Jump to content
Annons

Glyn Johns method of recording drums


Guitar Nilsson

Recommended Posts

Jag tar mig fräckheten att starta en egen tråd om enbart Glyn Johns-mickning av trummor, så slipper man hela tiden jämföra den med andra sätt att spela in trummor. Jag har fått PM från en forummedlem som ville ha lite tips i ämnet, så då kan vi väl ha en separat tråd om just det här sättet?

Man använder bara fyra eller tom tre mickar (ingen separat virvelmick) och det låter kanske som ett enkelt lågbudget lite sämre sätt att spela in trummor. Men det är inte så enkelt innan man hittat exakt spotar för mickarna. Men har man väl gjort det och har ett trumset som låter bra blir resultatet bättre (min åsikt) än med 10 eller fler mickar.

Jag har lyckats några ggr, nu sist vi höll på blev det inte bra alls, men lägger ändå ut någrpost-8284-0-86443300-1323529334_thumb.jpga bilder därifrån.

Först testade vi med NT-A överst och TLM102, som side-OH, men bytte plats på dem sen...

post-8284-0-80451700-1323529863_thumb.jpg

Här syns den oh som ska ta upp både golvpuka (det går med en mick även om det är två golvpukor) här sitter den för nära pukan för att det ska låta bra. Jag vill minnas att den gång jag fick till det bäst hade jag micken 40 cm från både kanten på pukan och 40 cm från ridens kant. På de lyckade inspelningarna hade jag den här RöDE NT2-A omnikopplad. Här är den vanlig cardioid riktad mot pukan o hihaten, det gjorde att crashen hörs svagt o dovt. Så omni gillar jag bäst, om cymbalerna sitter så där. Man kan börja att hitta ett bra avstånd till pukan, 30 - 45 cm. När den sen låter bra gäller det att hitta avståndet till raiden. Man följer helt enkelt pukans kant fram mot riden, eller bakåt för att höja eller sänka ride-volymen. Och håller då samma avstånd till pukan hela tiden, det blir alltså en cirkelrörelse man gör med micken för att hitta rätt ridevolym.

Att ha en omnimick är nog bra även för att inte få för mycket bashöjning i pukan.

Den här micken funkar även som avståndsmick till både kagge o virvel, den tar upp lite av sejaren med.

post-8284-0-95624400-1323530001.jpg

Här syns den övre OH. Den ska ha exakt samma avstånd till virvelns slagskinns mitt som oh vid pukan. Så här står det i alla beskrivningar jag sett, men jag tycker det blir, denna plats alltså, det gör att man får för mycket av virveln i den övre oh, så virveln kommer att slå igenom hela setet även om man helt stänger av virvelmicken. Så jag vill dra ut den övre oh ganska rejält ut åt hihatsidan, då blir det mer hihat o mindre virvel. När man lyssnar på enbart det två ohna ska det vara för lite av virveltrumman, den drar man upp sen, och formar med virvelmicken, det är en Sennheiser E906 som sitter väldigt bra där, ca 5 cm ut från kanten och den "tittar" med halva membranet på slagskinnet, och med halva på sidan av virveln, då får man med även sejaren, och det på ett mkt snyggare sätt än med en separat sejarmick. Går man närmare virveln än så här med virvelmicken låter den pappigt. Sen får man ju tänka på att det inte går att lyssna på det slutliga virvelljudet genom att lyssna på enbart virvelmicken, virveln låter ju även genom två oh, och tom lite grann genom kaggemicken.

post-8284-0-79069000-1323530059_thumb.jpg

Att övre OH sitter så högt ser konstigt ut om man tänker sig att man ska få ungf lika ljud i häng o golvpuka, golvpukan är ju så mycket närmare "sin" mick. Lika riden jmf med hihaten. Men det kompenseras av att både hihaten och hängpukan även låter in i virvelmicken.

Här syns även ambiencemicken vi hade en bit ut på dansgolvet.

post-8284-0-30411200-1323530122.jpg

Denna gång lät kaggen bäst med micken utanför, förut var det bäst med den inuti. Vi vred på frontskinnet som från början satt ca kl 4 för att kaggemicken inte skulle komma för nära virvelmicken. Det är ju fasfel i virvelmicken som hörs mest. Kan man få samma avstånd på kaggemicken till virvelmicken som de två ohna har så är det bra. Sen när jag mixat har jag fasvänt virvelmicken, de andra har varit rättvända...

