Jump to content
  • Mixarens hemliga vapen del 2 – SPAN


    Jon Rinneby

    FREDAGSTIPSET: Mixarens hemliga vapen är en ny serie i tre delar med syftet att belysa pluggar som verkligen kan lyfta dina mixar till nya höjder, förutsatt att du använder dem på rätt sätt. Första delen hittar du här.

    2965urgxb-3.jpg.b1d2402f635cd269634ac075fa32fe9a.jpg

    Voxengo SPAN är ett fullmatat analysverktyg till Windows och Mac som fungerar i de flesta inspelningsprogram. Tjusningen med pluggen är att den på ett mycket överskådligt och pedagogiskt sätt talar om för dig vad du egentligen hör. Detta är ingen heltäckande guide, då SPAN har mängder av olika inställningar och funktioner, utan snarare en introduktion i hur du kan arbeta effektivare och faktiskt dra nytta av hjälpverktyget.

    Rätt inställning
    Börja med att ladda ner och installera Voxengo SPAN, vilket är gratis. Det första vi ska göra är att förenkla gränssnittet något. Klicka på HIDE METERS AND STATS för att plocka bort diverse mätare och statistik (vilket exempelvis gratisprogrammet Youlean Loudness Meter hanterar betydligt bättre). Vidare kan du ändra färg på analysfältet genom att klicka på färgknappen uppe till vänster bredvid HOLD. Ett rent gränssnitt med fokus på det väsentliga underlättar avsevärt.

    span_1.png.de274e37b12c3c0c6724f8f8b150828a.pngBilden visar SPAN utan diverse mätare och statisik vilket gör analysarbetet av frekvenser lättare. 

    Nästa steg är att ställa in SPAN så att analysfältet överensstämmer mer med vad du faktiskt hör, då grundinställningen är på tok för detaljerad och snabb. Klicka på det lilla kugghjulet uppe till höger och ändra Block Size (upplösningen/detaljrikedomen) till 8192, Avg Time till 6000 (hur ofta analysfältet uppdateras) och slutligen Smooth till 1/3 oktav. Resultatet blir nu en betydligt mer övergripande representation av frekvensområdet 0-20000 Hz vilket är lättare att jobba med och dra slutsatser från.


    span_2.png.5aaf6fa41096fc038ed16833972f757e.png
    Inställningarna för ett analysfält som bättre överrensstämmer med det du hör.

    Så använder du SPAN
    Poängen med SPAN är att få en visuell representation av det du har svårt att höra - vilket kan bero på lyssning, brist på erfarenhet eller örontrötthet. Placera SPAN sist på masterkanalen och spela upp din låt. Känns mixen grumlig eller tydlig? Basrik eller diskantrik? Tillbakadragen eller aggressiv? Ett tips är att referenslyssna på annan musik för att få lite perspektiv. Din mix kanske inte alls är så tokig som du tror, eller så är den betydligt värre. Sök efter tydliga toppar och dalar i frekvenskurvan och fundera över om dessa eventuellt ställer till problem. Och det är här hela hemligheten ligger: använd SPAN endast när du behöver. Analysverktyg är inte en garanti för en välljudande mix. En rak frekvenskurva är till viss del eftersträvansvärt men kan också innebära att musiken känns platt, ointressant och energilös. Kort och gott: använd SPAN för att lösa problem, inte för att mixa så att det ser bra ut.

    span_3.png.b209aee7cbe9c9325dda74ea9df8e891.png
    Frekvenskurvan uppmärksammar en tydlig dal och ett tänkbart problem runt 265 Hz. Likväl verkar området 800-1200 Hz värt att kika närmare på.

