JJRockford

Väldigt lite när det gäller Mac. Tycker du att något av det jag skriver ät tokigt?

Den här typen av jämförelser som görs i tråden är ju otroligt vaga. Det framgår ingenstans om det är 1 månad eller 8 år sen, prisklass på datorerna man provat på, vilka program det är man haft problem med o s v.

När jag pratade om "sanning med modifikation" gällde det påstående att den inte påverkar frekvensinnehållet. Ursäkta om det blev rörigt 🙂

Så om du kollar ljudströmmen i t ex en frekvensspektrumanalysator för och efter en limiter som jobbar kommer du inte se någon skillnad? Den detaljen missade jag, sorry 🙂

Att Mac förmodligen fortfarande används i större utsträckning i proffesionella sammanhang är nog numera mest av historiska skäl. En gång i tiden var Mac verkligen bättre och stabilare än Windows-burkar i t ex ljud-och bild-sammanhang. Nuförtiden spelar det nog inte någon större roll, så länge de program man använder finns för den plattform man väljer.

Jag tror det var ungefär så jag tänkte 🙂 En ljudström före och efter en limiter har sannolikt olika frekvensinnehåll vid ett givet tillfälle (förutsatt att limitern får jobba)? D v s, för att man ska uppfatta att frekvensinnehållet ändras, så måste väl frekvensinnehållet i det ljud man hör faktiskt ändras?

Steinberg rekommenderar datorer från HP:s Z-serie. Köpte själv en sådan för någon månad sen. I princip helt knäpptyst och verkar hur stabil som helst. Generellt så är det väl sen några år tillbaka sällan några problem med datorer när det kommer till att göra musik. I a f inte på samma sätt som förr när t ex ett visst firewire-chipset inte fungerade med vissa ljudkort o s v. Och det här med att Mac skulle vara bättre för musik kan vi väl släppa vid det här laget?

Det där är väl en sanning med modifikation? Jag menar, om t ex ljud med mycket basfrekvenser är lågt mixade, och man slänger på en limiter, kommer ju de ljuden att öka i volym (medans de andra minskar) vilket ju gör att man plötsligt får mer bas. Eller tänker jag helt fel?

Börja gör den musik du själv vill och tycker är roligt. Kanske kommer andra gilla det, kanske inte. Men så länge du har kul kommer det inte spela någon roll alls 🙂

Grattis!! Fast jag förstår inte riktigt vad det är du har fått, även om det ser fint ut på bilden 🙂 Spelar du med Sabaton? Eller har du mixat dom?

Cruncher!! 🙂

Vad är det för relevant jämförelse som gör att man kan avfärda ett helt märke på det viset? Har själv en massa prylar från Behringer som fungerar hur bra som helst. DI-boxar, hörlursförstärkare, monitor-mixer för vår trummis o s v. Gör det? Själv tycker jag att Behringer är extremt svårslaget när det gäller kombinationen pris, kvalitet och funktion.

Saknas lite info här... Även om dom mätte en meter framför högtalaren, så kanske Kiss hade några fler högtalare än 2, 4 eller hur många TS planerade att köpa? 🙂 Och mängden högtalare spelar såklart stor roll. 100 högtalare som vardera leverar 126 dB låter garanterat mer än 2 som gör samma sak.

Bumpar denna.

Är det därför det är så svårt att hitta trummisar nuförtiden? 🙂 Nåväl, att låtskrivare skulle vara ett utdöende släkt är väl ändå inget som slagit in än? Det är väl framför allt där som Sverige har sin stora musikexport. Eller var det helt enkelt ännu vanligare med sådana idag än på 60-talet?

Det ena motsäger ju inte det andra. Självklart ska man förmå folk att göra så bra ifrån sig som dom kan. Men var den gränsen går kan ju bara bestämmas vid ett givet tillfälle. Visst kan man tycka att någon borde ha övat mer eller så, men sitter dom väl där i studion så kan man väl knappast begära mer än att dom gör så gott dom kan? Efter det ska väl den som är producent/mixare göra så gott hen kan för att få fram bästa möjliga slutresultat? För mig låter det som två helt skilda saker.

Gör många verkligen allt det här? Är det inte snarare så att de flesta gör så gott de kan, men att de helt enkelt skulle behöva bli bättre på vad dom gör?