Redigerat av Guitar Nilsson
Link to comment
Dela på andra sajter

Annons

När man ska testa ljud så låt trummisen köra ett hihatkomp en stund, göra en rundpallare och sen köra riden en stund, upppumpning på båda pukorna och tillbaka till hihaten, bra med långa testinspelningar med varierande hihat o ridekomp. När man sen lyssnar hör man snart om det tex är för mycket ride, eller om man är jobbigt nära golvpukan. Att sitta och slå enbart på golvpukan eller virveln ger mindre, kör olikakomp på hela setet och justera sen mickarna. Efter llite pillande blir det troligen riktigt skitbra.

Link to comment
Dela på andra sajter

Om jag förstår det rätt, drar Nilsson ut OH (den rakt ovanför virveln) mera åt hi-hat, vilket borde betyda att det inte blir samma avstånd till virvel om inte även den andra OH'n (golvpuka) flyttas.

Samma avstånd borde det nog vara för att inte riskera fasfel?

Har inte alls pysslat lika mycket med Glyn John's som Nilsson, men puk-OH'n borde nog vara mer riktad mot virveln (rakare över golvpukan)

Edit: Panorera så att virveln kommer i mitten. Beror på vad som är hö/vä, men jag tror att den ena bör vara fullt ut och den andra typ 10-15 över (eller kvart-tio i)

Redigerat av BluesBoy
Link to comment
Dela på andra sajter

Om jag förstår det rätt, drar Nilsson ut OH (den rakt ovanför virveln) mera åt hi-hat, vilket borde betyda att det inte blir samma avstånd till virvel om inte även den andra OH'n (golvpuka) flyttas.

Samma avstånd borde det nog vara för att inte riskera fasfel?

Har inte alls pysslat lika mycket med Glyn John's som Nilsson, men puk-OH'n borde nog vara mer riktad mot virveln (rakare över golvpukan)

Edit: Panorera så att virveln kommer i mitten. Beror på vad som är hö/vä, men jag tror att den ena bör vara fullt ut och den andra typ 10-15 över (eller kvart-tio i)

När jag drar ut övre oh mot highhaten flyttar jag den i en cirkelbana så avståndet till virvelslagskinnets mitt blir det samma, den hamnar då ganska mycket lägre från golvet sett än när den är rakt ovanför virveln, men avståndet till virveln blir det samma som puk-OH.

När det här har funkat som bäst har jag haft Rödemicken vid golvpukan omnikopplad, då blir den ju inte riktad alls, den tar upp lika åt alla håll tom neråt, åt det håll mick-kroppen sitter. Om den micken ska suga i sig ljudet från kanske flera cymbaler och två golvpukor tror jag det blir dåligt med en kardioid mick. är det bara en golvpuka och en ride går det nog bra med cardioid. Det är golvpuks/ridemicken som är svårast att få till, men det är värt att joxa med det nån dag. Jag har testat en hel del med att köra fler mickar på trummorna, men då tappar man lite klarhet, svårt att förklara, men det blir lite som att man spelat in pukorna i ett annat rum vid en annan tagning. Mickar man sejaren med en egen mick under virveln tycker inte jag det är så snyggt alls. Lägger man sig på golvet och lyssnar hur sejaren låter så är det alldeles för vasst och jobbigt. Det sejarljud man hör när man sitter på trumpallen, eller står nära trummorna är mer lagom, drar man ut virvelmicken lite lagom får man med det på ett mjukt sätt. Det tipset har jag fåt från Elof som jobbar i proffstudio där det finns typ 100 mickar o kanaler att ta till om man vill. Han brukar ta en enda virvelmick, en AKG C414, "en bra konding tar upp läck snyggare" skrev han. Och Glyn Johns handlar ju om det, att alla trummorna läcker i alla mickar, i stället för att sträva efter att separera alla trummor. Nån C414 har inte jag råd med, men jag köpte en Audio Technica AE3000 som är väldigt liten och gjord får att tåla extrema ljudtryck.

