Valle

+1

How obvious... -1 Det var inte länge sedan Dansbandsmusik var tema för Studiofestival. Dessutom, en av de bästa och mest kreativitetsväckande festivalerna, enligt min mening.

Stålmannen!

Ditt vilseledande dravel om vetenskap och magiska pluggar var väl inte heller särskilt givande för trådskaparen. Däremot bör nog mitt inlägg ovan ( #8 ) vara av särskilt intresse för trådskaparen.

Nej, det var inte "onödigt" alls... du t.om. gav mig delvis "rätt". Hursomhelst, jag blir så här "onödig" när nya förmågor frågar om mastring och de alltid bemöts med vilseledande skitsnack om "vetenskap", "särskild expertis", etc... bara för att i nästa sekund göra förvirringen total med att rekommendera en plugg som snabbt fixar ett bra resultat. Och jag säger det jag sagt förut: Har man lärt sig att mixa så är steget till att kunna mastra inte alls långt ifrån! Mastring är inget annat än "färdigställande av produktion"; sista arbetsmomentet; slutbehandling av en färdig mix... Och verktygen som används i mastring skiljer sig inte på ett alltför överdrivet sätt från de som används vid tracking/mixning. Det är bara den gamla skolan av skuldbesatta "vetenskapsmän" som vill hävda att mastring är lika oumbärligt idag som det var på 70-, 80 och 90-talet. BAH! EDIT: Ser nu att det inlägg (mickestrang) som jag svarade på är redigerat så när som på allt original-innehåll (och dessutom efterkonstruerat så att det skulle få mig att framstå som att inte vilja annat än "munhuggas", snyggt jobbat, mickestrang), varför mitt svar kan verka irrelevant. Men jag låter det vara ändå.

Lika mycket som att spela gitarr är en vetenskap. Så mycket för vetenskap.

Uttalandet han gjorde innan han beslöt sig för att redigera.

Det var som fan... Kafka, eh? Har man läst Kafka, och dessutom klarat att plöja igenom de mest ångestfyllda textmassorna i Processen , så är man tillräckligt störd för att bli musiker! You're in! Välkommen!

För att...?

Hur vet ni det?

Jamen, vafan... 01 :: Lucy — 125 poäng (10+12+12+5+3+8+8+12+8+10+8+12+12+5) 02 :: You Spin Me Around — 112 poäng (1+5+10+12+10+10+5+3+12+12+12+5+5+10) 03 :: Rhythm Of The Heart — 63 poäng (12+10+1+10+10+10+10) 04 :: Close Encounter Of The Third Kind — 61 poäng (3+3+8+1+5+8+1+5+8+8+10+1) 05 :: Catching Your Powerfield — 60 poäng (5+5+12+12+12+3+1+10) 06 :: Stock Aitken Waterman And I — 56 poäng (3+1+8+8+12+1+1+12+5+5) 07 :: The Essence — 53 poäng (8+5+3+1+10+5+1+5+3+1+8+3) 08 :: Är Det Bara Jag Som Ser — 31 poäng (8+3+8+3+1+8) 09 :: So Hot Tonight — 21 poäng (12+1+5+3) 10 :: Knightriders Last Ride — 21 poäng (10+3+3+5) 11 :: Belinda — 21 poäng (8+10+3) 12 :: 1987 — 13 poäng (1+12) 13 :: Psyeric Hybrid — 11 poäng (10+1) 14 :: Nightlife — 11 poäng (8+3) 15 :: Atmospheric Triumph (0p) 15 :: Gates Of Heaven (0p) 15 :: Glad Jul (0p) 15 :: S80-Tal (0p) Med reservation för fel. (Fick dessutom ett annat resultat på vinnaren än vad Festivalgeneralen fick...)

Jag ser att självaste Festivalgeneralen är inne och lurkar hela tiden... Vågar man hoppas på en mer detaljerad sammanställning av festivalens resultat?

Kanske såhär: Förresten, det där fotot... Du passar bättre i skägg.

Re: KISS-festival Även om jag direkt skulle skriva bidrag och delta så tror jag inte riktigt på en sådan festival. Det finns liksom ingen KISS-"musik" att associera med. Möjligtvis skulle man kunna köra på temat "mest-lik-utan-att-vara-stöld" (ett tema jag faktiskt — om än under ironins tecken — har föreslagit ett par gånger), men då finns det ju andra grupper/artister med mer karaktär i musiken än vad KISS någonsin har haft och kommer att ha. KISS är inget speciellt om man tänker efter — musikaliskt (eller instrumentaliskt) sett.

Aj, fan, såg inte den typo'n... (Verkar som att "Catch" kom 4:a [60p])

Jo, men se, båda är mina. 😛 (Läs gärna inlägg #104)

Ja. lite i alla fall:

Hägglund gör det för 1 500 spänn!

Jag säger konsekvent "lead-sång". Är det också något som sticker i de lillgamla öronen?

5/6 av (låt)listan saknas dock fortfarande... Även om alla inte tilldelats poäng (som är det minst viktigaste), så är det ju intressant att veta vilka som är upphovsmän/artister.

