Valle

Jo. Fel. Musiken på en "privat fest" är aldrig offentligt framförande. Det handlar inte om "överseende" i egentlig mening. Det handlar om att "villkoren" inte har hunnit anpassas till den utveckling som skett de senaste femton åren, och att "avtalsbrottsåtgärder" i sådan omfattning hade varit rätt så förödande för STIM:s anseende.

@ JJRockford ~ Det finns två sätt: Antingen: Du anmäler låten precis som vanligt och anger alla upphovsmän som är involverade (för icke-medlemmar anger du personnummer). STIM betalar ut eventuell ersättning till respektive anslutna medlemmar enligt deras verkandel. Övriga verkandelar hamnar i pott... Eller: Anmäl verket och ange endast STIM-anslutna som upphovsmän och låt sedan ditt samvete avgöra när du får eventuell ersättning utbetald. Om man väljer att inte ansluta sig till STIM så är det ju för att man vill bevaka de ekonomiska rättigheterna själv... Det finns många som gör så; speciellt har på forumet.

Mitt tips är att du sover lite mer, eftersom din läsförståelse verkar vara helt åt helvete ur funktion. Jo, reglerna är i princip internationella. Och vad gäller Myspace-sidor och liknande så förutsätts egentligen (internationellt) tillstånd, men på grund av dess omfattning så väljer man att istället för att jaga licenspengar låta upphovsmän som frivilligt lägger upp sina verk bli utan ersättning.

Tack för svar! 🙂 (Jo, jag vet att man inte kan slänga fram en exakt siffra. Men förhoppningsvis motsvarar sådan ersättning till upphovsmannen någorlunda den han/hon eventuellt hade fått via STIM för samma användning.) Aanyway... Jag skulle såhär avslutningsvis vilja belysa en liten detalj avseende STIM. Detta är säkert helt ointressant för de som redan ingått avtal med Epidemic Sound, samt för Demonproducenten, eftersom alla dessa personer har fullständig koll på sådant själva. För oss andra, som har mer begränsad koll — och som redan är eller funderar på att bli STIM-anslutna — kan informationen vara av åtminstone lite intresse. När man läser den här tråden kan man få intrycket att det i princip är omöjligt att arbeta som "producent" åt företag inom samma verksamhetsramar som t.ex. Epidemic Sound och samtidigt vara ansluten till STIM. Men är det verkligen så? Som jag har förstått det så är det fullt möjligt att göra upp med STIM om s.k. "undantag från upplåtelsen i anslutningskontraktet" för verk som man vill kunna skriva för just sådana tillfällen/syften. Undantaget innebär att upphovsmannen själv kontrollerar licensiering av verket (kopiering/synkronisering), och skulle t.ex. kunna upplåta verket till produktionsbolag att med ensamrätt i, låt oss dra till med en siffra, 5 år fritt "vidarelicensieras". Efter 5 år kan man förhandla om att förnya ensamrätten under ytterligare en period, eller så skiter man i det. Det enda kruxet är att de ekonomiska rättigheterna för offentligt framförande inte omfattas av "undantag från upplåtelsen i anslutningskontraktet". Man skulle dock kunna komma runt detta genom att man i sitt avtal med produktionsbolaget lämnar verkspecifik fullmakt åt produktionsbolaget att inkassera STIM-ersättningarna, därefter kan man fördela den ersättningen hur man nu än finner det lämpligt. Eller — är det inte en så bra idé?

Nästan... 🙂 När era "upphovsmän" specialskriver (i den mån det förekommer) t.ex. vinjettmusik, gäller då samma "avtalsmodell" även där, dvs att verkets upphovsman oåterkalleligt avskriver sig sina ekonomiska rättigheter till det aktuella verket?

Najs... En dator som på förhand vet vilket tal man vill mata in. En sån vill jag ha!

Likewise... Sitter redan med en JD 😉

Hmmm... Jag ville på sätt och vis knyta an till din kommentar/fråga "om du tror att 3 min bakgrundsblupp som funkar fint i en reklamfilm nånsin kommer spelas som en låt i radion för att det är en låt". Du fick det att "låta" som att bara för att det inte är "populärmusik" så får "bakgrundsbluppar" inte lika mycket etertid, vilket de ju faktiskt får. Är jag ganska säker på i alla fall... Och därför menar jag lite så, att bara för att man skriver "bakgrundsbluppar" så behöver man inte, det första man gör, överlåta sina ekonomiska rättigheter. Äh fan i helvete... Det är fredag. Kan vi fortsätta på måndag?

Ah, det var så du menade... Ja, men då kan vi ju loopa tillbaka till inlägg #34 ("Vi ser det givetvis ur två vinklar..."), och ta det därifrån igen. I övrigt: Det spelar ingen roll om ett verk är en "poplåt" eller "reklammusik"; ett verk är ett verk. Du vill gärna dra någon sorts gräns vid P3:s topplistor, men tänk på den JÄVLAR ANAMMA exploatering en, som du kallade det, "3 min bakgrundsblupp" skulle kunna rida på i etern i reklamsammanhang... (Det är inte konstigt att, inte bara ES, verkförvärvare är beredda att betala mer för en "blupp" än för "annan musik".)

Ouch! Den kändes! Nu är risken att jag rör till det rejält... Men har jag haft någon annan uppfattning i just den frågan?

Nä. Trodde du att jag trodde det?

