JJRockford

Är Neutrik-patchbayen jag länkade till självreglerande? Det står att den ska klara "stereo/balanced/half-normalized". Det står också "Includes 4x label strips", antar att det är för uppmärkning av in/utgångarna? På fiberoptiksracken (med muxpondrar, transpondrar o s v) som vi bygger på jobbet har man ju också problem med nedhängande kablar. Det är ju ganska omständigt att kapa och sen svetsa ihop en fiberkabel, så man brukar ta dom i de längder dom kommer i. Men för att inte få en massa hängande kablar kan man gömma den hängande delen av kablarna i en hylla under racket. Tänkte göra något liknande här. Under patchbayen sätter jag en rackhylla på kanske 1 eller 2 U, där man så att säga kan skjuta in de hängande delarna av patchkablarna (planen är att sätta patchbayen så långt ner som möjligt och sen utnyttja resterande 5-6 U för att ha utdragbara racklådor).

Vad skiljer egentligen en Neutrik för under 400 kr (http://www.thomann.de/se/neutrik_nyssppl1.htm) och en Samson (http://www.thomann.de/se/samson_spatch_plus.htm) för strax över tusenlappen? Ser ju att Samson-varianten har switchar på framsidan, behöver man det? Eller är det så att säga självreglerande om man ser till att ha samma typ av sladd både på fram och baksidan?

Hur har ni löst lyssningen så att både ni själva, och den/de andra som eventuellt befinner sig i studion hör det dom ska? För mig ställs det mest på sin spets när Dan (sångaren) är här och spelar in. Han vill ju ha en helt annan nivå på sin egen sång än vad jag trivs med. Plus effekter då (i a f lite reverb), som dock inte ska med in på den inspelade filen.

Har lite svårt att bestämma mig för vilka prylar jag ska ha i min lilla studio. Med mina två tidigare datorer har jag haft en Soundcraft Compact 4-mixer kopplat till ett EMU1212M-ljudkort. Mixern var ganska smart, den har en egen inspelningsbuss dit man kan skicka det som ska spelas in, utan att riskera att något annat (som det man spelar in till) kommer med. Den har även även två hörlursutgångar, där man dessutom kan ställa balansen mellan direktsignal och bakgrundsmusik. Effekter och annat för att liva upp lyssningen (spelar aldrig in med några effekter) har jag tagit direkt från Cubase. Detta har väl funkat ok så länge man inte lastat datorn för hårt... 🙂 Häromåret provade jag att "uppgradera mixern" till en Mackie 1202-VLZ. Ville se om det blev någon skillnad med lite vassare preamps. Det blev det kanske, men samtidigt blev det lite bökigare att koppla in den till datorn. Jag kopplade aux-sendarna till ingångarna på ljudkortet, så var det ju lätt att bestämma vilka kanaler som skulle gå dit. Men samtidigt blev jag också tvungen att köpa en extern hörlursförstärkare för att få fler utgångar. I samma veva kände jag att det nog vore smidigare att ha de effekter man vill höra på inspelningen i hårdvaruburkar, för att slippa bekymra sig om latency och sånt. Så för sången plockade jag fram Soundcraft-mixern igen. Valde då att låta en av auxarna gå till Soundcraft, där jag la på reverb via hårdvaru-effekt, medans den andra aux:en fick fortsätta gå till ljudkortet. Gitarren löste jag lite annorlunda. Där har jag m h a en DI-box kopplat så att man spelar in en DI:ad signal av gitarren på datorn. Men jag har också kopplat DI-boxen direct-link-utgång till en Vox Tonelab som i sin tur är kopplad till en annan kanal på mixern. Det ljud spelar jag inte in, utan har bara som lyssning när jag spelar in gitarr. Nu i somras köpte en ny musikdator och p g a drivrutinsinkompabilitet fick jag även köpa ett nytt ljudkort. Läste på länge och väl om olika kort och bestämde mig till slut för ett Steinberg ur28m. Det skulle ha två hörlursutgångar, möjlighet till tre helt separata mixar samtidigt (t ex en till monitorer, och en till respektive hörlursutgång) samt en DSP-krets som gör det möjligt att ha effekter på t ex sång utan någon latency, fast man spelar in en helt oprocessad signal. Men det var inte riktigt så smidigt som jag föreställt mig. Först en lite lurig setup via Cubase "Control room". Sen får man hela tiden hålla på att klicka fram mixern så fort man ska ändra någonting annat än volymen. Går även och funderar på om det skulle snabba upp arbetsflödet lite om man hade en dedikerad kontrollyta. Många saker (typ spela in, pausa o s v) går ju lätt att göra via ett vanligt tangentbord. Men det kanske vore smidigt att direkt kunna kontrollera mina gruppkanaler (trummor, bas, lead-sång, kompgitarrer o s v) via reglar? Eller ha några "knobs" att vrida på när man ska skruva eq och andra effekter. Så, hur har ni andra gjort? Vad har ni själva sett som det största hindrena för att få ett effektivt arbetsflöde, och hur har ni löst dessa?

Väntar med spänning på något slags underlag för detta påstående.

Jag tycker att det var väldigt bra, har lyssnat på mycket svensk punk genom åren. Melodier och produktion tycker jag inte inte är så mycket att orda om (även om jag också tror att sången skulle må bra av lite mer klang). Det man möjligen saknar är mer variation i tempo, form, arrangemang o s v. Framför allt att våga ha mindre malande gitarrer.

Hyr du ut rum här i Stockholm för 2-3000 kr/mån lär du inte få några problem att få hyresgäster i alla fall. Kön kommer bli lång, och det borde väl absolut gå att hitta musiker bland de som söker. Det är i alla fall min spontana gissning 🙂

Falun har jag för mig.

Det skulle även kunna vara en fråga om eq. Eller att man har för mycket reverb på sången. Eller att man borde automatisera nivåregeln på sången eller något annat instrument. Eller så kanske idén med limitern faktiskt är jättebra? Jag tycker hela frågeställningen verkar lite felvinklad. Istället för att lära sig vad man ska eller inte ska göra i en specifik situation eller för specifika instrument borde man väl lära sig och förstå vad de olika verktygen fungerar och hur dom påverkar ett ljud. Och sen lära sig att analysera och fundera på vad som funkar bäst för just det man vill åstadkomma. Edit: Min post kanske blev lite överflödig såg jag nu 🙂

Självklart kan det bli det. Många saker som behöver räknas om...

Dina tidiga erfarenheter med Atarin kanske inte helt helt relevant för hur snabbt eller ingående folk idag lär sig att använda t ex Garageband på en iPad? 🙂 Absolut, och det är ju lite fascinerande på något sätt. Att mjukvaru-tillverkarna är såpass låsta till den analoga världen att man t ex fortfarande låter många kontroller i programmen bestå av "knobs", trots att dom ju sannerligen inte är så smidiga att ratta med tangentbord eller mus 🙂 Men det hänger kanske ihop med att det fortfarande är många som har bakgrund just i den analoga världen, så att dom känner igen sig. Även om jag inte har något eget förslag på lösning så är jag övertygad om att det skulle gå att få till ett betydligt bättre arbetsflöde i en DAW om man tänkte helt nytt från början istället.

Fast i det här fallet har ju Signia fel. Det blir ju svårt att övertyga sig om något då 🙂

