Fredrika

Nää, där är inte jag med längre. De högre läroverken lär ju faktiskt ut konst/musik som skapats av de som högre läroverk avvisade innan - de som blev mönsterbildande efter sin död t.ex. Det var ju inte läroverken som bedömde dem som mönsterbildande heller, det var ju konstnärerna och konstälskarna själva som tyckte att 'det här är bra, såhär ska det vara', och då är ju läroverken tvungna att lära ut det, eftersom det är så vanligt förekommande - oavsett vad de själva anser. Även om en persons arbeten har blivit bedömd som konst av etablissemanget vid tre tillfällen, så kan ju den personen göra något som etablissemanget inte anser vara konst nästa gång, och då kan hans ju inte få behålla sin titel som erkänd konstnär längre. Det låter som det är lite mer detaljerat än så. "De högre läroverken lär ju faktiskt ut konst/musik som skapats av de som högre läroverk avvisade innan" Javisst är det så! Hur det hänger ihop vet jag inte riktigt men jag kan gissa att pengar är inblandade. Om Hitlers målningar hade gått för miljontals kronor hade han säkert klassats som konstnär på grund av det, fast han inte kom in på konstakademien. Och hur är det med Strindbergs tavlor, tex? Dyra är de i alla fall. Han kallas nog författare och konstnär. Kanske kan man få till det så att om man finns på konstmarknaden, representerad av någorlunda stora konsthandlare och auktionsverk, kan man nog betraktas som konstnär vare sig man formellt är det eller inte. "Även om en persons arbeten har blivit bedömd som konst av etablissemanget vid tre tillfällen, så kan ju den personen göra något som etablissemanget inte anser vara konst nästa gång, och då kan hans ju inte få behålla sin titel som erkänd konstnär längre. Det låter som det är lite mer detaljerat än så." Nej. Skulle en firad konstnär blir nedsablad någon gång, vilket hände med storstjärnor som till exempel både Jackson Pollock och Philip Guston blir de inte av med sina konstnärstitlar -- det blir man aldrig på samma sätt som en läkare kan bli av med sin läkarlicens, t ex -- De blir bara sablade av kritikerna, de kanske försvinner från rampljus och ur investerarnas inköpskalendrar och från media. Precis som rockstjärnor som ingen längre lyssnar på och studiomusiker som ingen längre anlitar. Men konstnärer är de hela livet. Jag tycker att det är bra att musiker och musik inte är lika lätta att peka ut. Annars skulle många fina musiker och tonsättare inte få kalla sig det. Fast problemet för konstnärer är bara akademiskt. Om icke-konstnärer kluddar nåt och säljer på Örebro Östra konstrunda spelar det ju ingen roll att de inte är konstnärer. De säljer ju ialla fall, kanske. Och de kan ju kalla sig konstnärer om de vill; ingen kommer att anmäla dem för Konstfack. Men lite orättvist är det. Inte skulle jag kunna kalla mig sadelmakare eller skomakare bara för att jag hade lagat ett par gamla skor. Det finns utbildningar för sådant och det ska man kunna respektera också, tycker jag.

Nej absolut inte, du missförstår mig. Frågan var bara huruvida det finns omelodiös musik. Det gör det. Vad jag tycker om att lyssna på har inget med saken att göra. Och man behöver inte dra det så långt som till jetmotorer för att det ska betecknas som omelodiöst. Som sagt: Ett bakgrundskomp med en ackordslinga och någon som läser en dikt eller rhymar till; det är musik men det är inte melodiöst för det finns ingen melodi i stycket. Förresten är det svårare att avgöra vad som är musik än vad som är konst. En del konstnärer säger att det räcker med att konstnären säger att det är konst för att det ska vara konst. I AM THE BEST ARTIST gick in på ett galleri och pekade på en luftventil och deklarerade att det var konst. Detta gav upphov till en debatt. Men egentligen är det inte alls så svårt. För att få kallas konstnär måste man ha examen från konsthögskola ELLER ha haft tre jurybedömda utställningar. Därför är de flesta som kluddar inte konstnärer. Inom musiken finns ingen sådan definition men man kan ju samlas kring en definition av musik att den ska ha utförts av någon som har musikhögskoleutbildning eller haft ett bidrag i Melodifestivalen, eller nå't. Men vad jag vet finns ingen sådan definition och det kanske heller inte är något vi vill ha.