    Överkurs
    Klicka på pilen bredvid Routing och välj Mid-Side Stereo och ändra Underlay till SIDE. Du får nu två analysfält, ett för mittkanalen och ett för höger och vänster kanal. Generellt vill du inte att sidorna ska överrösta mitten. Håll även lite extra kolla på området under 80-100 Hz där frekvenser i sidorna sällan har särskilt mycket att hämta. Att sidokanalerna stundvis är dominanta är inget konstigt, men om de ständigt ligger och trycker undan mitten brukar detta indikera problem med frekvensmässig överlappning och därmed en försämrad och otydlig stereobild.

    span_4.png.0601ab53a799c051af1a0b7420f689f4.png
    Mid-Side Stereo-läget avslöjar att sidorna är påträngande runt 350 Hz i refrängen. Något som inte alls behöver vara ett problem, men som kan ställa till det.

    BONUSTIPS:  Sola enskilda kanaler och klicka på HOLD för att lättare se toppar och dalar. Genom att hålla nere ctrl (Windows) och vänsterklicka med musen kan du dessutom zooma in och lyssna på specifika frekvenser. Scrolla för att bredda eller minska lyssningsområdet.

    Lycka till!

    Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!

    Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.

    • Gilla 2
    • Tack! 1


    User Feedback

    Recommended Comments

    Hej Jon,

    Jag använder ibland EQ match (i mitt fall fabfilter Q3 som inbyggd funktion). Upplever att detta ger en boost åt mixen om man använder resultatet på ett förnuftigt sätt. Brukar ni proffs använda sig av den metoden eller går man helt sonika på lyssning i kombination med visuell spektrumanalys som visas här?

    • Gilla 1

    Share this comment


    Link to comment
    Share on other sites
    1 timme sedan sa Magnus Lundberg:

    Hej Jon,

    Jag använder ibland EQ match (i mitt fall fabfilter Q3 som inbyggd funktion). Upplever att detta ger en boost åt mixen om man använder resultatet på ett förnuftigt sätt. Brukar ni proffs använda sig av den metoden eller går man helt sonika på lyssning i kombination med visuell spektrumanalys som visas här?

    En mycket relevant fråga. Min filosofi är att använda de verktyg du har till ditt förfogande för att uppnå bästa möjliga resultat. Om detta innebär att ta hjälp av eq-match så är det så. Personligen utgår jag från mina öron så långt som möjligt i mixprocessen, för att först i slutskedet referenslyssna och eventuellt stämma av med analysverktyg eller eq-match (i lämplig genre). Jag har för vana att fega lite med den absoluta toppen, över 10 kHz, vilket jag då ofta får bekräftat. Detta rättar jag sedan till i mixen, snarare än att låta automatiska verktyg fixa det åt mig. Men som sagt, låter det bra är det bra, vilka verktyg du använder och hur du når dit spelar ingen roll. 

    Mvh Jon

    Edited by Jon Rinneby

    Share this comment


    Link to comment
    Share on other sites

    Bra artikel! 🙂

    Span använder jag hela tiden. Speciellt för att se om där finns grumlighet och andra uppbyggnader. Det är ju så lätt att se om man har bullar som ligger och jäser i registret.

     

    Share this comment


    Link to comment
    Share on other sites
    On 2020-10-17 at 07:37 sa YellowStudio:

    Bra artikel! 🙂

    Span använder jag hela tiden. Speciellt för att se om där finns grumlighet och andra uppbyggnader. Det är ju så lätt att se om man har bullar som ligger och jäser i registret.

     

    Tack Yellow. Ja SPAN är verkligen användbar, i rimliga mängder 🙂

    /Jon

    Edited by Jon Rinneby

    Share this comment


    Link to comment
    Share on other sites


    Create an account or sign in to comment

    You need to be a member in order to leave a comment

    Create an account

    Sign up for a new account in our community. It's easy!

    Register a new account

    Sign in

    Already have an account? Sign in here.

