Valle

Tack! Jo, makterna ska veta att jag är en mystisk son of a bitch.

Bra! Undrade (om) när någon skulle upptäcka den lilla fuckern 😉 Jag håller dock konsekvent fast vid mitt påstående, men du måste beakta inte nödvändigtvis. I pedagogikens namn är det så release jobbar, dvs endast under threshold. Men faktum är att såväl attack som release kan påverka signalkomprimeringen även när signalen varierar ovanför threshold. Tänk dig en (sinus)ton som är i färd att bearbetas av kompressorn 5dB ovanför threshold; plötsligt ökar (in)signalen med 5dB och håller sig på den nivån i en sekund för att sedan falla tillbaka (5dB) igen. Attacken kommer att ta hand om "överskjutningen" precis som releasen kommer att ta hand om "fallet" – och detta sker över threshold. Så som jag ser det. PS: Och jag tycker absolut det går bra att diskutera vidare i den här tråden; särskilt om man hittar brister och fel i mitt resultat.

Super! Jag har den här frågan (se fetstilt nedan) som du fortfarande inte har svarat på (trots två påminnelser). Tack för ditt personliga försäkrande, Criss! 🙂 Framgår samma försäkran klart och tydligt av det skriftliga standardavtal som ni tecknar med era upphovsmän?

