tubiux

någon här som har kört Virus TI?

Kul att så många redan har svarat. Jag borde kanske tillägga att jag fick en kick direkt när jag testade Virus Polar. Vad jag dock inte vet är om jag känner likadant efter 2v. Rent generellt så känner jag att prylar/pluggar eller vad det nu än är som inspirerar en är otroligt värdefulla. Det jag kan lacka ur på vad gäller mjukvara är att vägen kan vara ganska lång innan man är igång. Det kan vara gött att bara trycka ON och sedan köra direkt. Om sedan en Virus desktop är värd priset för mig är en helt annan sak.

Det låter så j-vla trist med alla regler och förordningar MEN de flesta av dem har kommit till av en enkel anledning och det är att det helt enkelt låter bättre om man undviker vissa saker. Det reglerna (man borde nog kalla dem riktlinjerna) förstås inte kan ta hänsyn till är situationen. Ex. rent generellt så låter det inte bra med dubblade terser i 4-stämmig sats men det finns ibland anledningar att strunta i riktlinjerna. Bach gör exempelvis det hela tiden men då ska man komma ihåg att han hade full insikt i vad han gjorde. Jag har suttit och rättat en del arrangemang och kompositioner och bara små korrigeringar i dålig stämföring kan göra otroligt stor skillnad. Visst, ett otränat öra kanske inte hör någon större skillnad men någon som tränat sina öron hade tyckte det lät platt och fattigt. Det finns en kort men väldigt givande svensk radiointervju med John Coltrane där han säger att han använder teorin till att "acclimatize my ears". Vad han syftade till var att han utifrån teorin skapade diverse övningar för att vänja örat vid det nya soundet. Fundera lite över faktumet att Coltrane hade övat in och vant sina öron vid helt nya sound som hans lyssnare sedan fick höra för första gången med ovana öron. Det är svårt att vara tonalt nyskapande och bli uppskattade under sin egen livstid. Lyssnarna hinner helt enkelt inte vänja sina öron. Det finns otaliga sådana exempel under musikhistorien. Riktigt kul att några här inne intresserar sig för teori.

Med risk för att reta upp en del läsare skriver jag ändå detta inlägg. Jag har lite otippat fått en del riksdaler över och har av någon anledning fått in känslan för hårdvarusynthar. Jag provade Virus TI Polar häromdagen och känslan mattades inte av, snarare tvärtom. Eftersom jag inte riktigt kan tänka klart så ber jag om lite hjälp. Är det verkligen lönt i dessa tider att ens fundera på hårdvara? Jag har redan ett par keyboards och inom kort har jag även väldigt bra dator. På trots av detta funderar jag ändå på en Virus. Det finns förstås några andra kul lådor såsom Origin & Blofeld. Jag är absolut inte intresserad av något gammalt som inte går att koppla direkt till datorn via USB/FW. Borde jag strunta i Virus och istället köpa en schyst controller och någon grym mjukvarusynth? Meningarna går kraftigt isär på nätet vad gäller ljudet. FYI: Jag kommer uppgradera mig till Omnisphere så fort den kommer men det är ju en helt annan typ av plug/instrument.

Får man kvitto med Engelsk moms? Jag får vibbar av att någon har stuckit till USA och fyllt resväskan med en massa ljudkort och smugglat in dem till EU och nu försöker sälja den utan moms. Jag vet folk som gör så med Iphone och de har tjänat grova pengar på det. Vad sker med garantier osv? Har Apogee world wide garanti eller?

Bra jobbat! Det blir ännu mer intressant när man börjar titta på hur stor andel av ex. möjliga fyrklanger som dessa parent scales inrymmer. Eftersom dur-skalan endast har en "tritone" så halkar den efter kraftigt. Vill man öva på att spela fyrklanger genom kvintcirkeln och täcka så många olika typer av ackord som bara möjligt bör man söka sig vidare från dur-skalan. Hur man hanterar dessa skalorna och kyrkotonarterna varierar givetvis med genrevalet. Ex: inom modern jazz är "mode" #6 i Melodic minor (Locrian natural 9 (eller 2 om man nu vill det)) ganska vanlig inte minst brukar man detta ackordet som ett "passing half diminished". Yellow Jackets använder det väldigt ofta. De flesta här i forumet har nog tröttnat på oss nu. Det är otroligt viktigt att inte glömma bort att använda detta på ett musikaliskt vis. Hur man gör det är ju upp till var och en. Det börjar ivf med att träna sina öron att höra nya saker.

Jag kommer att hålla svaren korta eftersom dina frågor tyder på att du inte är helt insatt och då krävs en hel del förklaring och det tänker jag inte göra här. Jag vet att det låter nedsättande men tolka det inte så. Det finns massor av bra källor på nätet att lära sig om kyrkotonarter/modes. 1. Läs mer om formlerna på följande sida http://en.wikipedia.org/wiki/Combinatorics 2. Med modalt menar jag cirkulära permutationer. 3. Detta kräver en djupare förklaring men i all korhet så menar jag skalor som uppvisar samma mönster som dur-skalan gör. Dvs aldrig mer än två små sekunder i rad. Av de 462 möjliga heptatoniska-skalorna så är det endast 42st som inte har mer än två intilliggande små sekunder. Reducerar man dessa 42 skalor med hjälp av cirkulära permutationer kommer man fram till att det rör sig om sex unika skalor - Parent scales. Dur-skalan är blott en av dem.