Jag antog det 🙂 Vidare: När ES:s "upphovsmän" specialskriver t.ex. vinjettmusik, gäller samma "modell" där, dvs att verkets upphovsman oåterkalleligt avskriver sig sina ekonomiska rättigheter till det aktuella verket? Åsså en sak till: Hur beaktas de ideella rättigheterna till ett verk (dessa rättigheter är ju ganska knepiga att upp-/överlåta; det går, men det ska särskilt till)?

OK, det är alltså då man går "miste om miljoner"... 😉 Jag är lite nyfiken; eftersom du mer eller mindre underströk att "verk som säljs till Epidemic Sound för 606:- används inte i reklamfilmer", så vill jag tolka det som att det mycket väl kan specialskrivas "reklammusik" fast till ett annat pris (upphovsmannen/ES emellan). Eller?

Tack för klargörandet! 🙂 Utan i... ?

Nä, det är sant. Dumt exempel... (det var egentligen musik till t.ex. reklamproduktioner i sig som jag syftade på).

Inga direkt utstuderade grunder i så fall... Jag vet att jag framstår som någon anti-Epidemic Sound, och även om jag egentligen skiter i vad andra tror, så är jag faktiskt inte så värst anti. Det är en business. Epidemic Sound är en bra och säkert högst lukrativ business. Men inte kan det väl vara fel av mig att diskutera skillnaden mellan STIM och Epidemic Sound (eftersom den senare ju gärna ser sig som ett "alternativ" till STIM)? Du menar om jag vet skillnaden mellan [singing]"Felix gör det goda godare!"[/singing] och "Grenade" [bruno Mars]? Förringar du nu? 😉

Mitt inlägg var inte menat att förringa någon. Du hänger säkert med i all avtalsterminologi som figurerar, men du skulle bli förvånad om du förstod hur få det egentligen är som vet vad skillnaden mellan upplåta och överlåta är (de tror oftast att det är samma sak). Sitter klubbtröjan bra?

Ja, eller hur? Dessutom är ersättning (från STIM-organisationer) inte begränsat till framförande TV och radio. I övrigt vill jag säga: det är inte kidsens (och vissa gubbars) fel att STIM (och dess likar) får en så "bad position" i sådana här diskussioner och jämt faller i skuggan av duktiga affärsmän som Epidemic Sound. Det är organisationernas eget fel, på grund av att de ska vara så jävla onödigt byråkratiska och, inte minst, sin flegmatiska förmåga att hänga med när nya tekniker dyker upp.

Jo, men kom ihåg en sak bara (eftersom du inte kommenterade mitt inlägg i övrigt): De som en gång har UPPLÅTIT sina verkrättigheter till STIM kan när som helst säga upp STIM-avtalet, "ta tillbaka" alla sina verkrättigheter och sedan ÖVERLÅTA dem till t.ex. Epidemic Sound, enligt deras "modell". När så har skett får upphovsmannen vad det lider sina 300 netto för varje "godkänt verk" och kan sedan ALDRIG göra anspråk på de rättigheterna igen. De som sedan "collectar" verkens framtida intäkter är Epidemic Sound. Skillnaden är bara att intäkterna stannar hos Epidemic Sound; i alla fall tills de väljer att återkalla (licenser) eller sälja verket vidare. Där har ni "alternativet" till STIM 🙂

Fast jag "mastrar" aldrig... Jag mixar helt enkelt bara färdigt. Och så är det färdigt. Mastrare är väderkvarnar. Nä, jag röstar på Le Demon, den största väderkvarnen av dem alla. 😉

Behövs inte; jag tycker att jag har något sånär koll på innebörden av villkoren i STIM-avtalet. Vi ser det givetvis ur två vinklar. Du verkar redan ha tagit på dig ES:s klubbtröja och keps, medan jag ser det mer ur ett opartisk perspektiv där upphovsman och intresseorganisation faktiskt har slutit ett avtal (sådant älskar Nattvaktaren). Jag kan ju inte låta bli att läsa mellan raderna i det retoriskt genomarbetade och "korrekta" inlägget (#4) ovan. Hur många, redan STIM-anslutna men frustrerande "fattiga", blir inte sugna på att nappa när de läser "Vi hoppas kunna vara ett alternativ för de upphovsmän som, trots att de är produktiva, inte har möjligheten att tjäna pengar på sina verk." Skillnaden, om jag inte är helt fel på det (jag har ännu inte läst något ES-avtal), mellan att ÖVERLÅTA ett verks ekonomiska rättigheter till ES och att UPPLÅTA detsamma till STIM är att det senare fallet dels är återkalleligt, dels ger möjlighet att generera inkomst för (i princip) all framtid — som motsats till "engångssumma". Det är mycket möjligt att STIM inte "genererar" sexiga inkomster för de flesta av oss. Men hur många gånger måste en låt spelas på radio för att generera 300 SEK?

@ ämnet

Så länge avtalet "gäller"... (Man kan säga upp avtalet och sedan bevaka de ekonomiska rättigheterna själv.)

Jo, det spelar roll, eftersom STIM-avtalet gäller samtliga verk som du tidigare har skrivit samt kommer att skriva. Ah, OK! Du menar att man medvetet ska ska bryta mot bestämmelserna i STIM-avtalet... Bra tips där. Brukar du ingå avtal som ger dig någon form av ensamrätt?

Jo, visst.