Är det då inte också rimligt att, per definition, anse atonal, fritonal, nämnd " dödsthrashnåtlåt" samt Alsteds musik som omusikalisk? Absolut inte. För det första kan musik inte vara omusikalisk -- det kan den bara vara om det inte är musik. Musik är ett övergripande begrepp. Under begreppets paraply finns många olika sorters musikaliska uttryck. Melodisk musik är vanligare än annan sorts musik men det finns omelodiös musik som sådant jag just nämnde, eller som Water Music av John Cage (en vattenkanna droppar vatten i en flygel med öppet lock), eller Grains of Voices av Åke Parmerud (fragment av människor som babblar på en myriad olika språk samtidigt), eller nåt...

Klart att det gör. Är musiken atonal eller fritonal är den per definition inte melodiös. Eller ta en dödsthrashnåtlåt... om du har ackordspel på distade gitarrer, ingen melodistämma och growl istället för sång (jag TROR inte att att man kan growla en melodi) har du en omelodiös dödsthraslåt. Men det finns ju mycket omelodiös musik. Birgitte Alstedt, för att ta ett litet exempel. Hon gör mycket musik som är helt omelodiös.

Vad beror denna faiblesse för deppig musik på? Det är väldigt vanligt har jag förstått.

Jaha, Sahara Hotnights är väl för berömda antar jag. Vad som är bra är svårt att säga. Runaways var ett poppis band på 70-talet, vet jag. De var ju stora, förstås. Det fanns en fake-lesbisk akt på 90-talet som hette Fem2Fem. Usla, tycker jag men andra gillar dem nog. Fast de var inte gitarrorienterade. Kostar $1 på eBay. Vad tycker du om porrockbandet Rockbitch, då? Ett intressantare spår kan vara att kolla upp och följa vad som hände efter Riot grrrl - vågen. Börja på http://sv.wikipedia.org/wiki/Riot_grrrl och följ länktipsen. Annars kan du kolla denna länk med större genreblandning och fortsätta med lästipsen: http://en.wikipedia.org/wiki/All-female_band#1980s_and_1990s

Tack så mycket. Hemskt gärna. Måste bara ha nåt vettigt som kan dra nytta av en duktig bassist först, annars blir det som att kasta gräddvaniljglass i sjön.

Du skriver "bara ett enkelt ESI Juli@" men vad jag vet är det hur bra som helst. När Björn Yttling intervjuades i Studio ville han egentligen inte avslöja vad han hade för ljudkort. "Folk tror att det spelar roll men det gör det inte. Jag har gjort en platta på ett Creative Soundblaster och det lät bra", sa han. Så du har säkert helt rätt kort. Mitt är också "bara" ett ESI PCI-kort men det var GigaStudiokompatibelt och det var mitt enda krav. Större ljudkort är väl bara intressant om man behöver många in- och utgångar. Eller om man behöver en annan mikrofonmatning. Eller Direct Stream Digital-inspelningsmöjligheter, tex. Mitt lilla ESI står ju ändå över den vanliga proffsklassen som väl fortfarande är 24bit 48kHz? Jag kan ju lätt göra dvd-audioplattor i 192kHz. Gäller det att spela på mjukvaruinsturment är redan det mer än vad som krävs. Skulle jag spela in mitt akustiska piano skulle det inte låta bra på något sätt alls eftersom jag har fel akustik hemma och jättedåliga mikrofoner. Men vad skulle ett nytt Digidesignkort kunna göra åt det? Med risk för att låta sexistisk tycker jag också att killar ofta tänker för mycket på prylar. Det var en så himla befriande intervju i Studio med det där bandet Midaricondom eller vad de heter. Bara intresserade av det musikaliska uttrycket, struntar i hur prylarna ser ut eller vad som är hett på marknaden just nu och sånt. Med max 3 stereospår samtidigt och en vanlig hyfsat modern dator som pallar XP och har USB 2 kommer du säkert inte att behöva något annat kort än de du har, tror jag. Firewire behövs inte. Och jag håller med dig. Det är bättre att köpa nytt när man märker att man behöver det, som när man köpt en ny mikrofon och den kräver en annan ingång, tex. Men jag hoppas att mina åsikter inte är provocerande eller sårande. Det är trots allt kul att ha intressen som musik ju, och jag vet ju att prylarna kan vara en del av musikintresset.

Ja, eeehhh ☺️ eeh...det är vanlig Cubase, förra versionen. Har inte känt behovet att uppgradera än men snart är man väl tvungen. Allt snack i tidningen handlar ju bara om 4.5 nu för tiden. Men de flesta ljud har gått via min gamla sampler GigaStudio. Arenaljuden studsande fotbollar tog jag gratis från freesound.org som jag sedan panorerade ut. Min kära Rob Papen Blue. reFX Nexus. Dub Siren (gratis från kvr-audio). Zero-G Beats Working in Cuba. Den sidechainade jag mot trancekicken från GigaStudion som jag sedan automatiserade med sinuskurveritverktyget för att de skulle låta lite mer levande och inte för exakta. Bara för att få lite "brasiliansk fotbollstämningskänsla". Beats via GigaStudio. Blåsen GigaStudio. Lite otight är det allt i arpeggiot i bryggan men det är ju bara att warpa den några millisekunder så skulle det bli tightare. Fast sånt hör man inte när man suttit i tre timmar en trött kväll och lyssnat framotebaks för många gånger. Om man inte är proffs och orkar vara skärpt långa arbetsdagar 😎.

Ja, det blev ju ett ganska knasigt resultat, det här 😉 Eftersom du skrev keyboard har jag en hel del sådant i syntväg. Eftersom du nämnde blås slängde jag in lite fanfarer på slutet. Men det blev kanske alldeles för tokigt? De enstaka ljudfilerna har jag ju också. Hrmmm...eftersom förstärkaren till mina monitorer gick sönder (efter bara två år!) har jag mixat i hifihögtalare där jag stoppat in örngott i basreflexportarna. http://www.speedyshare.com/580807531.html

Vid något tillfälle skall du tidigare ha laddat in ljuden till din hårddisk. Om du inte har gjort det har du aldrig kunnat höra någonting från din Nexus. Men svaret är detsamma; hittar du 0TestTone.nxs hittar du alla Nexusljud som finns på hårddisken. Annars måste du ju först föra över alla .nxs-filer du har till en mapp på hårddisken. i Windows hittar du 0TestTone.nxs i Samples/Rom/0TestTone.nxs. Använd Windows' sökfunktion om du inte vet var dina mappar Samples/Rom ligger. Eller sök efter själva filen 0TestTone.nxs. Men den måste ligga i Samples/Rom.

Snyggt proddat på "rätt" sätt är en gammal skiva jag hörde för första gången härom veckan: Manfred Mann: Masque Coolt proddad på konstigt sätt: Yellow Magic Orchestra: BackGround Music. Alla ljud som normalt ska ligga i bakgrunden är starkt mixade och tvärt om. Ungefär... Hittar dem inte på youtube åt er...

Så här är det...jag kan absolut inte göra en fotbollslåt i moll så jag har "backat bandet" en bit som mamma skulle säga och gjort om basslingan så att den nu går i dur. Återkommer.

Nej base, det har inget med olaglighet att göra, alla Nexus kan tappa testtonen som Nexus använder för att guida sig till samplingarna. När du får upp dialogrutan om Can't find test tone, leta upp den i huvudbiblioteket; inget av dina expansionsmappar alltså. exempel: C:\Program Files\Nexus_Content\Samples\Rom\0TestTone.nxs. Sedan hittar Nexus alltihop. Du har säkert också en originalmapp som heter Samples. Där finns alltid mappen Rom. I den finns 0TestTone.nxs

Klart som korvspad att det är stöld (under förutsättning att det gått till som du säger). Det finns en hel del trådar på detta forum om hur man ska skydda sig mot "ord-står-mot-ord"-tvister. Hur just du ska göra vet inte jag heller. Men nog borde det gå att ta strid om saken i ett rättssamhälle.