Sammanställning av undersökningsresultatet i den här tråden: Undersökning :: Kompressorn OBS! Till admin/moderator, i händelse av att ni vill "sammanfoga" tråden: Snälla gör det inte! Jag har konsekvent startat en separat tråd för den här sammanställningen för att underlätta och tydligaregöra resultatet. Jag hänvisar till att detta är ett helt vanligt förfarande när vi t.ex. redovisar röstningarna under Studio Forum-Festivalerna. Då så. Lite bakgrund Undersökningen gick ut på att låta alla (som ville) svara på två frågor om kompressorns attack- respektive releaseparameter. För varje fråga hade man fyra svarsalternativ att välja mellan, svar som vi ofta hör/läser och förknippar med respektive parameter. Bortsett från ett svarsalternativ i respektive fråga, så är inget svar 100% fel, däremot varierar konsekventgraden bland de olika svaren. Det var som någon var inne på och som jag också håller med om; att attack/release är för komplexa för att sammanfatta i en enda kort mening. Jag är väldig glad över att så pass många ville svara och resonera; med tanke på att jag ju inte bär så hög seriositetsfaktor på forumet. Ett särskilt tack riktar jag till de som mer eller mindre jobbar på professionell nivå inom branschen. På sätt och vis krävs det ju lite mod i att gå ut och bekräfta att vissa frågor helt enkelt är obesvarbara, trots att man berörs av frågan dagligen, men jag antar att det just är det som gör en professionell professionell. Poängen med undersökningen Poängen var att stilla min egen nyfikenhet. Inte din. Inte någon annans. Men om någon finner resultatet intressant och lärorikt, då ska jag ge mig själv en klapp på axeln. Och så är jag oerhört fåfäng och älskar att briljera. Hursomhelst; kompressorn var ett av de verktyg jag som gröngöling hade svårast att lära mig – således det verktyg jag lärde mig förstå sist. Terminologin i artiklar/manualer var åt helvete för svår, så jag gjorde vad jag kunde för att "ratta mig fram" till kunskap i stället. Att vända sig till De Lärde var meningslöst eftersom de aldrig kunde enas om de olika parametrarnas funktioner. Om jag frågade Olle* fick jag en förklaring. När jag frågade Nisse* hade denne en helt annan förklaring men som inte rimligen kunde relateras till Olles svar. Men vem var jag att ifrågasätta (då)? Än idag, många år senare, får kidsen dras med kvasifakta om just kompressorn. Och jag tycker det är väldigt synd; vi talar om för dem hur viktigt det är att lära sig förstå ett verktyg, hur nödvändigt det oftast är med kompressor, och så vidare... Men när de (kidsen) frågar, ja då haglar definitionerna... Vilket inte minst min lilla undersökning någorlunda bekräftade. (* Olle och Nisse heter egentligen något annat.) Resultatsammanställning Antal svar att fördela på Fråga 1: 28 Antal svar att fördela på Fråga 2: 28 För er som inte pallar läsa det detaljerade: Studera den här bilden. Överst en sinuston, 1kHz, som ökar med några dB och som faller tillbaka igen. Nedanför samma sinuston när den passerar en kompressor. Låt oss kolla "konsekvensen" på varje svar. Fråga 1: Vad bestämmer kompressorns attack-parameter? Svar 1 A: Hastigheten med vilken signalkomprimeringen ökar = 3 svar (10%) Detta är enligt min mening det "sannaste" svaret. För det är ju precis det vi ställer in med attacken: den hastighet i ms vi vill att signalkomprimeringen ska öka. Ibland vill vi blanda ihop detta med "hur många dB" som komprimeras under X ms, men eftersom releasetiden påverkar komprimeringsgraden, så blir detta inte riktigt rätt. Problemet är att detta svar är meningslöst att använda sig av i praktiken. "Med vilken hastighet vill jag nu att kompressorn ska komprimera signalen?" är knappast frågan vi ställer oss när vi rattar in attacken. Svar 1 B: Den tid det tar kompressorn att fullborda komprimeringen = 10 svar (36%) Om A för min del är "det sannaste" så är detta det svar som jag själv använder om jag hamnar i en situation där jag måste ge mig på en definition. Den kan dock vilseleda om vi inte är på det klara när komprimeringen anses vara fullbordad. Se bilden ovan: är komprimeringen fullbordad i slutet av det röda fältet, eller i slutet av det blå? För min del är det röd, utan tvekan... tror jag. Men man måste ha i åtanke att komprimeringen ju faktiskt är aktiv hela "blå" ut, och även hela "gul" ut... Svar 1 C: Den tid det tar kompressorn att "reagera" = 15 svar (54%) Det här svaret är allt annat än konsekvent. Ändå är majoriteten överens om att det är detta attack-parametern bestämmer. Kompressorer "reagerar" olika, det är vi alla överens om, men de har en sak gemensamt allihop: de reagerar direkt! Vissa med lite "punch", vilket gör att komprimeringshastigheten (kurvan) är långsam de första ms:na för att sedan öka drastiskt; andra kompressorer kör pang på... Oavsett: 1000 ms attack betyder inte att kompressorn "avvaktar" en sekund innan den börjar utföra sitt arbete; den reagerar i stort sett direkt, vilket vi tydligt ser i bilden ovan (rött fält). Svar 1 D: Hastigheten med vilken signalkomprimeringen minskar = 0 svar Kugg. Som tur var var det ingen som gick på den. Applåd! *** Fråga 2: Vad bestämmer kompressorns release-parameter? Svar 2 A: Den tid det tar kompressorn att återgå till "normal-läge" = 20 svar (72%) De flesta av oss vill ha det till att det är så, även jag. Bara vi är medvetna om att korta attacker med långa releaser, som tar sig an en transientrik signal, kan innebära att kompressorn aldrig återgår till "normal-läge". Men det är en annan story... Svar 2 B: Hastigheten med vilken signalkomprimeringen ökar = 0 svar Igen, kugg. Svar 2 C: Hastigheten med vilken signalkomprimeringen minskar = 4 svar (14%) Återigen, enligt min mening, det "sannaste" svaret, men knappast användbart i praktiken. Precis som i fallet 1A, men omvänt: med releasen bestämmer vi den hastighet i ms vi vill att signalkomprimeringen ska minska. Svar 2 D: Den tid det tar innan kompressorn påbörjar "återställning" = 4 svar (14%) Nope! Precis så som attacken tar sig an transienten omedelbart så påbörjar releasen genast sitt arbete efter att signalnivån faller under en viss nivå* – som i bilden, där blå fält slutar och gul tar vid. De som säger att kompressorn "väntar" X ms innan den påbörjar sin "återställning" syftar på (den numer allt ovanligare) parametern HOLD, vilken gör precis det – "håller" kvar signalen på sin aktuella nivå i X ms innan releasen tar över. (* Ett vanligt missförstånd är också att release endast kickar in när/om signalen hamnar/befinner sig under threshold; så är det inte nödvändigtvis.) Slutord En handfull av er som svarade valde att till mina svarsalternativ lägga egna definitioner som mer stämde med er egen uppfattning. Någon lämnade endast definition. Ytterligare någon fjantade sig med att leka med bokstavskombinationer (räknades inte med i resultatet), samt några som fullständigt sket i undersökningen och listade sina favoritkompressorer istället. Egna definitioner är viktiga, givetvis, och några av dem är värda att belysa i ett ämne som det här: - Attack är väl ändå generellt en tid. Dvs den tid det skall ta från att signalen passerat över tröskelvärdet tills dess att signalen är komprimerad med den ratio som satts. (cborg) - Attack- och release-reglagen sätter (grovt förenklat) begränsningar för hur snabbt förstärkningen kan minska (attack), eller öka (release). (ThomasE) - Attack, låter dig bestämma hur kompressorn ska hantera transienter i ljudet. (Cruncher) - Release låter dig bestämma om kompressorn ska ignorera transienter i ljudet. (Cruncher) - Attack och release är för komplicerat att förklara enbart med språkliga medel. (DivineCo) Men är det inte fantastiskt att en jävla skitparameter som attack/release ska vara så himla svåra att sätta en etikett på? 🙂 Slutligen: Till alla er som har kommit så här långt ner att ni läser den här meningen – ni får MVG i tålamod! 😄 Till nästa "undersökning", tata!

