Tycker det känns skumt att DT så ofta förknippas med att bara spela shred, snabbt, svårt, etc... Tycker de verkligen bevisar en gång för alla med Octavarium att de kan göra ett perfekt balanserat album, som innehåller både vackert, ösigt, svängigt, rörande och shreddigt! Det är väl egentligen bara When Dream and Day Unite, Awake och Train of Thought (har inte hört senaste två, vet inget om dem) som har låtit som skivor släppta av ett rent teknisk-metal-band utan andra kvalitéer?