Kul videos! Samtidigt lite vemodiga på något sätt. Man skulle ju önska att en så superbegåvad låtskrivare och musiker som Mart efter såhär lång och trogen tjänst hade fått lite större och mer välfyllda scener att uppträda på. Å andra sidan kanske han aldrig haft någon önskan om det, så vemodet kanske bara är mitt eget 🙂

Angående Marts basspel, så var jag för en sisådär 16-17 år sen i Göteborg vid ett par tillfällen och besökte klädaffären Moms som då låg på Vasagatan. Har ingen aning om den finns där fortfarande, eller vem som äger den nu. Men då hette ägarna Daniel och Joakim Levin, d v s gitarrist och trummis i DLK från Sagoland och fram till nedläggningen i slutet på 90-talet. Kändes otroligt stort att snacka med dessa båda. Och dom var mycket trevliga och pratsamma, verkade inte ha någonting emot att berätta en hel massa om både DLK och Räserbajs (där Joakim också spelade trummor). Och Daniel pratade en hel del om hur otroligt viktigt Marts basspel var för DLK:s sound. Att det för hans del handlade om väldigt enkla och vanliga ackord på gitarr, men att basliret gjorde att det fick helt andra klanger. Dessutom passade jag såklart på att fråga Joakim om det var sant att han på en musikmässa haft en trumsolo-duell med Nicko McBrain, som skulle ha lett till att Nicko blivit knäckt och låst in sig på ett hotellrum. Så var det inte, det var tidningarna som hade plockat upp "DLK-trummis" och sen själva bestämt att det måste vara Joakim. I själva verket var det Jouni Happala (som spelade på "Tomat", samt alla skivor efter återföreningen) som stått för utklassningen 🙂

Jag vet inte hur det är för andra, men ju mer jag lyssnar på en skiva, desto mindre bryr jag mig om produktionen. Vilket väl är tur i det här fallet 🙂 Och, om det är någon mer som märkt samma fenomen, så kan man ge sig på att lyssna på Total Egon-skivorna Mart gjort på 2000-talet. Stockholmis i mitt hjärtis finns på Spotify. Ingen vidare produktion, men mestadels kanonlåtar och kanonlir av Mart (här lirar han såklart även trummor och gitarr). "Det var inte jag", "Vi är några killar" och "Linas skog" är t ex några av favoriterna därifrån. "Kir" från senaste DLK-ep:n tyckte jag annars var ett utmärkt exempel på DLK:s typiska vemod. Låten går väl egentligen i dur, men låtar i mina öron ändå rejält vemodig. Har från och till frasen "det var inte så jävla lätt" (angående Frans möjligheter till val i livet) på hjärnan under flera dagar 🙂 Lite kul är det väl också att han låter samma figurerar dyka upp på skiva efter skiva, i olika sammanhang? Egon, Frans, Eskil o s v.

Det tycker inte jag! 🙂 Det här är ju en betydligt vassare låt än någon av de han använt för att göra den. Själva poängen var ju faktiskt att man kan skapa något helt unikt, trots att upphovsmannen här uppenbarligen snott två låtar på ett mycket tydligt sätt. D v s, resultatet (det konstnärliga om man så vill) ligger inte i vad man använder för källor/råmaterial/ljud o s v, utan hur man väljer att använda sig av något.

Det där är väl ändå ett typexempel på något som handlar mer om prestige hos vissa än att resultatet skulle bli bättre?

Du har inte funderat på en ny laptop istället? Jag köpte en Acer w510 som är en surfplatte/laptop-hybrid. Löstagbar 10"-skärm, tangentbordsdocka som fungerar både som extra batteri och skydd. Men såhär ett halvårs användande senare kan jag bara konstatera att jag så att säga betalat onödigt mycket för en pryl som har betydligt sämre prestanda än om jag lagt samma pengar på en ren laptop, t ex en sådan här: http://www.prisjakt.nu/produkt.php?p=1593870 (i3-processor, 4 GB minne och 500 GB hd) Så använder du din laptop som just laptop kanske det är en bättre investering? En laptop med 11.6" är ju mindre än hälften så stor som din släp-top 🙂 Däremot är förmodligen batteritiden något sämre än på en ok surfplatta, och det är ju några av dina tilltänkta arbetsområden (som kontrolleryta t ex) där den ju inte lär funka så bra. Vad gäller storlek så tycker jag personligen (från det jag provat) att surfplattor som är runt 10" är väl stora. Det beror sig såklart på hur man använder dem, men att t ex sitta och hålla en klump som iPad utan stöd är inte bekvämt speciellt länge. Runt 7-8" verkar vara mer lagom. Även om dom inte ser så stora ut så blir film, text och annat förvånansvärt "stort" och läsbart. Men åk in i någon affär och be och få prova några?

Jag begriper fortfarande inte riktigt varför du blir så upprörd över att jag diskuterar begreppet "bäst" med Terror. Inte för att det finns så mycket att diskutera egentligen. Det skulle möjligen vara att du försöker argumentera för åsikten att någon kan tycka fel. Fast det är ju i så fall bara något som du tycker, så det blir ju ändå någon slags paradox 🙂

Så länge resultatet blir något unikt och bra är det väl bara att köra?