AI inom musik med KTH-forskaren Andre Holzapfel

Om artificiell intelligens främst är ett kreativt hjälpmedel inom musikskapande eller något som kommer göra musikskapare arbetslösa finns det delade meningar om. Men en sak är säker – AI-tekniken iklär sig mer och mer rollen som konstnär och kreatör och utvecklingen går i rasande takt.

Ska vi börja med att bena ut hur AI används inom musik idag och vad som faktiskt sker när AI genererar musik?

– Artificiell intelligens tillämpas på många olika sätt i musiksammanhang. Inom forskningsområdet Music Information Retrieval har artificiell intelligens i form av maskininlärningsmetoder sedan många år tillämpats främst för att analysera musik. I det sammanhanget har algoritmer utvecklats för att beräkna takten, ackorden, huvudmelodin och andra aspekter av musiken, och sådana algoritmer är numera en del av många studioprogramvaror. Ytterligare en tillämpning av AI är musikrekommendationer som de flesta av oss använder när vi utforskar musik på streamingplattformar. Ett annat användningsområde är inom musikproduktion, till exempel när man försöker att imitera ett specifikt studioljud i en masteringprocess.

– De nämnda tillämpningarna ligger snarare inom musikanalys men något som nyligen hamnat i fokus för medias uppmärksamhet är genereringen av musik. Generellt sett är numera all musikgenerering baserad på maskininlärning, vilket innebär att stora databaser av befintlig musikdata används för att beräkna en modell som beskriver de typiska egenskaperna hos en eller flera musikstilar. Databaserna var till en början mest i form av noter, men alltmer utvecklas algoritmer som fungerar med databaser med musikaliskt ljud. De tillämpade modellerna är djupinlärningsarkitekturer som vi vanligtvis känner till från olika tillämpningar inom text- och bildgenerering.

Det finns en uppsjö av AI-musikgeneratorer som kanske främst används för att skapa musik till reklam, filmer, datorspel, musik att spela i affäre och för YouTube. Vissa program kan producera verk i stil med olika kompositörer, medan andra använder maskininlärningsalgoritmer för att generera helt nya låtar och ljud.

– Men vi måste nämna att musik som genereras av AI är ganska begränsad i sitt estetiska värde. De flesta system arbetar utifrån notationer, vilket gör att de inte lyckas generera musik som låter mänsklig. Men även om vi gör sådana system mer uttrycksfulla, är den genererade musiken fortfarande ganska svag när det kommer till långsiktiga strukturer av en komposition. Och naturligtvis åtföljs inget skapat musikaliskt verk av en sann kulturell kontext eller en verksberättelse och utan det blir verket irrelevant. Men med det sagt så kan musikgenerering i det aktuella skedet säkert tjäna som inspiration för musikkomposition eller för att komponera enkla och repetitiva musikgenrer.

Andre Holzapfel.

Ett av målen med forskningen är att se hur musiker och konstnärer vill använda sig av kreativ AI, kan du berätta lite kring vad ni har sett hittills?

– I vårt projekt involverar vi konstnärer med målet att förstå deras mål och drömmar, men också deras rädsla för användning av artificiell intelligens. Vi ser till exempel att konstnärer vill använda AI för att få nya idéer, skapa överraskning eller helt enkelt för att förenkla arbetsprocesser. Å andra sidan uttrycker konstnärer oro över miljöpåverkan av att använda AI för konstnärligt skapande eftersom användningen av de flesta modeller innebär en ganska stor energiförbrukning.

– Men det är viktigt att säga: ingenjörer har utvecklat många modeller för att generera musik, men vi saknar fortfarande betydande kunskap om vad artister skulle vilja göra med AI. Vi hoppas kunna bidra med den kunskapen och ge konstnärer möjlighet att påverka utformningen av konstnärliga verktyg baserade på AI.

Så vilken hållning skulle du säga är vanligast – att AI kan vara en inspirationskälla och verktyg i det kreativa skapandet eller att AI kommer att ta våra jobb?

– Båda dessa hållningar finns. Konstnärer är naturligtvis entusiastiska över att utforska nya möjligheter att skapa konst. Men det finns också en medvetenhet om att AI-verktyg kommer att automatisera vissa processer, vilket i slutändan leder till mindre behov av mänsklig arbetskraft inom kreativa industrier.

Vad är det mest fascinerande med ditt forskningsarbete?

– Det är att se hur gränser mellan teknik och människa blir suddiga. Inom en konstnärlig process så blir vad som är AI-teknikens bidrag och vad som en mänsklig konstnärs bidrag en allt svårare fråga. Och det fascinerar mig att ifrågasätta sådana gränser mellan teknik och människa, men också mellan vetenskap och samhälle, och mellan förnuft och känsla. Alla dessa strikta gränser kommer från gamla, ärvda modeller, och det är fascinerande att tänka världar där sådan differentiering kollapsar.

I takt med att AI tar över det kreativa skapandet mer och mer uppstår också en rad lagliga, etiska, ekonomiska och kulturella frågeställningar.

– Det förvånar mig hur stor klyftan är mellan ingenjörsforskning inom musikteknik och musikteknikens etik. Etiska frågor rör hur teknik kan påverka användare, till exempel genom att diskriminera vissa musiker i musikrekommendationer, eller genom att blockera musikerinspelningar som uppenbar stöld. En lyhördhet för sådana frågor kan göra den tekniska forskningen rikare och mer mångsidig. Men tyvärr ses diskussioner om etik ofta som en börda, eller så saknar ingenjörer vägledning kring hur de ska närma sig etiska problem i forskningspraktiken. Detta är ytterligare en aspekt där vår forskning försöker hjälpa.

En AI idag är beroende av redan skapade verk i sin läroprocess för att kunna generera vad vi människor efterfrågar, likaså behöver AI:n en mänsklig input i form av urval av indata. Både de som ställt upp med data för att träna den artificiella intelligensen, ingenjörerna som utvecklat AI-tekniken och den som sedan använder mjukvaran har medverkat i skapandet - så vem blir då innehavare av slutresultatet och vem ska ersättas ekonomiskt? Ska det som AI:n skapat få ett särskilt skydd?

Kan du berätta lite hur diskussionerna och tankegångarna går kring AI och upphovsrätt?

– Upphovsrätt och dess relaterade andra rättigheter utgör ett mycket komplext system. Och det som gör det ännu mer komplext är hur dessa system skiljer sig mellan länderna. Att överge upphovsrätten kan låta som en enkel lösning, att liksom starta om systemet. Problemet är att detta kommer att få konsekvenser av många slag, och idén kan liknas vid att byta motor på ett plan under en flygning. På något sätt måste den mänskliga arbetskraften som flödar in i AI-utvecklingen ersättas. Detta arbete utförs inte bara av ingenjörer utan också av alla människor som skapar den data som AI tränas med, för att ge ett exempel. Europeiska unionen går för närvarande igenom processen för att upprätta rättsliga ramar för detta ändamål. Men varken att överge upphovsrätten, eller ge AI människoliknande status, verkar vara användbara lösningar.

Om vi blickar framåt, vad kommer AI kunna göra i framtiden?

– Jag väntar på ett AI-system som kan gissa vad jag vill äta idag, som handlar, lagar maten och diskar efteråt. Tills jag har det deltar jag inte i spekulationer om framtiden för AI.Länkar

Mer om Andre Holzapfel >