Vänta bara till nästa undersökning, när jag tar upp alla skrönor om "ratio"-parametern... 😉

Det är för att du läser som en kratta. Och, Criss: Till dig! 🙂 .

Säkert innan.

Jag hajjar inte din orgasm där... Att svaren är tagna ur verkligheten betyder väl inte att de nödvändigtvis är lämpliga som svar (några av dem tycker jag är rentutav fel, vilket jag återkommer med). Jag fattar inte ditt och joachimes svingande efter mig...

Well, de enda jag tar i försvar – om vi måste uttrycka det så – är de som drabbas av att de som "förstår sig på" kompressorer faktiskt inte kan enas om en gemensam beskrivning när det gäller attack- respektive releaseparametern. Ett exempel, i den här tråden, är uppfattningen att attack är den tid kompressorn avvaktar innan den överhuvudtaget börjar påverka signalen; det är enligt min uppfattning inte helt korrekt. Kom också ihåg att de "erfarna" inte nödvändigtvis måste innebära de "professionella" – jag räknar mig gärna till de "erfarna" även om t.ex. du och ThomasE även hör till de "professionella". Men det är skitsamma vilket som; vi kan ändå inte riktigt enas. Slutligen – och detta känns viktigt att påpeka: Samtliga alternativsvar i min "enkät" är tagna ur verkligheten, såsom "erfarna" har valt att beskriva attack-/releaseparametern. Man hör dem lite var stans – och jag slår vad att även du har hört dem. För att jävlas har jag däremot slängt in ett svar i varje fråga som motsäger ett annat svar i samma fråga. Lite kul får man ju ha.

Å, ja! 😄 OK då, får väl vifta mer på svansen nästa gång...

Semikolon?

Tycker du att frågorna är fel/dåligt formulerade?

Min "egentliga" avsikt var alltså att insinuera eller påvisa att "erfarna" inte fattar ett skit av vad de håller på med...? (Och med din liknelse innan ville du insinuera du att jag använder, alternativ indirekt uppmuntrar till användande av, crackade pluggar...) Tack för den! Mitt "riktiga" antagande, som jag inte tror kan missförstås, är att vi aldrig – inte ens "erfarna" – kan enas om en gemensam förklaring/beskrivning om vad en kompressors attack- respektive releaseparameter bestämmer. Hur oskyldigt som helst, faktiskt. Men jag antar att jag har mig själv att skylla. Och jag tycker rent principiellt att det är NOK med crackade programvaror.