Panorering: Man får dra in den övre OH lite mer än puk-OH, annars hamnar virveln inte i mitten om man lyssnar enbart på de två spåren.

Link to comment
Dela på andra sajter

Här är det enbart trummor, jag själv spelar, det drar ner ner helheten då jag inte kan spela trummor. Det står att jag använder även en sejarmick, men den är bortkopplad helt i det här klippet. Sejarmick sabbar mer än den tillför tycker jag.

Det här är ett set med en hängpuka och två golvpukor och tre cymbaler på golvpukssidan. är man jäkligt noggran med OH-placeringen funkar det bra fast det är två golvpukor. Som ni hör ligger första golvpukan bara lite till höger om mitten, golvpuka nr två mer ut till höger. det här var krångligt som bara den, men jag lyckades få första golvpukan att låta en hel del in i den övre OH också.

Den här Sonor plåtvirveln har ganska lite sejarljud jmf med andra virvlar jag joxat med.

https://www.studio.se/index.php/files/file/10529-glyn-johns-trummor-fasfel-funnet-o-aatgaerdat-vaerre-flaesk-av-alltama-superstar/

Link to comment
Dela på andra sajter

Recorderman... Jag har nog gjort en variant på det, med golvpuks-OH högre upp så den tar riden från ovansidan i stf som under/sidan i Glyn Johns. Men det blev sämre, det lilla jag testat. Det är väldigt lite jag egentligen spelat in med mina studiogrejer öht, de jag spelade med förr varken ville eller orkade spela in, de är tyvärr helt j-a ointresserade, det är brännvin som är det enda som får dem intresserade. Både jobbigt o märkligt då de två spelar i absolut världklass om de är på humör. Nu har jag ju två yngre medmusiker med ett helt annat intresse så jag hoppas det ska bli mer inspelat. Just nu repar vi på att få ihop en liverepertoar så vi väntar med inspelandet tills efter kommande helg då vi ska till åland o spela.

Jag har även nästlat mig in så jag blivit vaktmästare på Folkets Hus, med egen nyckel dit har vi stora förutsättningar att hitta bättre akustik än på den allt för torra scenen.

Edit: Ser att recorderman bara har två OH, det har jag inte testat, men att ha OH så plus virvel o kaggemick har jag provat. Utan virvel o kaggemick tycker jag det blir lite väl tunt, speciellt kaggen.

Skulle man spela in med enkla medel och bara har tre mickar tror jag recorderman med en extar på kaggen är bättre än Glyn Johns med bara tre mickar. I Glyn Johns method låter virveln så väldigt olika i de två OHna att det blir konstigt utan virvelmick. Recordermans OH tar upp virveln mer likadant.

Redigerat av Guitar Nilsson
Link to comment
Dela på andra sajter

Ett bra men kort ljudklipp med några olika bilder på hur mickarna sitter. Här är de ungf lika långt från golvpukan som jag haft när det låtit bra.

http://www.youtube.com/watch?v=FuM_q2qdmPE&feature=related

Ett annat klipp. Här tycker jag man kan höra att virveln slamrar in väl mycket i övre OH så att virvelns närmick knappt är med alls, ändå låter virveln aningen för starkt och även för långt borta. Därför vill arra topp OH på ett sätt att inte virveln går in så mycket där. Man kan även dra topp-Oh lite snett fram mot vänster (cirkelbåge från virveln) då får man mindre virvel och mer hängpuka... Men sitter det en crash högt placerad tv om hängpukan kan det bli alldeles för mycket av den. I bland kan man kanske förmå en trummis att ändra lite på en crash så den inte kommer för nära nån OH om man får resten av setet att låta bra som OH sitter...

Link to comment
Dela på andra sajter

Jag har också provat det där med Glyn Johns de senaste dagarna. Har en recording session comin up nästa vecka och jobbar febrilt med förberedelser för att få det bra.

Har har två pukors setup, 12" och 16", en ride mellan pukorna, en crash ovan hihat och hängpukan, och en china över golvpukan. Rätt standard kan jag tänka.

