Jump to content
Annons

Hjälp mig att fixa min akustik + bygge med bilder


peddap

Recommended Posts

En perforerad panel som tar ca 70 Hz behöver bara vara ca 14-15cm djup så det är inte hela världen, däremot så måste man täcka en större del av minst en av ytorna som är inblandade och det är därför jag brukar avråda folk från att först sätta upp en massa mjuka absorbenter för att sedan upptäcka att de inte har några ytor kvar för att behandla det problem som kräver mest yta… basen.

Link to comment
Dela på andra sajter

Annons
  • Svar 192
  • Created
  • Senaste svar

Postat mest i detta ämne

Postat mest i detta ämne

Postade bilder

Om man skulle våga sig på en gissning så beror dippen vid ca 47 Hz på den första stående vågen 1.0.0 och då du sitter mitt i rummet mot långsidan (som jag förstått saken) så hamnar du i nollpunkten för denna*. Dippen strax under 70 Hz är troligtvis den axiala golv-tak -stående vågen 0.0.1 och peaken ovanför 70 Hz är sannolikt den tangentiala stående vågen 1.1.0 (alla fyra väggarna) men givetvis så bör du kontrollera detta innan du kan planera hur du ska behandla dem.

* https://www.studio.se/index.php?s=&sh...st&p=679542

Link to comment
Dela på andra sajter

En perforerad panel som tar ca 70 Hz behöver bara vara ca 14-15cm djup så det är inte hela världen, däremot så måste man täcka en större del av minst en av ytorna som är inblandade och det är därför jag brukar avråda folk från att först sätta upp en massa mjuka absorbenter för att sedan upptäcka att de inte har några ytor kvar för att behandla det problem som kräver mest yta… basen.

Jag har enbart hanterat väggen framför mig så de andra väggarna är "rena". Dock så passar det kanske inte perfekt att bygga på väggarna överallt då det ska gå att öppna garderobsdörrar och dörren in till rummet. Väggen bakom mig (tar hand om 0,1,0 eller?) har jag avsatt 28 % väggyta tidigare för att ev bygga en 30 cm djup helmholtzare. På min högra kortsida (1,0,0 )skulle jag kunna bygga en som är 1*2,5*0,15 m. Det motsvarar alltså 1/3 av ytan. Sedan vet jag inte riktigt hur man ska räkna ytor här. Jag utgår ju ifrån rummets dimmensioner men det står ju 4 garderober (två om var sida om mixningsplatsen) som är 100*60*236 cm. Dessa borde minska rummets yta eller?

Om jag bygger en avstämnd låda som tar hand om en frekvens vad händer då med de andra frekvenserna som påverkas av andra ytor. Inget/ minskar/ökar/ försvinner?

Jag ska mäta rummets olika väggar och taket nu också för att kunna komma ett steg närmare lösningen.

Återkommer...

Link to comment
Dela på andra sajter

Om jag bygger en avstämnd låda som tar hand om en frekvens vad händer då med de andra frekvenserna som påverkas av andra ytor. Inget/ minskar/ökar/ försvinner?

Om de andra stående vågorna inte använder sig av denna yta så kommer de inte att påverkas.

Antar att du redan är mycket familjär med Crunchers megatråd* men skumma igenom det som berör stående vågor igen så klarnar det nog.

* https://www.studio.se/index.php?showtopic=53377

Link to comment
Dela på andra sajter

Sedan vet jag inte riktigt hur man ska räkna ytor här. Jag utgår ju ifrån rummets dimmensioner men det står ju 4 garderober (två om var sida om mixningsplatsen) som är 100*60*236 cm. Dessa borde minska rummets yta eller?

Jo, ytan minskar men akustiskt så gör nog inte dessa så mycket, åtminstone inte när det gäller stående vågor.

EDIT: Inser att jag troligtvis missuppfattade din fråga, Ytan du vill behandla är hela väggen/taket eller så mycket som möjligt av den (förutsatt att det rör sig om en axial våg, om annat så är vissa delar av ytan viktigare än andra).

Redigerat av Gilbert
Link to comment
Dela på andra sajter

post-18082-1250097932_thumb.jpg

Här kommer resultatet från mätningarna.

