artister. Vi snackar låtar.

Vi skulle kunna ändra det till: "Musikern/upphovsmannen får betalt när rättigheterna att avnjuta verket säljs. Det är deras produkter. Konstnären får betalt när rättigheterna att avnjuta verket säljs. Det är deras produkter." Rättigheter köps av en radiokanal som tror att de kommer att få fler lyssnare för att låten spelas där, och således mer pengar från reklam-kunderna. Eller så köps rättigheter av en lokal arrangör som ska ordna ett gig i stadens konserthus, för att han tror att han kan gå med vinst genom entréavgifter eftersom så många kommer att komma dit för att låten spelas där. Ett musée köper in en svindyr tavla för att de tror att de med liknande entréavgifts-metod kan gå med vinst på att låta folk njuta av konstverket. En konstnär tillåter att hans original trycks upp i billigare affisch-kopior för att han räknar med mer vinst där istället för att ge visningsrätten till ett musée. Allting handlar om rättigheter, närmare bestämt den ekonomiska delen av upphovsrätten. Att man ska kunna tjäna pengar på att skapa och låta andra njuta av det man lagt ner pengar och tid på, och sin själ i.

Ska försöka få tag på biljett, måste bara ordna hop ett gäng kompisar och fixa transport och sånt... Ja, de är värda att se live! En fantastisk låtskatt, stor erfarenhet av live-shower, stor och välspenderad budget, grymma musiker... Jag såg dem i Linköping för några år sedan. Då kändes det som Lukather med band, plus att Bobby sjöng uselt... Jag tycker tyvärr att Bobby borde blivit utbytt för länge sedan, så det faktum att Williams sjunger på denna turné är anledningen till att jag återigen vill se dem. Ja Fergie hade vart något!!! 😄

Aha, kul att veta vad min modell heter! 🙂 Jodå, en total ominstallation blir det nu i dagarna! Mycket skräp är det nog här och var, samt att jag nog haft för mycket på hårddisken ända sedan jag köpte datan, har sällan haft mer än 10% ledigt... :S

Ett koncept mitt bitpop-band kör hårt på. Vi är fyra pers som spelar så gott som oavbrutet genom hela konserten, de grejer vi har backtracks på är helt enkelt det för att vi inte har händer över. 🙂 För övrigt kör vi inte från data utan från en keyboard med inbyggd sequencer som spelar upp en midi-fil som styr hela bandet. Backtracks-ljuden ligger i en sampler som sequencern skickar noter till, ibland spelar den på någon av våra keyboards när det inte står någon där (alla keyboards är ihopkopplade via midi), det ligger program changes där, plus all automation som skickas till vår digitalmixer som alltså mixar vår konsert automatiskt varje gång. Vill du veta mer, kolla länken i signaturen. Så man kan komma långt med midi är mitt tips! 🙂

Ja då känns det som att det är nåt fuffens med just min data. Så har det känts länge, den ska ju orka mer än den har gjort har jag tyckt.

Kör på MBP late 2007, 2,2 GHz Intel Core 2 Duo, byggt ut minnet till 4GB. Logic Pro 8. Min data har aldrig vart tillräckligt bra för Logic. Köpte bärbar för att jag vill kunna spela in on location, typ flyglar i kyrkor och sånt. Plus att jag redan då förutsåg hur jag kommer att ha det idag: bor i lägenhet men så fort det handlar om något som involverar starka volymer så tar jag det ute i föräldrarnas villa, där står t.ex. trumsettet. Smidigt att bara ta med datan och plugga in i ljudkortet där ute, så står allt mickat och klart att köra. Men nåen kräm är det inte i denna bredbara dator! 🙂 Får ofta meddelandet "System overload" eller till och med "System overload or disk too slow". Hårddisken har en naturlig förklaring: jag har inte gjort en total ominstallation sedan jag köpte den... 🙂 (Har köpt ny intern hårddisk nu, så det blir i veckan). Det jobbiga är när man spelar in och får overload-meddelandet; i 98% av fallen så tas tagningen bort helt, även att man hunnit en bit. Körde kritisk inspelning för några veckor sedan till en egen EP, och inspelningen stoppade på nyss nämnda vis hela tiden, och då hade vi ca 40 spår (trackade på 3 av dem samtidigt) och inte en enda insert eller plugg igång någonstans. Och att ha igång Logics orgel samtidigt som man vill spela på något annat mjukvaruinstrument och därför vill ha låg latency och buffring, det går inte. Överhuvud taget med låg buffring så handlar det om kanske tre-fyra mjukvaruinstrument. Men men, jag har nog för kass data helt enkelt! 🙂

Diskuterade med min roomie som är av något motsatt uppfattning. Vi kom fram till att det är lite som med FRA: "Det finns de som är terrorister, därför måste alla övervakas!". FRA-varianten här skulle ju vara att allas lagringsenheter övervakas och när upphovsrättsskyddat material kopieras så rapporteras det automatiskt och så kommer det en faktura på tre spänn (eller nåt). Min roomie kom med förslaget att istället ta itu med källan: lägg en kopieringsavgift på musikalbumet/ljudfilerna, där du får uppge hur många gånger du vill kopiera och betalar därefter. Inte tekniskt omöjligt påstår han, jag trodde inte det gick att joxa med CD-skivor men det går ju då!