Läs följande artikel om akustisk. Jag har tittat en del på detta och jag tycker att det är väldigt intressant hur naturen är uppbyggd. http://en.wikipedia.org/wiki/Pythagorean_comma

Ackord är inte som seriemördare, dvs det behövs tre eller fler för att räknas som en/ett. En skala eller ett ackord kan innehålla endast en ton om man så vill. En skala med endast en ton blir förstås ganska meningslös. Det är väl kanske först vid fem toner som en hel del folk börjar acceptera en rad av toner som en skala. Det handlar enkom om hur man ser på saker och ting. En ledtonslinje bestående av endast en ton blir förstås en form av kontrapunkt men agerar även som en fingervisning om ett ackord. Jag vill genast medge att detta är väldigt tunna argument men det visar förhoppningsvis att man kan se på saker på olika vis. Lägger man till en ton så får man en 'dyad' och då tecknar man en ännu tydligare bild av hela ackordet. Kan man spela ackord på en flöjt? Det är klart att man kan - lyssna bara på Bach's sonat för solo flöjt. Arpeggierar man ackord så pusslar örat själv ihop beståndsdelarna och vi hör ett harmoniskt förlopp på trots av att en flöjt är ett monofoniskt instrument. Schillinger ser på bl.a skalor som något som melodierna plockar sitt innehåll från. Ett exempel på detta skulle vara Broder Jakob som endast använder följande toner (i C) - C D E F G A. I all enkelhet så anser då Schillinger att melodin bygger på en hexatonisk skala med ovanstående toner. Nu kommer en del säkert säga att "... men det är ju en vanlig C-dur skala utan septiman B". Ja, det är det men den tonen används aldrig i melodin utan endast i standard harmoniseringen. Hur man väljer att harmonisera en melodi har nödvändigtvis inget med den ursprungsskalan som melodin kommer från. Att det oftast är så är en hel annan sak. Det hade varit mycket lätt att harmonisera ovanstående melodi med ackord som inte går att skapa i en vanlig C-dur skala. De flesta böckerna man ser och de flesta musiklärarna har ganska dålig uppfattning om möjligheterna och de alternativa synsätt som finns. Den vanliga modellen som även jag har gått igenom är helt ok MEN det är inte den enda. Synsättet att Broder Jakob bygger på en heptatonisk C-dur skala och att den sedan ska harmoniseras med ackord från C-dur är endast en av de många möjligheterna som finns.

Det finns en hel del väldigt intressant forskning på detta område och det är väl värt att ta sig tid och läsa om hur örat fungerar. Dissonanser och konsonanser i vårt 12-tonssystem är väldigt logiska rent akustiskt. Med hjälp av övertonsserien kan vi enkelt klassificera olika typer av dissonanser. Vad man sedan upplever som angenämt är givetvis personligt. Jag tror exempelvis att C.Gesualdos musik på sin tid bitvis fick lyssnarna att känna sig på samma vis som om man skulle bita i en omogen citron. Dissonans och konsonans är givetvis kraftigt beroende av sammanhanget. Gesualdo låter dissonant i förhållande till Palestrina och den rådande modala kyrkomusiken som han själv utgick från. Det är svårare att tala om dissonanser på samma vis i Schönbergs musik eftersom han delvis löste upp hela begreppet som sådant. En bra bok på ämnet (och även mycket annat) är "Musician's Guide To Acoustics" av Campbell

Tveklöst är det så att man måste vänja sina öron vid nya skalor. Det är ändå inte på långa vägar så att det inte finns mycket kvar att utforska i vårt 12-tonssystem. Att träna sina öron att höra b9 på Ma7 ackord eller Ma7 på ett mi7 är bara några enkla exempel på något som är ganska svårt. Jag tycker verkligen att det är kul att vi har så många olika åsikter. En ganska obetydlig tråd har plötsligt blivit spännande. Jag hoppas att kunna återvända när jag har kommit längre på min bok och få lite input och mothugg. Det kommer att behövas!