    Sign In Now

  • Similar Content

    • By Jon Rinneby
      FREDAGSTIPSET: Mixarens hemliga vapen är en serie i tre delar med syftet att belysa pluggar eller tillvägagångssätt som verkligen kan lyfta dina mixar till nya höjder. Sista delen tar upp saturation, ett lika delar mytomspunnet som missförstått ämne. Första och andra delen hittar du här och här.
      Det är lätt att romantisera över ljudet från förr och då gärna det som lite slarvigt kallas för analog värme, det vill säga det som händer när ljudet skjutsas och förvrängs genom diverse mixerbord, preamps, equalizers, kompressorer och rullbandspelare. Detta fenomen kallas saturation, eller som det på svenska heter ”mättnad” eller ”bandmättnad”. Saturation (som är ett väldigt brett begrepp) är en slags distorsion i form av övertoner vilka färgar grundljudet och skapar nya ljudmönster. Det är därför inte helt orimligt att kalla saturation för textur.

      Fördjupning
      Saturation ger i regel en minskning av snabba transienter (volymtoppar) vilket gör att ljudet kan uppfattas som mjukare och mindre påträngande. Denna typ av avrundning har sin förklaring i att förstärkarstegen i framförallt äldre analog utrustning inte är oändligt snabb. De har med andra ord en lång stigtid - något som kan ge en positiv bieffekt i form av att de absoluta och ibland svårjobbade topparna klipps av. Detta innebär även att så kallad naturlig kompression uppstår då dynamiken minskar. Vidare handlar saturation om att olika sorters jämna eller ojämna övertoner läggs till, vilket kan innebära att det låter fetare och varmare. Med ovanstående i åtanke kan vi därför konstatera att ju fler omvägar inspelningen tar, desto mer färgad blir ursprungssignalen. Saturation är alltså en avrundning, eller om du så vill en kontrollering av transienter samt adderande av övertoner vilket kan förstärka och bilda nya texturer. På så vis är saturation i mångt och mycket också ett verktyg för att skapa tydlighet och tryck när du mixar, något som kan vara skillnaden mellan en mix som stannar inuti högtalarna och en mix som hoppar ut ur dem.
      For starters, with all those additional harmonic overtones in play, your EQ literally has more sound to grab within a given swath of frequencies. So if you’re looking to enhance a vocal’s forwardness in the mix by boosting 1 kHz, there’s going to be more vocal character and personality packed into every decibel boosted, because the sound itself is more dense, vibrant and electric. Put another way: you won’t just get more vocal presence, you’ll get a more interesting vocal presence. That’s the kind of subtle thing that, when multiplied across 16 or 83 tracks, adds up to something much more compelling than a simple sum of the parts. - Gregory Scott, Kush Audio & Sly-Fi.
      Inte bara nostalgi
      Men saturation kan vara så mycket mer än bara analog värme och faktum är att du kan mejsla fram en hel mix genom att bara använda olika typer och grader av saturation, vilket är en konst i sig. Här gäller det framförallt att jobba i lager av olika färgning och textur, men det spelar egentligen ingen roll i vilken ordning du lägger pluggarna. Det är summan av varje del som utgör helheten. Personligen föredrar jag att börja med någon form av preamp eller mixerbord på varje kanal (favoriten är just nu Front DAW) och avslutningsvis någon annan typ av färgning om jag är på det humöret. Det är inte heller ovanligt att ytterligare en preamp som Kazrog True Iron eller Kush Audio TWK får avsluta signalkedjan. Saturation före kompression kan få din kompressor att jobba effektivare över ett större frekvensområde, eftersom de snabba transienterna som annars får kompressorn att arbeta extra hårt avmattats. Omvänt kan saturation efter kompression tillåta än mer färgning av ljudet. Likväl kan saturation vara raka motsatsen till mjukt och öronvänligt. Att överstyra  en baskagge, en leadsynt eller varför inte ett sångspår till oigenkännlighet kan vara ett mycket effektivt sätt att liva upp mixen.
      Ljudexempel baskagge
      Följande ljudexempel är en baskagge som får en rejäl dos saturation från 0-100% i stegrande intensitet med pluggen Kush Audio TWK. I takt med upptrappad saturation minskar dynamiken, samtidigt som den upplevda volymen ökar. Värt att notera är att volymtopparna faktiskt växer halvvägs, innan ljudet pressas ihop mer och mer. Ljudprovet är också ett tydligt exempel på hur du kan forma och förändra ett grundljud utan att använda varje sig equalizer eller kompressor.
      baskagge_sat.mp3