Allt i öronhöjd utom taket.

Ljusblå: Kortsidan till höger om mix

Gul: Bakre vägg

Röd: Kortsida till vänster (fönster)

Grön: Vid skärmarna

Blå: Tak mitt i rummet

Svart: vid mixplatsen

Vad tror ni?

Redigerat av peddap
Link to comment
Dela på andra sajter

Jo, ytan minskar men akustiskt så gör nog inte dessa så mycket, åtminstone inte när det gäller stående vågor.

EDIT: Inser att jag troligtvis missuppfattade din fråga, Ytan du vill behandla är hela väggen/taket eller så mycket som möjligt av den (förutsatt att det rör sig om en axial våg, om annat så är vissa delar av ytan viktigare än andra).

Frågan var nog dubbeltydig. Jag avsåg egentligen själva väggytan, men den ev lådan skulle täcka drygt 1/3 av orginalväggen ändå så den ska nog kunna fungera.

En annan följdfråga är ju om mina mätningar påverkas av garderoberna då frekvenserna inte riktigt stämmer överens med teorin... fast det är ganska lätt att tolka kurvorna om man tillåter sig att avvika något från teorin. Men det är väl utifrån det uppmätta som man ska bygga basfällan

Nu måste jag få hjälp att tänka rätt här...

Om jag ställer mig vid kortsidan och lyssnar är basen väldigt stark där. Troligtvis är det då ett bra alternativ att placera en Helmholtzare just där.

hmmm. Delar ni uppfattning?

Link to comment
Dela på andra sajter

I Crunchers tråd står det hur man analyserar mätdata och hur man tar reda på vilka stående vågor som finns och vilka ytor de beror på.

Hahaha... då får man väl läsa den igen... synd bara att den är 21 sidor lång...

Vad jag vet att Chruncher gjorde var att skapa filer på sin troliga problemfrekvens (43 Hz va?) och flyttade sig sedan runt i rummet och lyssnade efter vilken vägg den "kändes".

Om det är detta du tycker att jag ska göra vid mina stående vågor vid 46, 59, 67 och 73 Hz så har jag nu gjort det.

46 Hz tycker jag märks överallt utom i mitten av rummet där det är en utsläckning. Precis som i grafen.

59 Hz är starkast vid bakre väggen. Också det verkar stämma med grafen.

67 Hz är svår. Den låte minst i öronhöjd över skrivbordet och i hörnen vid garderoberna och sidoväggarna.

73 Hz låter mycket efter väggarna men mindre nere vid golvet. Det finns en nästan total utsläckning mer exakt mitt i rummet.

Hmm... Blev någon klokare... 🙂🙂

Jag får väl fortsätta att lusläsa Crunchers tråd 😆🙁

Link to comment
Dela på andra sajter

1.0.0 (X.Y.Z där X är längsta sträcka) ska ge maximal amplitud längs kortsidorna (förutsatt att ljudkällan står nära någon av kortsidorna), dipp i mitten men ska inte ge upphov till några noder (dippar) längs någon annan dimension (höjd eller bredd).

1.1.0 ska ge en nod per vägg men ingen längs Z.

1.0.1 ska t ex ge en nod på X och en på Z.

1.1.1 ska skapa en nod på varje dimension.

2.0.0 ger två noder längs X.

o s v...

Förutsättningen är att ljudkällan står i hörnet för att ge energi till alla stående vågor. Detta är inte att förglömma endast teoretiska värden för ett rektangulärt rum med solida väggar, allt annat kommer att ge mer eller mindre svårtolkade resultat. Glöm inte att djupa dippar även kan bero på SBIR.

Link to comment
Dela på andra sajter

1.0.0 (X.Y.Z där X är längsta sträcka) ska ge maximal amplitud längs kortsidorna (förutsatt att ljudkällan står nära någon av kortsidorna), dipp i mitten men ska inte ge upphov till några noder (dippar) längs någon annan dimension (höjd eller bredd).

1.1.0 ska ge en nod per vägg men ingen längs Z.

1.0.1 ska t ex ge en nod på X och en på Z.

1.1.1 ska skapa en nod på varje dimension.

2.0.0 ger två noder längs X.

o s v...

Förutsättningen är att ljudkällan står i hörnet för att ge energi till alla stående vågor. Detta är inte att förglömma endast teoretiska värden för ett rektangulärt rum med solida väggar, allt annat kommer att ge mer eller mindre svårtolkade resultat. Glöm inte att djupa dippar även kan bero på SBIR.

Ok, så det jag bör göra är nya mätningar med både Room EQ och mina öron efter att jag placerat subbasen i ett av rummets hörn. Den är idag placerad ca 50 cm till vänster från mittlinjen på långväggen. Den står alltså i hörnet under skrivbordet mot garderoben.

Jag förstår också att teori och praktik inte samstämmer i ett rum som detta.

Om jag har förstått allt rätt så pekar teorin på en basfälla stämnd till 46 Hz efter kortsidan.

Sedan ska det vara en till efter långsidan som tar hand om 58 Hz.

Båda bör helst också täcka in 73 Hz toppen också.

Så i den perfekta världen vill jag ha en två basfällor som med ett bra Q-värde som täcker in upp till 73 Hz.

Jag laborerar parallellt med excelarket för Helmholtzaren och undrar vilken absorbtionskoefficient man minst bör ha? Det bästa är om den är stämd till en frekvens men jag vill göra den så bredbandig som möjligt...

Peter

Link to comment
Dela på andra sajter

Det som förvånar lite är allt tjo vid 600-700 Hz... kan det verkligen stämma?

De skarpa dipparna mellan 70-100 Hz ser ut som SBIR (centerfrekvens varierar med position).

Nu gör du mig nervös 🙁

Jag har tryckt in högtalarna mot absorbenten bakom dom för att just undvika SBIR...

Vad som sedan pågår borta vid i mellanregistret och bortanför skrämmer mig också. Det enda jag kan tänka mig är att det har med kalibreringen av ljudkortet i Room EQ. Jag tycker att den kurvan ser mycket konstig ut.

Jag skulle kunna göra ett test utan att kalibrera ljudkortet. RME RayDat borde inte vara en stor bov som skapar sådana frekvenser.

Återkommer med ny mätning utan kalibrering av ljudkortet.

Link to comment
Dela på andra sajter

post-18082-1250110224_thumb.jpg

Här kommer den nya mätningen. En viss skillad skulle man kunna säga....

Vad ska man nu tro på... hmmm

Om jag någonsin behöver hjälp så är det nu 🙁🙁🙁

Link to comment
Dela på andra sajter

Här kommer den nya mätningen. En viss skillad skulle man kunna säga....

Vad ska man nu tro på... hmmm

Om jag någonsin behöver hjälp så är det nu 🙁🙁🙁

Cborg: Christian du kan ju detta med Room EQ. Verkar jag ha kalibrerat fel??? Jag följer ju bara instruktionerna 🙁

Link to comment
Dela på andra sajter

Nu gör du mig nervös 🙁

Jag har tryckt in högtalarna mot absorbenten bakom dom för att just undvika SBIR...

För det första så absorberar porösa absorbenter dåligt (läs nästan inte alls) under ca 150-200 Hz (om de inte är väääääldigt djupa).

För det andra så kommer eventuella SBIR-problem relaterat till väggen bakom högtalarna att hamna ganska långt upp i frekvens (> ca 300 Hz när det gäller dippar) då avståndet till väggen är kort och då har de porösa absorbenterna bakom viss effekt.

Link to comment
Dela på andra sajter

Verkar jag ha kalibrerat fel??? Jag följer ju bara instruktionerna 🙁

Vad är det för kalibrering du gör?

Den inledande kalibreringen av ljudkortet görs med en kabel från 'ljudkort ut' till 'ljudkort in' och beror inte av rummet eller någon yttre faktor.

Alltså den testar bara vad ljudkortet klarar av för frekvenser och nivåer.

Detta behöver du bara göra en gång.

Sedan finns det även en färdig kalibreringsfil för ECM8000 som är uppmätt i lab. Använd den.

Jag gör en SPL kalibrering innan varje mät-session med en extern decibelmätare men det är bara för att kunna jämföra ljudtrycksnivåer från en dag till en annan.

edit: eller ja, egentligen från ett system till ett annat.

mvh

Redigerat av cborg
Link to comment
Dela på andra sajter

Jag tror att du ska läsa lite om min Helmholtzare.