Mitt mikrofonurval är begränsat, men jag måste använda det jag har. Som OH sitter i min setup två stycken småmembrans AKG C1000s. Jag sätter den högra (använder alltid trummisens orientering som referens) ca 30 cm ovan golvpukan, ca 10 cm utanför sargen. Den andra sätter jag så gott som rakt över virvel och hihat. Samma avstånd till virvelns mitt för att få virveln i fas. Jag kör sedan sm57 på virvel och AKG D112 på bastrumma, närmickat.

Det stora problemet är att få virveln att sitta i mitten. Närmickarna låter bra och jag har förstått att genom att mäta avståndet till virveln, så ska man få den i mitten och slippa fasfel. Fasfelen slipper jag i OH-mickarna men virveln hamnar inte i mitten. Jag får dra ner den vänstra OHn med 7-10 db på regeln för att den ska hamna i mitten (när jag har symetri i pan-värde, brett eller smalt spelar ingen roll alltså 11 - 1 eller 9 - 3)

Det är rätt störigt att jag inte kan panna max år båda hållen och få behålla virveln i mitten, för generellt så representeras mitt set mycket bra och bredden blir tok-snygg när jag pannar helt. Det räcker inte riktigt att jag använder närmicken i mitten. Får fortfarande känslan av att virveln lutar.

Vore intressant att få lite mer insidertips, och gärna av de som faktiskt provat att spela in såhär. Det låter så enkelt när man läser runt och kollar youtube, men det faktiska jobbet är svårt. Det låter intressant att plocka ut den vänstra OH en bit ut så att hihaten och pukan får med av den, men räcker det? Får man någonsin virveln i mitten volymmässigt och fasmässigt eller är det därför närmicken är med i denna setting?

Rock!

Link to comment
Dela på andra sajter

I olika beskrivningar av det här säger man olika om panoreringen. En del skriver att man ska panorera helt isär, andra kl nio resp tre. Andra ändå, och det är nog mest rätt förespråkar att man drar in den övre hihat!virvel OH en del mot mitten, kanske kl 9 (stereo som trummisen hör den) och sen pannar ut golvpuks OH helt mot höger. Jag har lyckats få virveln i mitten så. (med virvelmicken avstängd)

Jag har ändrat lite på konceptet och flyttat övre OH mer åt hihaten till, och även siktat micken utåt sidan för att få med mindre av virveln i den micken. Flytta den utåt hihaten, och lite framåt också så inte hängpukan kommer för långt bort från micken. Tänk på att häll samma avstånd till virveln som golvpuks-oh har när du flyttar micken utåt. Hittar du rätt placering på de här yvå kommer allt att höras fint i enbart de två, förutom virveln som kommer att höras för lite. Det rättar man till när man höjer upp virvelkanalen.

Man kan ev panorera virvelmicken aningen åt golvpukan till , kanske kl ett. för att helhetsljudet av virveln ska hamna i mitten.

Tänk på att inte sätta virvelmicken för nära virveln, ca 5, 6 cm ut kan vara lagom. då kommer sejarljudet med. Och lite hihat och hängpuka med...

Link to comment
Dela på andra sajter

Andra ändå, och det är nog mest rätt förespråkar att man drar in den övre hihat!virvel OH en del mot mitten, kanske kl 9 (stereo som trummisen hör den) och sen pannar ut golvpuks OH helt mot höger.

Det lilla jag lekte runt med GJ's så var det så jag gjorde (fast tvärtom, hehe)

Link to comment
Dela på andra sajter

Ja, det är en hemlighet, det där med att få allting som man vill ha det. Mycket man "ska" och mycket man inte "får".

Jag leker vidare. Och set vad jag kan göra. Hittade den här videon som jag tycker fick till det hyfsat bra. Kommer lekan mer med placeringar när vi kör skarpt i helgen.

Ska se om jag kan lägga upp något för visning här också, hur det artar sig.

Tack för tips och hjälp.

Rock!

Link to comment
Dela på andra sajter

Ju mer man kollar på Youtube ju mer inser man att det är ganska skit det samma hur trummorna är inspelade, det är trummisen som gör hela skiten. Den här trummisen går inte av för hackor

http://www.youtube.com/watch?v=9esWG6A6g-k&feature=related

Old Buddy är alltid härlig att se och höra, snacka om att kunna sin virvel och hi-hat teknik och sådant superswing, Ian Paice m.fl. har med största säkerhet sin input och honom att tacka för att de började lira trummor en gång!