      Du kan lära dig mycket genom att visuellt studera dina ljudfiler. Här kan vi dra slutsatsen att ökad saturation minskar dynamiken.
      Slutsats
      Det absolut enklaste sättet att komma åt det klassiskt analoga varma ljudet är att införskaffa en rör- eller bandmikrofon samt en mikrofonförstärkare av klassiskt snitt. Steg två är att jobba med pluggar som efterliknar gammal hårdvara. Därmed inte sagt att det är nödvändigt att använda saturation på alla kanaler, vilket tvärt om kan vara kontraproduktivt. Övermättnad förvandlas lätt till bristande dynamik och en i förlängningen havregrynsgrötig ljudbild.
      Pluggtips i urval
      AudioThing Type A Black Box Analog Design HG-2 DSP Fielding Reviver Fabfilter Saturn 2 IK Multimedia Tape Kazrog True Iron Klanghelm IVGI och SDRR Kush Audio TWK och 458a Sly-Fi Kaya och Axis Softube Saturation Knob Sonnox Inflator Soundtoys Decapitator och Radiator U-HE Satin United Plugins Front DAW Waves Abbey Road Vinyl Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!
      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
    • By Ollie Olson
      En mix består av flera olika element, och det finns flera saker att ta hänsyn till: instrument, vokaler, frekvenser, effekter (som exempelvis reverb och delay) och sist men inte minst, vänster- och högeraxeln – det vill säga panorering.
      För att få plats med allt på ett bra sätt, så måste du utnyttja både djup och bredd på rätt sätt. Vi ska i detta tips prata om bredd. Djup kommer jag gå in på i nästkommande två mixtips. Ofta panorerar man mycket i mitten där sången ska ligga, eller låter "feta" pads, körer och andra saker ligga panorerade helt till vänster eller höger i stereobilden. Det tenderar alltså till att bli väldigt mycket i mitten av stereobilden, samt helt till vänster eller höger i stereobilden.
      För att skapa en luftigare och bredare mix, så gör så att du placerar ut olika instrument med panorering, i mitten och olika mycket åt vänster- och höger. Väldigt basiga ljud bör ligga i mitten av stereobilden tillsammans med sången, detta för att mixen annars kan ”tippa” åt det ena eller andra hållet. Den tippande känslan kan också uppstå när olika frekvenser är obalanserade i vänster- eller  höger, det vill säga att det exempelvis är för basiga instrument för långt åt vänster eller höger.
      Om du exempelvis har en hi-hat lite till höger i mixen så kan du ha en shaker, tamburin, gitarr eller något annat högfrekvent instrument/ljud på motsatt sida, det vill säga till vänster i ljudbilden. Om du har ett elpiano till vänster i ljudbilden, så placerar du förslagsvis synten lite till höger. Försök verkligen att se det framför dig som en solfjäder och placera ut instrumenten så att det blir balans och luft mellan dem.
      Enkelt exempel på panorering av olika instrument
    • By Jon Rinneby
      Fredagstipset: Oavsett hur mycket utrustning och akustikbehandling du än har så kommer din hörsel alltid vara ditt absolut viktigaste redskap. Den är oersättlig.
      Men vad innebär det egentligen att lyssna? Att som musiker eller producent faktiskt lyssna? Frågan är komplex och du kan förmodligen plöja avhandlingar om hur örat fungerar utan att bli särskilt mycket klokare för det. Det är dock inte örats fysiologiska uppbyggnad och all vetenskap kring detta som är intressant i sammanhanget, utan hur vi människor uppfattar ljud och då i synnerhet musik.
      Att lyssna på musik handlar i grund och botten om perception, som enligt Svenska Akademiens ordlista betyder något i stil med mottagande av sinnesintryck. Perception handlar om hur vi tar emot och bearbetar intryck och genom detta skapar en meningsfull helhet. Dina inspelningar, mix- och mastringsbeslut är alltså helt beroende av vad just du upplever, vad just du hör och känner för stunden. Din upplevelse är unik.
      Med detta sagt kan det alltså finnas en poäng i att inta olika sinnesstämningar beroende på om du spelar in, mixar eller mastrar. Det är helt enkelt olika sätt att lyssna på.
      Den som spelar in behöver lägga fokus på saker som mikrofonval och placering av dessa för att uppnå bästa möjliga ljud – ett slags detaljlyssnande. Mixning kräver i sin tur en annan typ av lyssning. Här handlar det om att förverkliga och återskapa musikernas, eller din egen, musikaliska vision genom att balansera det inspelade materialet, skapa rörelse, texturer och inte minst något enhetligt – ett känslolyssnande. Slutligen har vi mastringen som mer handlar om en övergripande lyssning, en helhetslyssning där den slutgiltiga balansen mellan bas, mellanregister och diskant eventuellt rättas till.
      Nu påstår jag naturligtvis inte att du ska skippa detalj-lyssnadet när du mixar, eller att du inte ska ha ett övergripande perspektiv när du spelar in. De olika delarna flyter i varandra. Jag menar snarare att det kan hjälpa dig att gå in i olika sinnesstämningar beroende på vad det är du ska göra. Men lika mycket som det handlar om att lyssna, så handlar det också om erfarenhet. Eller som Dave Pensado en gång sa “I can teach somebody how to get a great snare sound. I can’t teach somebody what a great snare sound is”. Vad Dave menar är att du själv måste förstå vad du håller på med och utveckla det som lite slarvigt kallas för ”god smak”. Självklart underlättar det att veta hur du får till ett visst sound, men likväl måste du veta när det passar att användas.