WhooHoo! 🙂 Grattis till upphovsmännen och artisterna bakom Lucy respektive You Spin Me Around! Två självklara vinnare! Jag och frugan (vars pipor ni hör på mina två bidrag) vill å det hövligaste tacka för poängen till Rhythm Of The Heart samt Catching Your Powerfield som båda faktiskt är skrivna 1989 respektive 1987. Jag och frugan påbörjade ett litet 3-låtars nostalgiprojekt för någon månad sedan där vi tog och dammade av några gamla låtar från "förr". Vi ringde runt till gamla polare från när det begav sig och bjöd in dem att medverka. Och i samma veva utlystes den här festivalen... Låtarna kommer nu att gå igenom en liten upp-hottning (sound-mässigt) och sedan publicerar jag låtarna på min hemsida under projektnamnet DesDemona. Passar nog också på att slänga upp dem i Låtskriveri-avdelningen här på forumet. Igen: Grattis till vinnarna och ett globalt tack till alla för en tuff och härlig "match"! O'javisstja! Det har diskuterats förr här på forumet vad gäller Catching Your Powerfield. En riktigt tragisk historia... 😄🙂

Jag är "100" på att du visste vad du gjorde! 😄

Nej, tyvärr. Bara "äran" att vara den lataste och mest extraordinäre 'juryn' — tills dess att någon annan utlyser en ny tävling i detsamma. Jag är ditt största fan!

OK, då kör vi. Först ger jag lite feedback i den ordning som jag råkade lyssna låtarna, därefter ger jag mina poäng. Och då blir det så här: 1987 :: Jag ska medge att jag har lite svårt för instrumentala låtar; jag lär mig aldrig förstå, medan jag lyssnar, att det inte kommer någon sång, och när jag plogat igenom hela låten så känner jag mig något i stil med "blåst på sången". Men den här låten lyfte rejält när solo-gitarristen kom in och öste på... Jag älskar sådana solon; stilen, "feelingen", spontaniteten... Skitjävlabra! Belinda :: Amatörer kopierar, konstnärer stjäl... så sa en stor konstnär. Det är så här man skriver låtar. Det är i alla fall så jag försöker knåpa ihop mina skitlåtar. Hursomhelst... Belinda hade garanterat slagit så in i helvete när det begav sig, det är jag övertygad om. Fast jag måste erkänna att låten låter lite för "knarkig" för att vara 80-tal, tycker jag i alla fall. Men det är en förbannat bra låt. The Essence :: Soundet på såväl musik och sång stämde riktigt bra enligt mina preferenser. Utöver det vet jag faktiskt inte mer om vad jag känner för/tycker om låten. Men den kändes äkta (för sammanhanget). Gates Of Heaven :: WhooHoo... Detta är inte menat varken som förolämpning, komplimang eller whatever; men fan vilka härliga nostalgitrippar jag får av det här — jag har faktiskt gamla inspelningar på kassett 😄 från tidigt 80-tal där vi (bandet jag spelar i då) låter i det närmsta såhär! Lucy :: Förutom att det är en exceptionellt snygg låttitel 😉 (åsså fick jag chansen att göra reklam igen) så är det en minst sagt en snygg låt. Mycket 80-nostalgi strömmar här... I spontanitetens namn hör jag en salig blandning av Münchener Freiheit, Alphaville och.. OK, då, lite U2 då för fan (världens mest överskattade skitband). Close Encounter Of The Third Kind :: Detta låter lite konstigt nog som Kim Wild möter ELO möter Michel Jackson möter... en jävla massa bra stuff. Om jag skulle gå enbart på 80-tal-associationer skulle jag anse den här låten som oslagbar, och jag hade nog inte ens lyssnat vidare. Givetvis — med reservationen för att det tagna introt skrevs redan 1977. You Spin Me Around :: "Snacket" i början är lite väl gummiband för min smak "this one's for all you girls out there..."; nästan som att nu ska jag visa alla att jag inte pitchar för det andra teamet, eller tvärtom rentutav; jag pitchar för det andra teamet i hemlighet men jag tänker inte avslöja det... Eller, ja vad fan, det kan ju vara hur "oskyldigt" som helst också. En fruktansvärt bra låt är det i alla fall. Något jag avundas lite över att själv inte ha skrivit... Bra sångare! 12 poäng :: You Spin Me Around 10 poäng :: Belinda 08 poäng :: Lucy 05 poäng :: Close Encounter Of The Third Kind 03 poäng :: The Essence 01 poäng :: 1987 Bonuspoäng :: Gates Of Heaven — för "minnena". Minst 80-tal :: tänker jag inte rösta på eftersom det känns lite knepigt och dumt på något sätt. Lataste och mest extraordinäre 'jury' :: skulle jag däremot gärna vilja rösta på, och motivationen lyder: För sin lathet att inte orka rösta på mer an max fyra av sina sex favoriter för att i nästa stund ha synpunkter på det det låga röstdeltagandet. The winner is: HELLFOG! Grattis till alla!

... sa han/hon och slängde in en fråga som han/hon tyckte var viktigare, men som inte är något annat än brist på respekt gentemot den avlidne. Vem är du (och jag) att spekulera i huruvida Gray "levde (...) sitt liv till fullo"?