Jag spelade en gång in lite trumgrejor i min gamla studio med en herre som borde varit professor i trummor (inte som Neil Peart dock) han kunde varenda gubbe och visste exakt och kunde härma deras stil, vilken skola och i vilka led de influerat typ alla rocktrummisar som sedan kom under pop och rockexplosionen på 60-talet, Bonham hade en svart snubbe och Moon en annan, Krupa och Rich hör väl till minoriteterna bland vita snubbar men inte är dom sämre för det!

Om Glyn Johns tekniken brukar jag säga att den är bra liksom en rad andra tekniker som existerar och uppkommer av slump eller beräkning i tid och otid i modern inspelningshistoria, det som förvånar mig är att den är så överdivet omskriven/hypad som om den vore någon sorts hemlig formel etc som alla borde känna till och snackar om hela tiden men det har väl med alla dessa studioblaskor och deras skribenter att göra...

Buddy Rich var för övrigt den förste trummisen som kom på eller rättare sagt krävde att man skulle börja micka upp hans virvel, innan hade man för vana att köra en Neuman som enda mick på ca 2 m avstånd tittandes snett neråt trumsetet till vä om trummisen fr hans sida sett!!!

Redigerat av Florian le Sage
Link to comment
Dela på andra sajter

Om Glyn Johns tekniken brukar jag säga att den är bra liksom en rad andra tekniker som existerar och uppkommer av slump eller beräkning i tid och otid i modern inspelningshistoria, det som förvånar mig är att den är så överdivet omskriven/hypad som om den vore någon sorts hemlig formel etc som alla borde känna till och snackar om hela tiden men det har väl med alla dessa studioblaskor och deras skribenter att göra...

Buddy Rich var för övrigt den förste trummisen som kom på eller rättare sagt krävde att man skulle börja micka upp hans virvel, innan hade man för vana att köra en Neuman som enda mick på ca 2 m avstånd tittandes snett neråt trumsetet till vä om trummisen fr hans sida sett!!!

Det där med mono rumsmick... Vi tyckte den funkade bäst om den satt nånstans ca tre meter rakt framför kaggen. Så fort vi flyttade den utanför frontskinnets cirkel tappade den det där "göttiga doffet" från kaggen. Resten av setets ljud genom den micken ändrades inte mycket med micken på sidan, men just kaggen gjorde det. Nästa försök vi ska göra blir med helt o-sönderkapat frontskinn på kaggen.

Och flyttar man övre OH ut mot hihaten som jag beskrivit så är vårt sätt att spela in ingen riktigt Glyn Johnsmickning. Så det Florian grovt antyder att jag inte tror att det går att göra på andra sätt är grovt fel.Har bilder nånstans i datorn på hur vi gjort på andra vis, och med fler mickar. Men jag har varje gång gillat ljudet från fyra mickar bättre. Ev med en extra rumsmick då.

Jag såg en gång en skiss på hur Buddy Rich krävde att hans trummor skulle mickas live, nåt de antagligen skickade i förväg till arrangörer o ljudtekniker. Det var tre mickar, två A/B OH ganska nära varandra ovanför på ganska normalt sätt, och en tredje ungf mitt emellan kaggens slagskinn och virvelns undersida.

Kom PA-teknikern dragandes med fler mickar åkte han på stryk!

PS. Det där sista hittade jag på själv för att det lät så mysigt.

Link to comment
Dela på andra sajter

  • 2 veckor senare...

Om Glyn Johns tekniken brukar jag säga att den är bra liksom en rad andra tekniker som existerar och uppkommer av slump eller beräkning i tid och otid i modern inspelningshistoria, det som förvånar mig är att den är så överdivet omskriven/hypad som om den vore någon sorts hemlig formel etc som alla borde känna till och snackar om hela tiden men det har väl med alla dessa studioblaskor och deras skribenter att göra...

Jag tror inte vi ska skylla på tidningarna. Snarare det faktum att Glyn Johns och Recorderman faktiskt tar hänsyn till trummornas placering snarare än cymbalernas. På det sättet är det enklare för en ovan tekniker att få till en lyckad uppmickning med dessa tekniker jämfört med A/B eller X/Y.

