Konstnärlig forskning och interaktiv ljudkonst med Anders Lind

Anders Lind är tonsättare, kompositör och konstnärlig lektor på Umeå Universitet. I sitt skapande av ljudkonst och konceptuella verk utforskar han nya framförandepraxis inom västerländsk konstmusik. Som tonsättare komponerar han musik för orkester, ensemble och solister - ofta i kombination med elektroniska element. 

Du är tonsättare, kompositör och konstnärlig lektor på Umeå Universitet. Vilka händelser skulle du säga varit avgörande för att du hamnat där du är idag? 
– En tidig viktig händelse som påverkat mig och min konstnärliga inriktning är nog mötet med min första analoga synth, en Yamaha CS15D, som jag i slutet av 90-talet köpte tillsammans med kompis i Umeå. Jag inspireras fortfarande av de karaktäristiska klanger och ljud som analoga synthar kan frambringa och komponerade samt framförde så sent som hösten 2020, tillsammans med Slovenian Philharmonic String Orchestra och en mobiltelefonorkester, ett verk som bygger på just ljud från analoga synthar. Verket som jag betitlar Voltage Controlled String Orchestra finns även utgivet av European Gramophone och är tillgängligt via olika strömningstjänster. 

– En annan viktig händelse som betytt mycket för min utveckling som tonsättare var förstås min tid vid Piteå Musikhögskola som kompositionsstuderande. Vidare har miljön vid Institutionen för Estetiska ämnen vid Umeå universitet, där jag är verksam idag sedan tio år tillbaka, gett mig inspiration att arbeta tvärkonstnärligt i mina verk. Exempelvis hade jag nog inte arbetat lika mycket med interaktivitet samt interaktiv ljudkonst, som jag gör nu, ifall jag inte arbetat vid institutionen för Estetiska ämnen, vilket jag är mycket tacksam för idag.

Voltage Controlled String Orchestra på Spotify:

Anders Lind framför Voltage Controlled Orchestra tillsammans med Slovenian Philharmonic String Orchestra. (Foto: Dejan Bulut, Copyright: Narodni Dom Maribor).

Du forskar även, kan du berätta lite om ditt forskningsarbete och vad som är din drivkraft? 
– Oftast är idén om ett ljudande drivkraften i mina arbeten, oavsett ifall det är skapande av en interaktiv ljudkonstutställning eller exempelvis komponerande av ett verk för symfoniorkester och elektronik. I mitt konstnärliga forskningsarbete har jag intresserat mig för interaktiv teknik och möjligheter att genom ny teknik skapa nya förutsättningar för framförande av samtida konstmusik. Visionen om ett konstnärligt uttryck är alltid i centrum i processerna. Exempelvis, vad händer med det konstnärliga uttrycket när stora grupper människor, oavsett musikalisk bakgrund, genom interaktiv teknik ges möjlighet att medverka i framföranden av nyskriven konstmusik? Jag har bland annat i mitt konstnärliga forskningsarbete utvecklat ett animerat notationssystem och en mobiltelefonorkesterplattform, som jag sedan komponerat flertalet verk för. Jag har komponerat verk för stor folksamling och elektronik, sinfonietta och mobiltelefonorkester, kammarorkester och folksamling, handklappande publik under ledning av animerad notation, symfoniorkester och mobiltelefonorkester och så vidare.

Anders Lind har under sin forskning bland annat utvecklat ett animerat notationssystem. (Foto: Andreas Hillergren).

Hur gör du för att balansera ditt arbete på universitet med egna kompositionsprojekt? 
– Mitt kompositionsarbete ger energi till mitt forskningsarbete samt till att undervisa och omvänt. För mig är det viktigt att hålla igång olika kreativa processer samtidigt och låta dessa korsbefruktas för att göra saker mer intressanta. Utan kompositionsprojekt skulle min konstnärliga forskning samt undervisning bli lidande och till slut sakna relevans och trovärdighet. Kärnan för allt mitt arbete både vid Umeå universitet och mitt arbete som tonsättare/ljudkonstnär är trots allt mitt kreativa kompositionsarbete.