Nu har du fått fina tips ovan så det är inte säkert jag kan tillföra mycket mer. Din nya mixversion låter bättre men har enligt min mening fortfarande för mycket "onödig" energi i de nedersta regionerna. Men testa gärna: - Ta bort den där kompressorn från mastern (men behåll limitern) - Nollställ limitern - Släng på en EQ på mastern, PRE-limiter - HP:a @ 50Hz (12db/oct, ung 1,5 BW) - Öka "in gain" (hellre detta än att du ska dra på för mycket på limiterns threshold) - Justera limitern... Testa...

??? Vad var den faktiska "outningen" i det där?

Ja, den är intressant eftersom trots att kompressorn har funnits hur länge som helst så har besserwissrarna fortfarande inte enats om vad attacken bestämmer. Intressant är det efter som ju alla talar om hur viktig den är att förstå för att man ska kunna få optimalt resultat. Ska vi utgå från att majoriteten kompressoranvändare (jag talar om erfarna användare) inte fattar ett skit av vad de håller på med – ijänkligen?

Äsch! Mina trådar är rena jävla lotteriet varenda gång! Inget jag tappar hakan över, see. Jag kan inleda en diskussion med att prata om vilka grundfärger man måste blanda för att få färgen grön; och det hela blommar ut i helt ovidkommande besserwisserdiskussioner om människans färgperception, utan att någonsin besvara den ursprungliga, enkla frågan. Jodå.

Men igen! Min tråd handlar om vad attack-parametern bestämmer; inte som nu Lax3, joachime och du börjar infektera tråden med, dvs de bakomvarande faktorerna till hur/varför attack-parametern beter sig på ett visst sätt. Skilj på: - Vad sker/bestämms när jag sätter attack på 50 ms? - Varför sker/bestäms något när när jag sätter attack på 50 ms? Jag skiter i varför! Jag vill "bara" veta vad! Vem fan bryr sig om mekaniken bakom det som gör det möjligt för oss att kunna switcha ett relä on/off, det intressanta är vad som händer när jag väljer ett visst läge.

Laxens "poäng" har inget med min tråd att göra. Istället har ni båda nu bidragit till att komplicera skiten mer än nödvändigt. Nu ska vi alltså gå ner på mekanisk nivå och börja beakta varför något bestämmer en parameter att utföra något. Stackars kids.

Du blandar tranbär med vattenmeloner... har inget med min frågeställning att göra alls. Vi talar inte om vad som bestämmer en viss parameter, utan tvärtom, vad en viss parameter bestämmer. Du har förresten inte svarat... Vilka av mina "svar" tycker du ligger närmast din uppfattning?

Nej fan... diskussionen är lååångt från sitt slut. Dessutom bestämmer jag sådant 😉 ThomasE är en erfaren branschsnubbe, men sammanfattningsvis sa hans inlägg inte mycket mer än vad några andra ovan redan har sagt. Innehållet var detaljerat och välformulerat, men frågan kvarstår, lika gapande som från början: Vad bestämmer kompressorns attack- respektive release-parameter? Att svara "Det finns mig veterligen inget standardiserat sätt att ange attack- och releasetider hos tex en kompressor" dödar inte en diskussion, snarare ger den näring. Skämtsamt kallar jag min "uppsats" i initialinlägget för "Kompressorn – verktyget ingen lär sig förstå eftersom ingen kan enas om vad den ena parametern med andra gör". Jag hade tänkt att kanske imorgon, kanske nästa vecka, kanske aldrig, sammanfatta de svar jag har fått och skriva en slutkläm. Vi kommer aldrig att enas om ett gemensamt svar, det ser vi redan nu, men det kommer att finnas två "rätta" svar, nämligen de svar som majoriteten har lämnat respektive de svar som jag anser är det "rätta".

Möjligt ja, men troligt, nej. Om ES vill eller får anledning kan de (som nästan vem som helst) när som helst kontrollera detta.

Du menar att attack och release har samma funktion?

Det är faktiskt (nästan) så jag tänker... och vad jag menar bestäms av kompressorparametern attack.

OK, men vilka övriga (eventuella) kompressor-/limiterpluggar använder du på de enskilda spåren? Dessutom, låten har jävligt mycket botten (förhållandevis). Det handlar om frekvensområden som knappast har någon funktion i den här typen av musik. Prova HP:a mer!