En kort sammanfattning av ett antal tidigare trådar där man diskuterat AD/DA-omvandling: Visst kan folk (påstå sig) höra skillnader på olika prylar, speciellt om dom blir uppmanade att lyssna efter dem. Samtidigt finns det ju ett oändligt antal osäkerhetsfaktorer. Hör du exakt samma inspelning två gånger på raken, men vrider huvudet lite kommer du uppfatta ljudet olika. Och, även om det där faktiskt är en hör/mätbar skillnad på två olika prylar, så har tenderar också folk att påstå att den dyrare låter bättre. Även om det kanske är just bara en skillnad. D v s, man uppfattar en skillnad mellan ljuden, och väljer då att tolka det till den dyrare prylens fördel. Funderade på det häromdagen, när t ex Studio testar en SSL-preamp. Då skriver dom ju förmodligen saker om hur klart och fint ljudet låter. Men det vore ju intressant att i ett sådant test göra ett ordentligt blind-A/B-test med t ex preampen som sitter i Mackies billigaste mixerbord. Och att den som ska bedöma preampen inte vet vad det är hen lyssnar på.

Visst är det jobbigt när folk gör sådär? Jag röstar för att vi skriver in i forum-reglerna att ingen någonsin skriver något här som inte Valle bett om.

Eller så låser man in sig i ett visst sätt att tänka och går inte vidare. Jo. Men fundera på mycket tid du la på att lära dig och förstå analoga prylar... Har du någon praktiskt erfarenhet av detta? Eller är det bara som du gissar?

Har du provat att lägga till några andra pluggar för att se om det är just EZMix som inte tycker upp, eller om det är ett generellt problem?

Jag hade ett liknande problem. Då verkade det som om ljudkortet (Steinberg ur28m) på något sätt hindrade det hela. Avinstallerade ljudkortet och vipps gick det att hitta alla pluggar.

Tvärtom, det hade varit intressant om du kunde dela med dig av några erfarenheter som visar att det jag skrivit inte stämmer.

En tråd som kan vara värd att läsa om du vill spara lite pengar på AD/DA-omvandlare. http://www.gearslutz.com/board/gear-shoot-outs-sound-file-comparisons-audio-tests/335267-lynx-aurora-16-vs-behringer-ada8000.html

Det är ju precis det som är grejen. Har alla tillgång till ungefär samma verktyg är det den som hanterar dom bäst som blir mest framgångsrik. Att sen komma i efterhand och säga "jag förstår hur dom har gjort" är ju ungefär som att jämföra författare med de som läser hans böcker. En sådan jämförelse är många saker. Onödig, omöjlig, orimlig o s v. Svårigheter finns i alla genres, att försöka jämföra dom med varandra går inte. Förutom att artiserna du nämner alldeles säkert är otroligt begåvade så jobbar dom garanterat mer och hårdare med sin musik också, jämfört med de flesta andra. Det är väl inget konstigare än att det inte längre finns några mjölkbud, eller att arbetsmarknade för tunnbindare och repslagare kanske inte är lika stor längre?

Jag har kanske gått på myten om hur mycket proffsen jobbar. Men för mig låter det helt otroligt orimligt att proffsen som skriver låtar åt Lady Gaga, Jay-Z, Timbaland och andra skulle sitta och slänga ihop dessa m h a presets på en kaffekvart. Tvärtom får man ju intrycket av att dom är värre arbetsnarkomaner än de flesta och lägger i princip hur mycket tid som helst på att krama fram mesta möjliga av de instrument och teknik som dom har tillgång till.

Bra låt! Och klart oväntat med Brian May-stämmorna som dyker upp efter två och en halv minut. Det kanske inte förklarar allt, men bandnamnet var verkligen inget vidare 🙂 Tror att många faktiskt kan döma bort dom redan där.

Och även om du lyckas lägga pluggen i rätt mapp kan det ändå vara så att du behöver gå in i Devices->Plugin information och välja "update" så att Cubase verkligen scannar igenom de mappar man angett som vst-plugin-mappar.

Du ska inte starta upp EZMix innan du öppnar Cubase. Man anropar det istället innifrån Cubase genom att t ex lägga in det som "insert" på en kanal.

Ptja, någon slags uppfattning kan man ju få genom att läsa tester i olika tidningar, på olika forum o s v? Jag tror det blir svårt att hitta någon som verkligen kört likvärdiga WIndows-och Mac-burkar för samma saker under samma tid.