Men fatta va mycket extra administrativt arbete som skulle till om upphovsmännen skulle behöva bevaka privatkopiering själva!! Det är ju i princip omöjligt! Upphovsmännen har ju aldrig bett om det här undantaget, det smidigaste för dem skulle ju vara att INGEN kopiering fick ske över huvud taget utan ekonomisk ersättning. Då skulle det bli olagligt att lägga in en CD på sin mp3-spelare, bränna ut låtar på en CD att ha i bilen, etc etc. Ingen skulle kunna ha backup på upphovsrättsskyddat material. Jag tycker undantaget behövs, i dagens samhälle. Och den absolut smidigaste lösningen för att kompensera upphovsmännens förluster är schablonavgifter.

Njae, det är ju lagen som anger ett undantag från den ekonomiska delen av upphovsrätten och då ska det ju kompenseras på något sätt.

Fast det är väl bara att spela upp de givna frekvenserna och gå runt i rummet och lyssna sig till vilka ytor det handlar om? Inte så knepigt? 🙂

😄

Det är ju inget brott. Det är en lagstadgad rättighet (URL §12, om jag inte minns fel) att kopiera för enskilt bruk. Men som det står så förlorar väldigt många väldigt mycket inkomster som de skulle ha fått, och då tycker jag bara det är logiskt att om lagen ger rätt att privatkopiera så får lagen också ge en lösning på den ekonomiska aspekten. Tänk er alternativet; att alla var tvungna att anmäla varje gång de kopierade något upphovsskyddat material, så att rätt person skulle få rätt summa pengar... Däremot tycker jag siffrorna är alldeles för höga. Ta ut avgift på mobiltelefoner också, och eftersom man då kommer få in pengar på så pass många nya transaktioner - passa då på att sänka avgiften överlag.

Nja, man kan ju som icke-STIM-ansluten upphovsman licensiera sina verk under någon gratislicens som t.ex. Creative Commons, och därmed avsäga sig sina ekonomiska rättigheter för vissa verk. Eller helt enkelt sälja sina ekonomiska rättigheter helt, som ofta är fallet vid reklamjobb.

Bra och grundlig proffsgenomgång. Bara funderar på hur många av Studios läsare som har tillgång till ett sånt bra rum att man kan spela in akustiska trummor i det... Kanske man kan göra en serie efter denna där man visar hur pass bra man kan göra det med den genomsnittlige hemmapularens resurser...

Har inte riktigt greppat allt i huvudet ännu, men en sak som jag på nåt sätt känner att jag bör säga, är att du ju inte kan ge något tillstånd för mångfaldigande eftersom du upplåtit de rättigheterna på STIM/ncb. Och STIM/ncb säger "Alla som betalar, får.".

"Tredje part" innefattar allting som inte är du eller skivbolaget. Punkt 1 i sista stycket skulle t.ex. vara aktuellt om du tagit in andra musiker som spelar på skivan, eller använt låtmaterial någon annan skrivit. I sådana fall måste du och berörda personer ha ett avtal så att du har tillstånd att använda deras insatser i projektet, så att inte de personerna i efterhand kan ge sig på dig eller skivbolaget. Är ej jurist, så kan ju ha fel... 😉 En fråga, är du ansluten till STIM? I så fall så kommer ju STIM ställa ekonomiska krav åt dig, angående punkt 2 i sista stycket.

Tror Linus sa det. Gå en bred musikutbildning. Testa många olika områden. Lyssna på lärarnas kritik för att utröna vilket område du är bäst på. Satsa på det. Bli god vän med alla på utbildningen. Gå en till utbildning för att lära känna ännu fler. När du pluggat klart, ha ett halvtidsjobb vid sidan av och satsa på det du är bra på och brinner för. Lägger du mycket tid så får du till slut fram bra grejer, och vid det laget har någon kompis från utbildningen kommit en bit in i branschen och behöver din hjälp, eller en samarbetspartner. Som sagt, finns inga givna vägar. Bara jobba på så märker du hur det kan lösa sig. Jobb i musikbranschen utan kontakter och med bara utbildning: live-ljudtekniker. Med erfarenhet: det mesta. Med både erfarenhet och kontakter: de där riktigt goa jobben...

Jag skrev ju lite om det, så tar det halvt som ett svar till mig. 😉 Allt det du nämner som artisten istället skulle göra faller under "lyxigt" för mig! 🙂 Menade inte lyx-liv i vanlig mening, utan att bara få göra artist-relaterade saker och inget som har med andra yrken att göra liksom. Som det "egentligen" är tänkt! 🙂

Det få tänker på är att rent teoretiskt så är det ju så. En artist eller ett band spelar. Giggar och spelar in. Inget annat. Efter några år av arbete i band börjar jag tycka att det vore rätt lyxigt! 🙂 Tänk att bara få fokusera på att spela. Spela på konserter och i studion. Låtskrivandet är väl det "extra-yrke" som flest ändå skulle vilja hålla fast vid, så även jag som kallar mig låtskrivare, men på ett sätt vore det också gött att slippa någon gång. Bara få grymma låtar serverade för en, repa in dem, och gå upp på scen och ge världens konsert! 🙂 Precis, ett lågt pris är nödvändigt. Men sorgligt nog är ju vi inom musikbranschen vana vid att försöka se underbetalda jobb tidigt i karriären som en "fiktiv investering" som kommer ge avkastning längre fram! 😛 Nämen om man redan har gjort hela svängen en gång med egna band liksom. Då går det ju ändå rätt fort. Man vet redan vad man ska göra, man har en lång lista med saker man gjort för egna bandet, eller upptäckt att man borde gjort... Man har alla adresser, telefonnummer... Man vet ju aldrig; vips kanske man lärt känna någon bokare för att man ringt så många gånger (kanske inte bara för att man ringt många gånger, kanske för att man fått alla sina band bokade då...) och plötsligt har man en fot inne någonstans. Jo, jag har nog föreställt mig en förbetalningsmodell. Men då har jag bara tänkt på "marknadsföring light" och de administrativa delarna, ska man börja boka gigs så tror jag att procentmetoden är bra och rättvis. Men för schöen, det är väl bara att börja egentligen! Starta en enskild firma, kontakta ett par band, börja ringa runt och säg "hej, jag ringer från företaget det här och det här som representerar det här bandet" så verkar det ändå rätt seriöst direkt. Är man ute i god tid, är man artigt påstridig, har man bandtalang bakom orden, då ger det sig nog. Finns ju asmycket runtomkringuppgifter att ta hand om vad gäller t.ex. en mini-tysklands-turné som ett gäng talangfulla, finniga tonåringar skulle vara döförskräckta att ta tag i själva! 😄

Ja det känns som att kärnan inte har förändrats, men landskapet runtomkring. Visst, det finns möjligheter att nå ut till hela världen o.s.v. Men det handlar fortfarande om att komma in i de mediala kanaler där majoriteten av befolkningen nås. Och även om de kanalerna har ändrat namn och form genom åren, så tror jag att antalet förblir någorlunda detsamma. Jag tror att det finns en gräns för hur många tidningar/tv-kanaler/radio-kanaler/sajter som kan vara "heta" samtidigt, sådana som ligger på "nationsnivå" - kanaler där exponering automatiskt innebär ett steg upp i musikbranschens toppskikt. Sådana kanaler har inte vem som helst tillgång till. De ansvariga för kanalerna vill ha en eller ett par kontakter i musikbranschen som de kan lita på alltid levererar det som är proffsigt, hett och säljer. De kontakterna tror jag fortfarande är de stora skivbolagen, publishing-bolagen, A&R och allt vad det heter. Kan ju liknas vid en stor folksamling på ett stort fält, där de viktiga personerna som får karriärer att explodera finns i mitten. Bara för att fler människor har fått möjlighet att vara på fältet innebär det ju inte att kontaktytan med de viktiga personerna i mitten ökat... Fast jag har funderat på det här med managing. Det borde ju vara precis som med andra yrken inom branschen - man får börja smått och jobba sig uppåt. Om en person verkligen brinner för att bli manager, varför inte leta reda på ett talangfullt lokalband och börja där? Har bandet kommit en bit och giggat ett tag så finns det ju pengar. Och har man bara en handlingsplan över några enkla tjänster man kan erbjuda för en billig penning så borde det ju finnas något band med för lite tid/för mycket lathet som nappar.

RIP Gary. Tack för fantastisk musik. Vi får vara tacksamma för att den finns inspelad så att han och hans ton och känsla kan leva vidare!