Man behöver inte göra en så stor och otymplig pjäs som jag skapade dock.

Jag gick efter klassisk rysk modell då jag var orolig att verkningsgraden på min "låda" inte skulle räcka till.

Jag hade ju peak på över 30dB vid min problemfrekvens.

Däremot är det av yttersta vikt att förstå. Perforerad Helmholtz och dess verkningsgrad påverkas mest av dess yta.

Ju större yta du kan avvara, desto tunnare kan du bygga då antalet perforeringar ökar samt att lådan "volym" ökar och med detta sänks den avstämda frekvensen.

Take care!!!

/Cruncharn'

Link to comment
Dela på andra sajter

Jag tror att du ska läsa lite om min Helmholtzare.

Man behöver inte göra en så stor och otymplig pjäs som jag skapade dock.

Jag gick efter klassisk rysk modell då jag var orolig att verkningsgraden på min "låda" inte skulle räcka till.

Jag hade ju peak på över 30dB vid min problemfrekvens.

Däremot är det av yttersta vikt att förstå. Perforerad Helmholtz och dess verkningsgrad påverkas mest av dess yta.

Ju större yta du kan avvara, desto tunnare kan du bygga då antalet perforeringar ökar samt att lådan "volym" ökar och med detta sänks den avstämda frekvensen.

Take care!!!

/Cruncharn'

Njaeou...

Ju större yta som täcks desto större effekt. Om man kan avvara djup så kan man antingen komma lägre ned i frekvens eller välja ett bredare Q-värde (högre perforeringsprocent). Allt detta ger sig självt när man leker med Excel-bladet. Varning dock för att välja en allt för låg perforeringsprocent då detta leder till dålig effektivitet (tro inte att några enstaka hål i en låda skulle påverka nämnvärt...).

Link to comment
Dela på andra sajter

Det var vad jag kom fram till med Gilbert!

Ju grundare låda, desto brantare q-värde.

Antager att det har en del att göra med mängden dämpning man kan ha i lådan bakom varje hål!?

Många parametrar som spelar in i en sån låda. Matematiken för det där exelbladet är inget jag tar varken med räknare eller i skallen.

Minns hur glad jag blev när du la upp länken i min tråd Gilbert!

Dubbel pedagogik gör det lättar att se helheter! 😆

Take care!

/Cruncharn'

Link to comment
Dela på andra sajter

Vad är det för kalibrering du gör?

Den inledande kalibreringen av ljudkortet görs med en kabel från 'ljudkort ut' till 'ljudkort in' och beror inte av rummet eller någon yttre faktor.

Alltså den testar bara vad ljudkortet klarar av för frekvenser och nivåer.

Detta behöver du bara göra en gång.

Sedan finns det även en färdig kalibreringsfil för ECM8000 som är uppmätt i lab. Använd den.

Jag gör en SPL kalibrering innan varje mät-session med en extern decibelmätare men det är bara för att kunna jämföra ljudtrycksnivåer från en dag till en annan.

edit: eller ja, egentligen från ett system till ett annat.

mvh

Hmmm... jag gör samma sak... fast jag måste ha gjort fel i all iver att komma igång. För du måste hålla med om att kalibreringskurvan verkligen verkar vara helknas?

Som Cruncher brukade säga om allt... Gör om Gör rätt 😆

Tack Cborg.

Link to comment
Dela på andra sajter

Jag tror att du ska läsa lite om min Helmholtzare.

Man behöver inte göra en så stor och otymplig pjäs som jag skapade dock.

Jag gick efter klassisk rysk modell då jag var orolig att verkningsgraden på min "låda" inte skulle räcka till.

Jag hade ju peak på över 30dB vid min problemfrekvens.

Däremot är det av yttersta vikt att förstå. Perforerad Helmholtz och dess verkningsgrad påverkas mest av dess yta.

Ju större yta du kan avvara, desto tunnare kan du bygga då antalet perforeringar ökar samt att lådan "volym" ökar och med detta sänks den avstämda frekvensen.