      Ett besök i naturen gör ofta gott, inte minst då det finns mycket att lyssna på.
      Så blir du en bättre lyssnare
      För att träna upp din hörsel, din perception, så gäller det att lyssna noggrant. Tricket är att lyssna, lyssna och åter lyssna. Inte enbart på dina egna mixar, utan även annan musik, inom alla genrer, genom alla tider. Försök att verkligen identifiera vad du hör. När det kommer till lyssnandet av musik kan du exempelvis välja att fokusera på ett instrument och beskriva vad du hör. Var i stereobilden befinner sig instrumentet? Ligger det långt fram eller långt bak i ljudbilden? Höger eller vänster? Rör det sig? Är det svagt eller starkt? Ljust eller mörkt? Mycket eller lite dynamik? Vilka frekvenser täcker instrumentet upp? Vilken känsla ger det? Vad är dess uppgift? Vilka andra instrument rör sig i samma frekvensområde? Är det mest botten, mellanregister eller topp? Låter det naturligt eller processat? Har instrumentet en egen plats i ljudbilden eller finns det andra instrument som bråkar? Eller kanske kompletterar? Listan kan göras lång och det finns tyvärr inga genvägar till att bli en bättre lyssnare. Vissa har en medfödd förmåga att uppfatta detaljer, andra en känslighet för sinnesstämningar, en tredje hör frekvenser. Men allt detta går att träna upp, med ovanstående i åtanke och en gnutta tålamod.
      För det är först när du förstår vad du vill ha och varför du vill ha det som du kan lyssna, på riktigt.
      Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!
       
      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
       
  • Utvalda blogginlägg

  • Veckans populäraste ämnen

  • Utvalda pressmeddelanden

×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue.