AnthonyS

Ja, den är riktigt bra. Har spanat en del på den. Har du den själv?

Tack! Den är verkligen trivsam. Ska verkligen krama ur den i helgen. Låtidéerna bara strömmade fram... Jag är ju på jakt efter nytt reverb också, i pedalformat. Hur trivs du med din Boss RV-5?

1. Sänk gainen i försteget på förstärkaremuleringen 2. Sänk förstärkaremuleringens mastervolym - Amplitube 3 modelerar även slutstegsdistortion och det är inte ovanligt att man drar upp förstärkaremuleringens mastervolym istället för att höja pluggens redan processade utsignal. Då kommer slutstegsdistortionen att lägga en murrig filt över en redan hårt komprimerad och relativt transientlös röra. 3. Plocka bort alla eventuella övriga gain-steg i signalkedjan. 4. Kolla vad du använder för kabinett- och mikrofonemulering. Vissa kombinationer kommer att generera additiva signalpucklar som låter onaturligt. VIlka kombinationer det rör sig om beror på gitarr-mickar-förstärkaremulering. Vad lyssnar du genom? Lurar eller högtalare? Har du kollat signalnivåerna ända ut till öronen? Amplitube 3 är väldigt potent, men det finns många fallgropar på vägen. Ett tips är att börja med någon modell med mild overdrive, typ en tidig fender eller Vox Copper (kommer inte ihåg namnet exakt nu, men den orangea voxen) eller orangestärkaren. Börja med noll gain och dra långsamt upp. Hittar du inte ett definerat distljud på vägen, utan bara en distad sörja är det fel någonstans i dina nivåer.

Skickligt gissat! 😄 Har haft en fullständigt magisk kväll! Vilken pedal! Repeatsen bara trillar ur den, färgstarka, men ändå kristallklara... Vi gitarrister är således inte bara nördiga - vi har också koll på varandras nörderier ☺️

Jag tänkte ge dig en googling, men fick bara upp resultat för "valentine picnic" 🙁

Du ska få en ledtråd: delay bonanza!

SJUKT snygga. Nice! Jag har själv en riktig pedalgoding på ingång, slänger upp en post här när den landar ☺️

Det är ju tyvärr så. Jag tror att det har flera anledningar. Dels är exemplet hjärtkirurgi lättare att förklara och att i slutändan resultatmässigt kvantifiera. Man sprängde upp kranskärlet, man lagade septumdefekten eller bytte den stela klaffen etc.. Resultatet är också ofta (inte alltid) ytterst påtagligt får patienten. Även omgivningen kan förstå ingreppet och uppleva skillnaden i symtom före och efter ingreppet. Med psykiatri är det mycket svårare. Det är inte givet att slutresultatet är lika enkelt att kvantifiera. Det är inte säkert att anhöriga upplever samma förbättring aom läkare och patient kan konstatera har ägt rum. Det är inte säkert att patienten upplever en eventuel förbättring, även om anhöriga och läkare gör det. Det är inte ens alltid definitionen av "förbättring" inom psykiatri innebär samma sak för vårdtatgare/vårdgivare/anhöriga etc.. Det är heller inte fullt av solskenshistorier, som thoraxkirurgin är (även om det såklart inte alls alltid går som planerat), där folk kliver fram och delar med sig av sina erfarenheter som sjuk, även om det givetvis förekommer. Det är helt enkelt fortfarande väldigt stigmatiserat att vara och ha varit psykiskt sjuk, något som inte alls stämmer när vi kommer till exempelvis just hjärtsjukdomar. Och det är i vanlig ordning väldigt enkelt att ha en åsikt om saken. Precis som jag hade nu 😑

För att det är en väldigt stor praktisk och teoretisk skillnad mellan att med stamcellsteknik ersätta något som gått förlorat och att med samma teknik "lägga till" funktion till något som redan fungerar. Det sistnämnda är ytterst svårt, till och med på ritbordet. Stamceller är långt ifrån något man bara kan stoppa in i kroppen, för att där låta dem uträtta diverse mirakel. Hur det fungerar när en stamcell utvecklas till det den slutligen kommer att bli är en mycket invecklad biologisk process, som vi inte riktigt har möjlighet att avhandla här och nu. Men tro mig, det är väldigt svårt. På sikt säkert inte omöjligt. men då talar vi om teknik som ligger väldigt långt borta.

Ja det tror jag också!

Ja, fast nu sa han ju faktiskt "...framförallt, vad säger Claes?" 😆😉

Jag har alltid jobbat så, rakt av. Och det av framför allt ett skäl, som må vara naivt i sig, men det är iaf så jag har tänkt - när jag väl har jobbat med musik och tjänat pengar på det har jag varit så förbannat glad över att det funkat så jag har gladeligen delat lika med mina medmusikanter just för att minimera komplikationsrisken. Bara velat fortsätta ha så kul som möjligt, även om arbetsinsatsen bitvis varit långt ifrån lika. EDIT: Skrivslarv.

Men det är inte säkert att man vet att det är så när man skaffar sina första grejer. Jag kompromissar också ogärna med min utrustning nu, men då har jag hållit på i snart 15 år också.