Take care!!!

/Cruncharn'

Hej Cruncharn. Jag har insett att du är en relik från ryska tundran som överdimensionerar med gammalt krigsmaterial 😆 hahahaha...

Skämt åsido så har jag faktiskt insett det som Gilbert skriver, genom att sitta och laborera i excelarket, att djupet på lådan påverkar mestadels Q-värdet. Din pjäs hade du säkert kunna göra tunn som en knivegg istället för dimensionen av en bunkervägg. Men du är säkert 10 ggr gladare när den också tar hand om ett större område än 43 Hz. Det skulle jag vara iallafall.

Helst vill man ju bygga en bredbandslåda på varje vägg i basregistret 🙂

Ha det!

Ptr

Redigerat av peddap
Link to comment
Dela på andra sajter

Verkar bli en bra info-tråd!!🙂 Lycka till peddap, ser bra ut!! Vi ska snart börja mäta vi med så då blir det att lusläsa allt här:)

Ohhh stackare... lusläsa är ju så jobbigt när tråden innehåller så mycket "onödigt"... 😆

Det är kul men fruktansvärt frustrerande att inte känna sig säker på sin sak.

Jag saknar en Gör-Så-Här-Lista för att kontrollera rummet

Den kanske ska se ut så här...

Typ:

1. Planera för symmetri. Om möjligt sitt mot kortsidan.

2. Högtalarna ska placeras en bit från väggen alternativt tryckas in mot väggen.

3. Mät sedan upp rummet (mixplats, väggar, golv, tak) med hjälp av en mätmikrofon och t.ex. programmet Room EQ Wizard.

- Börja alltid funderingarna med hur man hanterar de stående vågorna i basregistret under 125 Hz, då absorbenter för dessa kan ta stor plats -

4. Kontrollera sedan rumsnoderna teoretiskt, dvs räkna ut problemfrekvenserna i modeller (finns massor på internet) genom att skriva in rummets längd, bredd och höjd.

5. Jämföra mätningarna med de teoretiska beräkningarna av problemfrekvenser (man letar efter stora toppar och dalar(utsläckningar))

6. Bekräfta sedan om teorin stämmer med verkligheten om vilka väggar som skapar de stående vågorna. Detta görs genom att ställa subbasen i ett av rummets hörn. Sedan ska man spela upp en sinusvåg på de frekvenser problemen finns (de toppar och dalar mätningarna ger. Detta kan göras via Room EQ Wizard. Därefter vandrar man runt i rummet och noterar vart ljudet känns starkt respektive svagt.

7. Om man nu fått problemfrekvenserna bekräftade börjar man fundera på att bygga t.ex. en helmholtzare på den/de platser som orsakar de stående vågorna. Dessa lådor kan byggas med olika djup och bredd. Tumregeln är att de ska täcka 25% av problemytan (t.ex en kortsidevägg). Hur de ska dimensioneras för att ta hand om just din problemfrekvens går lätt att räkna ut via ett excelark som folk i detta forum har tillgängligt.

Någonting i denna stilen kanske skulle vara bra... Ska fundera på om vi ska skapa en tråd senare där vi försöker fixa till en DIY-lista för akustikbehandling så att Gilbert med andra kanske får mindre brandsläckningar att hålla reda på i forumet 🙂

Jaja... Åter till livet...

Link to comment
Dela på andra sajter

Hmmm... jag gör samma sak... fast jag måste ha gjort fel i all iver att komma igång. För du måste hålla med om att kalibreringskurvan verkligen verkar vara helknas?

Ja, jo, om du menar att kalibreringsfilen är den du visar på förra sidan så verkar det mer som om du har använt en av dina mätningar som kalibreringsfil.

Mätmikrofonens fil är ganska slät och fin i de nedre frekvenserna tills den faller av. Här är mitt gamla inlägg med kalibreringskurvor.

Link to comment
Dela på andra sajter

Hehe, nu när både Cruncher och Gilbert är här så har du ju all Helmholtz-info du behöver. 😆

Ytterligare ett skäl att följa rekommendationerna du redan fått (min personliga åsikt här) är att om det skulle vara så att resonanskurvan är brant och ändrar sig mycket ifall du ändrar hålstorleken med några mikrometer så kommer den sannolikt vara för känslig för att träffa rätt med DIY.

