Jag spelar in riktiga trummor främst av en orsak: jag tycker att det är kul att spela trummor! 🙂 Jag är ingen trummis egentligen utan självlärd sedan tio år tillbaka, men när jag köpte mitt trumset för ett år sedan gjorde jag det för låtskrivarprocessens skull. Jag pallar verkligen inte att klicka in något, och för mig ger det en helt annan känsla om det man slår på är det som ger ljudet (akustiskt vs. digitalset). Jag kan verkligen få en kick (höhö, kul vits) av att komponera trummor till en ösig rocklåt vid ett akustiskt set, där svarar sömlöst och steglöst på mitt spelsätt. Du kommer ju aldrig kunna spela så nyanserat på ett digitaltrumset som på ett akustiskt. När du sitter vid ett akustiskt set så har du ju inga begränsningar! Slå var du vill, hur du vill, vänd på stockarna, dämpa cymbaler och trummor med händerna, förändra pitchen på trummorna tillfälligt genom att trycka på skinnen med ena trumstocken, m.m. Jaja, utvecklingen inom digitalset har kommit väldigt långt med oerhört många velocities på trummorna, nätskinn, kantslag, olika cymbal-triggpunkter...men det är ju fortfarande så långt kvar tills man kan göra ALLT liksom... Jag tänker väl mest på cymbalerna, men också att spela med vispar och liknande, o.s.v. o.s.v.
Visst är det jättesvårt att mixa akustiska trummor bra, men så länge jag gör demos (bara åt mig själv än så länge...) så kan jag nöja mig med att det inte låter som världens fläskigaste trummor (sen att jag inte är såpass bra på att mixa så att jag kan få dem att låta så är en annan sak 🙂). Och jag tänker att varje gång jag gör den där snabbmixen på trummorna så att de åtminstone hörs i ljudbilden, så blir jag lite bättre på trum-mix...så att när man uppgraderar utrustning och lokaler kan få soundet och mixen att växa med, till den dag då man inte behöver gå till andra aktörer när det blir dags att göra de vassa inspelningarna - den dag då ens demos låter lika bra! 😉