Det är bra att Desecrated tog upp det här med nya och alternativa vis att dela upp oktaven (och större intervall) i mindre bitar. Att säga att "en hel del av oss" håller på med detta är förstås en otroligt grov överdrift. Som vi har sett så finns det sådana som inte tycker matematik och siffror är intressant och det är helt ok. Jag ställer mig till den skaran som inte tycker det är så intressant med nya tonsystem då jag tycker det finns på tok för mycket kvar att upptäcka i vårt "vanliga" 12-tonssystem. Jag är inte intresserad av olika tempereringar osv. Personligen tycker jag i dagsläget att det är en dead end mest pga all den musiken jag har hört i olika tempereringar av nya skalsystem har varit väldigt svag. Jag är en harmoniskt orienterad person och jag är ledsen men ackord och progressioner i skalor med 15, 24 osv. toner har jag aldrig hört fungera så bra. Jag har förstås säkert fel och jag vill därför gärna att någon laddar upp lite schyst musik med något eller några av de flera olika system som har utvecklats. I vår egen folkmusik förkommer en hel del microtonalitet. Lyssna på valfri platta med Ulrika Bodén/Ranarim så kommer ni höra hur hon bl.a ligger mellan dur- och molltersen. Jag skulle dock vara väldigt försiktig med att kalla detta för tonalt system eller liknande. Det är snarare en färgning. Indierna spelar väldigt mycket microtonalt MEN de utgår från långt simplare skalor. Är ni intresserad av matematik och musik kan jag rek. Joseph Schillinger - The Schillinger System of Musical Composition. Jag har studerat detta sedan jag var 15 eller något och även om en hel del är ganska tungt och svårfångat så finns det en hel del intressant tankar och koncept. Boken om rytmik är otroligt bra och den har hjälpt mig att spela motrytmer så som 5 över 4, 3 över 5 osv. utan problem.

Med hjälp av elementär kombinatorik kommer man fram till att det finns 330 unika 5-tonsskalor att finna i vårt 12-tonssystem. När du skriver att de i grunden bara är fem stycken så tror jag att du syftar till de fem permutationerna (eller modes/kyrkotonarter eller vad du nu vill kalla det) som varje pentatonisk skala innehåller. Dessa 330 pentatoniskaskalor har förstås även fem permutationer var vilket innebär att för att få fram antalet unika pentatoniskaskalor måste vi dividera 330 med 5 och då får vi fram att det totalt finns 66st unika skalor med endast fem toner i. Var och en av dessa 66 har ett unikt intervallföråd och var och en av dem har fem modes. Transpositionerna du talar om är helt ointressant ur ett kombinatoriskt perspektiv då de i grunden är samma skala eftersom intervallen är identiska. Jag är själv gitarrist och pentaskalan var den första jag lärde mig men vad jag inte visste då var att den blott är en av 66 möjliga skalor med fem toner i. När man i början av 1600-talet började använda 12-tonssystemet fullt ut så fanns alla 462 heptatoniskaskalor förstås. Att man sedan inte använde dem är en helt annan sak. Det har inte tillkommit några nya skalor och det kan först tillkomma om man ändrar vårt tonsystem. Vad jag tror du syftar till är användningen av skalor och isf anser jag att du har fel. Melodic minor är ingen ny skala men användningsområdet för skalan (ex: Locrian natural 2) har utvecklats mycket sedan Bach levde. Är det för mycket matematik? Hör inte matematik hemma i musiken? Många tycker inte det men ser man till några av de största innovatörerna vi har haft så är det klart och tydligt att det inte är nonsens - Coltrane, Bach, Bartok, Debussy, Schönberg osv. listan kan göras väldigt lång. Jag är väldigt intresserad av detta men jag är väldigt medveten om att inte alla tycker som jag och så ska det vara. Våra vägar till att skapa musik är olika och tack för det. I en radiointervju så sade John Coltrane så här ang. matematiska experiment: "... to help me acclamatize my ears". Fundera på det då det ligger väldigt mycket i det.

😆 Din inställning påminner om dem på 1200-talet som var emot homofoni och senare även polyfoni. Det handlar mycket om varför man gör musik och till vem man vänder sig. Vi har kommit dit vi är idag pga att en massa framstående musiker och kompositörer INTE har varit konservativa och enbart följt gamla konventioner. Med det sagt måste jag understryka att det absolut inte är något fel på varken dur-skalan eller diverse pentatoniska skalor (finns 330 stycken). Det finns fortfarande mycket bra musik kvar att skriva i C-dur.

Skalorna du nämner kommer från Melodisk moll. Lydian dominant brukar man kalla den ena och den andra du talar om brukar man kalla Dorian (b2) men Phrygian (natural 6) funkar också. Det är INTE Phrygian #6. #6 i en skala är samma ton som b7. Man säger "Natural" (på engelska) om dessa, dvs återställd sext. Jag är lite av en nörd på området och skrev min C-uppsats på ett nära relaterat område. Under året hoppas jag att den boken jag skriver om detta och mycket annat relaterat är klar. Det finns många som håller på med elektroniskmusik och arpeggiatorer som kanske hade kunnat dra nytta av lite djupare kunskaper inom skal- och ackordkonstruktion. Några fakta: Det finns totalt 462 möjliga skalor med 7 toner. Av dessa är det endast 42 st. som inte har mer än två stycken intillliggande små sekunder (dvs att de är nära relaterade till dur-skalan). I nästa steg ser man att dessa 42 skalor är relaterade till varandra på ett modalt vis. Slutligen ser man då att det endast finns 6 unika "parent scales" som liknar dur-skalan. Detta är en väldigt kort och dålig genomgång men är ni intresserade så har jag en hel del info på ämnet. En mycket spännande "parent scale" är: Harmonic Major (i C): C D E F G Ab B. mvh Tobias