Följer du råden du fått bör du ha bättre marginal (djup, Q-värde etc).

Link to comment
Dela på andra sajter

Hehe, nu när både Cruncher och Gilbert är här så har du ju all Helmholtz-info du behöver. 😆

Ytterligare ett skäl att följa rekommendationerna du redan fått (min personliga åsikt här) är att om det skulle vara så att resonanskurvan är brant och ändrar sig mycket ifall du ändrar hålstorleken med några mikrometer så kommer den sannolikt vara för känslig för att träffa rätt med DIY.

Följer du råden du fått bör du ha bättre marginal (djup, Q-värde etc).

Mycket bra tanke. 🙂

Stort Q-värde är att föredra ur ett DIY-perspektiv då precisionsarbetet knappas är perfekt med en manuell borrning av hålen.

Jag får laborera en del med excelarket och anta att hålen blir något större än borren, dvs lägga mig på rätt sida.

Vet du hur hög absorbtionsfrekvensen bör vara för att man ska känna sig säker på att det får en effekt? 1 är ju optimalt men svårt att uppnå med högt Q-värde.

Link to comment
Dela på andra sajter

Ja, jo, om du menar att kalibreringsfilen är den du visar på förra sidan så verkar det mer som om du har använt en av dina mätningar som kalibreringsfil.

Mätmikrofonens fil är ganska slät och fin i de nedre frekvenserna tills den faller av. Här är mitt gamla inlägg med kalibreringskurvor.

Det är precis den jag misstänkte att den var helt fel. Tack!!!

Nu ska jag göra om det igen och verkligen kolla kopplingarna. Ljudkortet RME RAYDAT och POD X3 är helt nytt för mig och jag känner mig något osäker på dom, som man alltid gör med nya prylar. Tidigare hade jag ett konnekt 24D som jag kände utan och innan.

Mitt troliga resultat från kalibreringen kommer då troligen enbart ha effekter ute i periferin och jag borde kunna utgå från den senaste mätningen för att se mina problemfrekvenser. Då ska jag fortsätta att klura utifrån det... hmm...

Link to comment
Dela på andra sajter

Jag har funderat som snabbast på den sista kurvan.

post-18082-1250164344_thumb.jpg

Jag kommer att mäta upp igen ikväll vid olika positioner för att få en bättre bild av frekvenserna kring 64 Hz. Jag hoppas på att det är en 0.1.0 -våg som orsakar den kraftiga peaken. Detta då jag avsatt en plats på väggen bakom ryggen för en rejäl ryskdimensionerad pjäs.

För 47 Hz känns det redan avgjort med att bygga en ca 15 cm tjock Hemholtzare på kortväggen. Detta då jag märker så tydligt att den frekvensen dippar kraftigt i mitten av rummet (där jag ungefär sitter).

Jag vill inte vela längre utan verkligen skrida till verket.

Gilbert, hur anser du att jag ska hantera den axiala vågen 0.0.1 om det är den som spökar för mig?

En annan fråga om helmholtzkonstruktionen: Kan man klä lådan med ett tyg på utsidan eller på insidan för en mer estetiskt intryck? Jag vill gärna dölja hålen så bra det går... Barnen lär pilla in en massa saker i dom annars 😲

Link to comment
Dela på andra sajter

Vet du hur hög absorbtionsfrekvensen bör vara för att man ska känna sig säker på att det får en effekt? 1 är ju optimalt men svårt att uppnå med högt Q-värde.

Ju högre desto bättre förstås, men jag skulle nog anse att under ca 0.6 - 0.8 är osäkert. bättre att försöka träffa exakt de frekvenser man vill åt så har man lite wiggle room.

Link to comment
Dela på andra sajter

Bli medlem (kostnadsfritt) eller logga in för att kommentera

Du behöver vara medlem för att delta i communityn

Bli medlem (kostnadsfritt)

Bli medlem kostnadsfritt i vår community genom att registrera dig. Det är enkelt och kostar inget!

Bli medlem nu (kostnadsfritt)

Logga in

Har du redan en inloggning?
Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa ny...