Sedan är ju namnen mycket coolare jämfört med alla dessa bokstavsförkortningar. 😉

Link to comment
Dela på andra sajter

Vad blir skillnaden med att använda stor vs småmembrans mickar då? vid överhänget då...

Vid såkallad recorderman metod har jag sett att dom använder småmembranare.

MVH/Niklas

Bägge funkar säkert. Har man ett par fina småmembranare är det väl bättre att använda dem än ett par lågbudget stormembranare. man behöver nödvändigtvis inte ha två likadana mickar till Glyn Johns OH heller, trumsetet låter ju olika till hö och vänster. Så man kan ju skaffa sig två bra mickar, en stormembranare som man även använder till sångpålägg, och en bra småmembrananare som är fin på tex ak gitarr. Sen kör man stormembranaren som OH på golvpukssidan och småmmembranaren ovanför/hihat. Då kan man få råd med dubbelt så bra mickar än om man köper fyra mickar. Och att lägga lite extra på mickarna det är det verkligen värt.

Link to comment
Dela på andra sajter

  • 4 veckor senare...

efter jag testade detta (kanske 1,5 år sen) är det det enda sättet jag mickar. Jag har det alltid som utgångspunkt. kör olika med kompletteringsmickar. ibland ingen mick på kaggen ibland 2 på virveln. beror på.

det är skitenkelt att få till så länge man har exakt samma avstånd till virveln. däremot fodras bra trummis och bra trummor.

Måste man använda mer än pyttelite eq har man gjort fel.

Framförallt gillar jag att man ser trummorna som ett instrument och spelar in en trummis.

istället för en trummis som slår på olika trummor och sen bygger man ett framförande i mixen.

  • Gilla 1
Link to comment
Dela på andra sajter

efter jag testade detta (kanske 1,5 år sen) är det det enda sättet jag mickar. Jag har det alltid som utgångspunkt. kör olika med kompletteringsmickar. ibland ingen mick på kaggen ibland 2 på virveln. beror på.

det är skitenkelt att få till så länge man har exakt samma avstånd till virveln. däremot fodras bra trummis och bra trummor.

Måste man använda mer än pyttelite eq har man gjort fel.

Framförallt gillar jag att man ser trummorna som ett instrument och spelar in en trummis.

istället för en trummis som slår på olika trummor och sen bygger man ett framförande i mixen.

Bra skrivet. Jag tycker det här låter mångfalt bättre än tex Steely Dans trumljud, deras skivor anses ju vara bland de bästa överhuvudtaget ljudmässigt. Men jag tycker deras pukor låter som att de är inspelade i en annan världsdel än resten av orkestern, sen ditlimmade med Araldit i ljudbilden.

Link to comment
Dela på andra sajter

Jag har varit borta ett tag från forumet men jag är jävligt glad att se en tråd dedikerad till denna fantastiska mickningsmetod.

Sista gången jag mickade normalt hade jag ett "modernt" litet iso rum för trummor och 13 eller 14 mickar av hyfsad nivå. Trummorna lät döda och jag fick åka med reglarna som en jävla idiot och förmodligen fanns inte ett spår av trummisens ursprungliga dynamik kvar i slutet. Den största skillnaden är som sagt att trummorna blir ett instrument. Samt att man mickar stommen och hela trumman istället för skinnen.

Men sen är de ju även så att det närmickade "proddade" soundet är vad man vill åt i vissa genrer. Själv spelar jag mest in jazz nu för tiden och då är det ju det naturliga ljudet man jagar.

På sista tiden har det faktiskt hänt att jag kört en mick bakom axeln på trummisen och en på virveln. Och varit nöjd så. MER LESS IS MORE.

Link to comment
Dela på andra sajter

Bli medlem (kostnadsfritt) eller logga in för att kommentera

Du behöver vara medlem för att delta i communityn

Bli medlem (kostnadsfritt)

Bli medlem kostnadsfritt i vår community genom att registrera dig. Det är enkelt och kostar inget!

Bli medlem nu (kostnadsfritt)

Logga in

Har du redan en inloggning?
Logga in här.

Logga in nu
×
×
  • Skapa ny...