Under pandemin har du bland annat jobbat med projekt Latency Music, vill du berätta lite om det? 
– För mig handlar allt kreativt arbete om att utifrån en serie definierade ramar och förutsättningar, vilka du alltid inte styr själv över, skapa något som drar nytta av de specifika egenskaper som dessa ramar innebär. För mig som tonsättare är en begränsning något att ses som en positiv och kreativ hävstång i en skapandeprocess. Latency Music är ett tydligt exempel på detta. Restriktioner till följd av pandemin gjorde det omöjligt att musicera tillsammans i samma fysiska rum. Jag ville då utifrån dessa nya förutsättningar för musikframförande undersöka vad som händer med det konstnärliga uttrycket, när musikerna befinner sig på olika fysiska platser, men samspelar över nätverk i realtid. Framföranden med musikaliskt samspel över nätverk är ingen ny företeelse, men eftersom det finns en inbyggd fördröjning av både ljud och bild på grund av teknikens begränsningar idag vid nätverksframförande (Networked Music Performance eller Telematic Performance) så har denna framförandepraxis inte undersökts i så stor skala tidigare. Ingången i detta projektet var att använda fördröjning av ljud och bild som en parameter vid skapandeprocessen och se dessa ramar som förutsättning för skapande istället för en begränsning. Det har varit mycket intressant att arbeta med och inom ramen för detta genomförde vi bland annat en konsert med musiker och forskare från Australien, USA och Sverige, där vi samspelade musik över nätverk i realtid mellan dessa tre kontinenter.

Embracing Distance:

För någon som önskar jobba på liknande sätt som du, vad har du för tips? 
– Arbeta med du brinner för och tycker är intressant. I slutändan behövs tusentals timmar läggas ned på sitt hantverk för att en ska kunna bemästra det. Var öppen för nya intryck, testa och experimentera med nya arbetsmetoder. Våga misslyckas, det är ofta i sina misslyckanden en lär sig nya saker i en kreativ process. Hårt arbete är nyckeln – samtidigt är det viktigt att det känns inspirerande och lustfyllt.

Och till sist – vad är du aktuell med framöver?
– Norrlandsoperans symfoniorkester kommer att uruppföra mitt verk Mosquito County, som är baserat på inspelade och bearbetade ljud från den norrländska naturen. Mosquito County är ett interaktivt verk, där en mobiltelefonorkester beståendes av en stor grupp skolungdomar kommer att infogas som en ny instrumentgrupp i den traditionella symfoniorkestern vid framförandet på Norrlandsoperan i Umeå. Vidare visas min interaktiva ljudkonstutställning LINES på Goyang Children Museum i Seoul fram till mars 2022. LINES kommer även att sättas upp på Leonardo da Vinci museet i Milano i höst - ett av Europas största teknikmuseum. Jag arbetar även med en ny interaktiv utställning som kommer att få sin premiär på ett museum i Vilnius, Litauen hösten 2022 där arbetsnamnet är Flash Light Orchestra. Förutom detta väntar också skivsläpp med nysinspelat kammarverk i höst samt spännande forskningsarbete! Många idéer väntar fortfarande på att realiseras, utforskas samt möta ny publik…

LINES:

Anders Linds interaktiva ljudkonstutställning LINES. (Foto: Andreas Nilsson).

Hemsida

Måndagsintervjun är en serie av @Lotta Fahlén där intressanta personer från musikbranschens alla hörn delar med sig av sin expertis. Artister och musikproducenter till PR-snillen och ljudtekniker ger en inblick i sina skapandeprocesser, arbetsmetoder och delar med sig av värdefulla tips och erfarenheter de samlat på sig längst vägen. Här hittar du tidigare artiklar i serien Måndagsintervjun.