Jag är övertygad om att det finns minst lika stor andel välmenande präster inom sitt yrke som andelen välmenande läkare.

Jag kan bara hålla med. Man får så bra saker för pengarna idag att billigare grejer, om man håller sig ovanför det absoluta budgetsegmentet, ofta är fullt tillräckligt när man börjar. Vill du ha dyrare saker längre fram så sälj dina gamlar prylar och köp de nya istället. Vid det laget vet du om det är värt att lägga pengar på dem. Och i slutändan är 13000 kr istället för 10000 kr för något man verkligen ville ha tusan så mycket bättre än 10000 kr för något man egentligen inte behövde.

Bra tips för en annan också, tack! Själv har jag också kört på EQad och kompressormasserad linjesignal. Ibland någon plugg också, typ Amplitube 3, men då brukar det balla ur och resultera i något i stil med att jag övertygad om att jag hittat nästa generations banbrytande progressiva bassljud glömmer tid och rum, för att sedan, då jag någon dag senare återvänder tillprojektet, upptäcka att jag av någon anledning har ett synnerligen prominent basspår på låten - ett basspår som låter som en gnällig grindval som skiter på ett papptak.

Ni måste berätta utförligt hur ni trivs med era Kempers sen 🙂 Och helst bjuda in till en Kemperafton, så vi kan slå våra kloka ihop. Precis som jag borde gjort någon av de tre gångerna (1 x Axe-Fx Ultra, 2 x Axe-Fx II) jag köpte Axe-Fx... ☺️

Jag håller verkligen med om det fetstilta i citatet - jag har själv tänkt precis så så många gånger när det gäller digitala gitarrlösningar som låter skitbra, men som sågas för att de inte låter precis, exakt som Mesa/Boogie Dual Rectifier, eler vad de nu ska härma. Problemet är väl hur man skulle kunna sälja alla dessa vintage-låtande pluggar annars? En linjär inspelningsplugg med så naturligt och oförstört ljud som möjligt är väl liksom inte något som någon med en vanlig DAW skulle betala för..?

Det borde väl vara det. En gammal bandpelarkonsoll måste ju per definition låta mer som en gammal bandspelarkonsoll än vad en plugg som härmar en gammal bandspelarkonsoll gör? Alternativ är skillnaden försumbar. Förmodligen är det väl så.

Att "återställa" sin hörsel tror jag nog inte att det kommer att bli frågan om på väldigt länge. Snarare ge hjälplig hörsel till sådanan som pga trauma eller degenerativa (nedbrytande) sjukdomar förlorat sin hörsel. Det är hur som helst glada nyheter, och det ska bli spännande att se vart de tar det hela. Tack för att du länkade artikeln!

Vore intressant att testa. jag har bara ägt vinklade fyrtolvor, så jag har ingen aning. Nu är jag hur nöjd som helst med mindre lådor, även om det vore kul att ha en Marshall 1960A igen. Jag gillade verkligen de lådorna.

Eftersom "kloningsfunktionen" är det bärande säljargumentet för Kempern och anledningen till att det finns tusentals profiler att ladda ner så tror jag inte att de kommer att släppa en variant utan den, nej.

Håller inte med. Min Suhr/CAA PT50 är en riktig best även på låg volym. Och det finns fler där ute som funkar lysande i en lägenhet. Att rörstärkare per definition MÅSTE spelas på näsknäckande volym för att låta bra är en seglivad myt idag. Det finns definitivt de rörstärkare som låter bättre på hög volym än de gör på låg volym, men det finns också de som låter kanon även hemma i sovrummet, utan att göra både gitarrist och grannar lomhörda.

Din tanke är bra, och du tar upp en viktig poäng. Men en 4x12a är inte samma sak som 4 st 1x12-lådor. I en 1x12a är ett element ensamt om bak- och framstycke och fyra sidor. I en 4x12a delar elementen oftast på två av sina sidostycken och inte sällan ett ensamt bakstycke. Detta leder till att du får en helt annan kabinettresonans i en fyrtolva än i ett kabinett med en ensam tolva. Varje enskilt element i 4x12an har dessutom oftast mindre egen kabinettrymd (egen "avdelning" sett till lådans totala volym) än vad ett ensamt element i en låda har, förutom de 1x12or som är riktigt små. Till det kommer också det faktum att en mick som tar upp signalen från ett av 4x12ans alla element även tar upp signalen från de andra elementen, com kommer att påverka ljudet. Mickar du upp en 1x12a så tar du bara upp ljudet från en högtalare. Men, ja, absolut. De måste inte perdefinition vara 4x12or för att man vill spela in metal. Men de har en viss ljudkvalité som ofta funkar i de sammanhangen. Många element, med vardera relativt liten lådrymd. Mycket trä. Tight. EDIT: Skrivslarv.

Ja jag skulle absolut kunna tänka mig att testa den. Om inte för att skapa vääärme, så iaf för att ha fler färger att måla med. Jag har ett aningen magert mikrofonstall själv nämligen. Fråga är ändå hur tusan de går från en källmick med frekvensupptagningsområde x till emulerad mick med frekvensupptagningsområde x+1. Men det är en fråga för en helt annan tråd...