Nej det kan visst vara lönt.

Kjell & Kompani säljer fortfarande AGP-kort. Även de billigaste duger åt surf.

Ja och nej. En bra riktig stämnyckel kostar flera hundra. Pianon kan du som sagt få gratis (oftast mot att du transporterar bort dem själv, vilket kostar det också) Men det är jättebra att ha en stämnyckel om man har ett piano. Tänk på att pianon har olika storlek på naglarna, så ska du prova flera pianon kan du behöva flera storlekar på nycklarna. Åtminstone tre storlekar kan betraktas som vanliga. Men det finns hylsnycklar också så det är billigare att köpa en nyckel med tre olika hylsor, alltså. Är du rik kan du köpa en pianostämapparat ocskå; annars har du kanske en stämgaffel liggande någonstans. Ladda hem ett kompendium från nätet om hur man stämmer pianon. Sedan kan du precis som jag själv "bättra på" pianots stämning mellan gångerna då du bokar en riktig pianostämmare. Jag glömde innan att skriva att ramen i pianot ska vara av metall. Är instrumentet riktigt gammalt och har träram är det värdelöst för dig, skulle jag tro (om det inte är snyggt som prydnadsmöbel, förstås). Det bästa stället att köpa pianoverktyg och delar tror jag är från Knud Danielsen i Danmark. De lär vara bäst i Norden, säger i alla fall "min" tekniker. Men en stämnyckel (och gummikilar och filtar som är bra att ha om man stämmer lite själv) finns också hos Östmans musik. Om du är intresserad av att fixa till pianon själv kan du också ta delar från gamla ratade pianon. Jag gick till mitt dagis som jag gick på när jag var liten och gick med mitt strykjärn lös på deras gamla piano som stod i ett förråd. Eftersom det är förbjudet med elfenben nu för tiden är det alltid bra att ta elfenbenet från gamla pianon. Nu för tiden är det ju bara äcklig plast som blir kladdig under fingrarna på billiga och på halvfina pianon. Visserligen finns det syntetelefenben som är bra och ett par material till men äkta elfenben är ändå skönast att spela på. Och en komplett ask med remixade/renoverade återanvända elfenbenstangentplattor kostar kanske 10 000. I billig plast kanske en hundralapp, säger min tekniker. Värm upp tangenterna med strykjärnet så lossnar de lättare; sen ska man ha någon sorts snickareskalpellskärbladvaddetheter och bända loss dem. Plötsligt är ett gammalt kastat piano värt tusentals kronor. För dig. Inte för den förre ägaren.

Helt rätt, tycker jag också! Högcashpedagoger går stora stjärnor till och de pedagogerna dissar aldrig sina klienter men är man en okänd sångare är det helt klart bäst att gå till en lågnivåcoach. Har man ett hyfsat kamratföhållande till en sångare som gått sångutbildning kan hon också ge tips och visa en grunderna, helt opretentiöst alltså. Men allt beror beror ju på vilken nivå man siktar. Man kan ju lära in "fel" också men sådant brukar mest vara ett problem för operasångare. Rocksångare har inte alls lika snävt snitslade banor att följa för att bli bra. Min åsikt är ändå att du kommer att märka resultat redan efter några få lektioner. Det beror inte så mycket på att din röst blir jättetränad på kort tid, utan att du snabbt börjar tänka annorlunda när du ska till att sjunga; du blir medveten om vad du gör. Ungefär som när jag spelar figurer otight på en pianoklaviatur om jag inte slår an tangenter samtidigt som ska vara samtidigt; det räcker ofta med att tänka på att man ska spela samtidigt för att det ska bli tightare. Men är man inte medveten om att det är otight blir man inte tightare...

"Är och är"... det beror ju på hur man definierar "kan sjunga". Visst kan alla sjunga men allas förmåga att sjunga hjälper nog inte ert band. Jo, absolut är det lönt att ta sånglektioner!!! Gamla skådespelare som aldrig sjungit professionellt tar sånglektioner, sjunger själva i sina filmer och ligger plötsligt ungefär etta på försäljningslistan (Hugh Grant, Nicole Kidman och Mery Streep (!)). Det är aldrig för sent att ta sånglektioner. Lektioner kan göra underverk, framför allt om du inte är underbarn på att sjunga (och det är du ju uppenbarligen inte). Ta några lektioner och märk skillnaden! Kolla in Berklee Vocal Technique-videor och liknane och gör övningar själv hemma. Du ska se att ni får nytta av det!

Fråga om pianot använts under de senaste åren. Har det stått som möbel i 100 år överstiger renoveringskostnaderna kostnaderna för ett nytt fabrikstillverkat piano. Kostnaderna för att stämma ett piano är vanliga underhållskostnader. De måste man alltid vara beredd på att lägga på ett instrument. Det räcker inte med att stämma ett piano en gång efter ett köp. Flera stämningar innan instrumentet lärt sig hur det ska vara. Det är sällan lönt att totalrenovera instrument som inte är mycket fina i grunden. Titta på fina flyglar till exempel: Det finns mängder av maskintillverkade Yamaha- och Kawaiflyglar i världen. Åtminstone under 90-talet släpptes 2000 Yamahaflyglar om dagen (skriver kändisteknikern Franz Mohr i sin biografi). Jag har aldrig hört talas om eller sett totalrenoverade sådana flyglar, trots att de är bra. Steinway byggde under samma period 12 flyglar om dagen. De är jättedyra. Bösendorfer också. De är lönt att renovera för de kan hålla i två livstider. Men nästan inga andra. Vad du kan göra är att öppna pianot. Kolla klangbotten (stor tung träskiva). Går det många djupa sprickor i den? Det behöver inte vara ett stort problem men slå an några strängar. Kan du märka att det skorrar i träskivan av att det sitter lösa "flisor", ta inte hem instrumentet. Det är sällan bra att laga sådana sprickor för träet kan ändra sig ännu mer och då blir det fler lösa bitar och sprickor som skramlar. Prova alla tangenter. Alla ska låta. Slå an varje tangent tre gånger i sträck. Om de inte låter alla tre gånger, kan du behöva byta hammare eller spelarefjädrar. Sådant kan du lära dig att göra själv, det är lättare än vad man tror men det är dyrt att låta tekniker göra sådant. Det kan fattas strängar också men det behöver inte vara ett stort problem om det bara fattas ett par, några få stycken. De kan en tekniker fixa men de kommer att låta annorlunda än de gamla. En del är känsliga för sådant, andra bryr sig inte. Kan du låna en stämnyckel, ta med den. Sätt nyckeln på naglarna (små svarta skruvar som strängarna sitter i) och dra försiktigt moturs bara LITE LITE. Känns naglarna lösa, skippa det. Pianot kommer troligen inte att hålla stämningen. Hör du metallskrammel när du spelar? Kan vara skruvar och gångjärn som sitter löst. Sådant kan vara lätt att fixa (men kan vara svårt att hitta var det sitter). Sedan kan man ju ha ett skraltigt piano, beroende på vad du gör för musik om du tycker att missljuden ger musiken "charm" eller nåt. Småreparationer kan man alltså göra själv eller betala för. Stora renoveringar är inte lönt.

Såg inte detta förrän ikväll. Testar gärna lite idéer. Men hur bråttom är det?

Anna Ternheim: Little lies ( ) Hittar inte versionen från hennes platta Halfway to Fivepoints på youtube. Så köp skivan direkt istället.

Vad då "lönt"? Man hittar väl instrument som man vill spela på. Om de är hård- eller mjukvaror spelar väl ingen roll, bara du trivs med det. Om du alltid vill hänga på de senaste ljuden är det bra med blandinstrument; en synth som du kan ha som spelbart instrument men som går att uppgradera och komplettera med mjukvaror. Gränserna mellan hård- och mjukvarusyntar suddas ut. Kolla bara att du har rejäla möjligheter att köra med mjukvaruljud om du skulle vilja bygga ut din klaviatur så är det nog inga problem.

Fantastiskt! Du är en pärla! Bara 80 Euro! Skippar jag två kursböcker i höst kan jag kapa en bit av studielånet för att köpa Samplelord. Puss! Kram! Hej och Svejs! /F 🙂