AnthonyS

Jag tror att det är som Valle säger - tal framförda av Reinfeldt, Obama eller Stalin, Landstingsfullmäktige i Västra Götaland, ordförande för barn- och ungdomsnämnden i Visseltofta etc., i offentliga sammanhang, får man använda som man vill. Äldre filmer är väl en helt annan grej.

Jag är fortfarande nyfiken på det här.

Det där får du gärna utveckla.

För mig kan det börja med en låt jag hör, en idé jag får eller kanske en tavla eller något som berörde mig. "Känslan" tar jag med mig in i studion, och ser vad som kommer ut. Gillar jag det, och musiken säger mig något, då finns det oftast känsla där i slutändan. Sen rör sig musik väldigt mycket i perioder för mig. Just nu är jag inne i en Eastern Ambient-mood, där allt är "mystiskt" och minst 50% går i phrygian dominant, ackompagnerat av percussion och woodwinds... 🙂 Skriv det som berör dig, då lyser känslan igenom. EDIT: Slarvade lite.

30w är oftast alldeles tillräckligt. Du går miste om en del cleant headroom, men fråga dig själv en gång extra om hur ofta du behöver spela riktigt cleant riktigt högt. TH30 har EL-84or i slutesteget, medan TH100 har EL34, har jag för mig. Det ger en viss skillnad i känsla och ljud, så mitt råd är att testa dem sida vid sid (om du kan), och sedan fatta ditt beslut. Ska jag gissa skule jag tro att 30w är lagom. Jag spelar mest in och repar med min senaste stärkare på 50w, 2xEl34, och den låter högre än svinhögt med kanal- och mastervolym på 50%, så det räcker och blir över och lite till...

Spelade in mickad gitarrstärkare med både delay och reverb i signalkedjan före micken. Eftersom jag senare lade reverb på både pads, trummor och diverse percussion blev det en enda jäkla skvalpande sörja av reverbsvansar... Det kostade mig dessutom ett antal riktigt bra tagningar.

Bara de låter EXS och ES2 vara kvar. Och UltraBeat, ty den använder jag mer än jag någonsin trodde jag skulle göra...

Alltså, det där är faktiskt gnäll...

Tycker inte att de låter tillräckligt bra. Prolemet kvar 🙁

Stort tack för er hjälp! Helgen är så att säga räddad...

Aha! Ja, stickan kommer upp när man startar med Option, men jag har inte klickat mig vidare där. Men då kan jag alltså klicka på stickan i det läget, och formattera i nästa steg. Och sedan, när det är klart, bootar jag ånyo upp med stickan och installerar Lion, har jag förstått det rätt då?

Nu ska man å andra sidan inte ironisera över prylar i den billiga änden av skalan heller. Nu ska jag sluta svara på din smörja.

Ja jag läste också det där. Men om jag formatterar disken, och sedan startar upp från Thumb Driven borde väl det fungera..?

Du har 100% rätt. Det rör sig om A/D -> Algoritmer -> D/A i bägge fallen. Skillnaden är hur algoritmerna ser ut.

Ja, försvinn! Du talade ju illa om Kempern...

Bump! Behöver verkligen hjälp...

Alltså, det är ju inte riktigt som att du, eller jag, eller någon annan aldrig någonsin gått en smula off-topic tidigare...

EDIT: Läste på blixtfort, inlägget således onödigt.

Efter goda råd här på forumet köpte jag tidigare i höstas en OS X Lion Thumb Drive från Apple, och det har tagit mig fram till nu att ta tag i saken och uppdatera min studiodator - en Macbook Pro, unibody, sent 2008. Nu får jag meddelandet att uppdateraren inte kan köras på mitt operativystem. Det ska väl fungera med 10.5.8? Vad i hela fridens namn gör jag nu?

Precis. Och framförallt utbudet. Sedan norska MRH (som från början ägde både Luthman och 4-Sound) lade rabarber även på Musikbörsen har utbudet blivit betydligt mera strömlinjeformat och tråkigt. I alla fall i de butikerna.

13436:- (Kemper, Thomann) jämfört med 20295:- (Axe-Fx II, G66) ger en prisskillnad på ca 7000 kronor. Det tycker jag är en ganska väsentlig summa pengar. Således finns det högst rimliga skäl för en eventuell köpare att väga in även priset i ekvationen. Riktigt intressant blir det när vi istället går motsvarande 7000 kronor ner från Kempern, och faktiskt landar snudd på exakt på POD HD PRO. (6351:-, Thomann). Då talar vi ju om produkter som, enligt dig, är på varsin planet - således borde 7000 kronors skillnad i pris betyda iaf någonting, även uppåt från Kempern... Ser nu att Axe-Fx II och Kemper på andra sidan Atlanten närmar sig varandra prismässigt. Det är ju också intressant, ty så var sannerligen inte fallet från början. Det är iof en svår jämförelse, eftersom en produkt är europeisk, och den andra amerikansk, alltså rakt motsatta förhållanden jämfört med här. Vilket om man vänder lite på det kanske ändå faktiskt säger en hel del, eftersom den inhemska Axe-Fx II i USA fortfarande, efter import och skatt på Kempern, där lyckas vara dyrare än vad Kempern är. Ja, jag håller med - det är faktiskt fullständigt skit samma hur man uppnår ljuden, huvudsaken är hur det låter. Kemperns utgångspunkt är rent tekniskt nyskapande och intressant, och gav ju uppenbarligen Cliff Chase (mannen bakom Axe-Fx) eld i baken nog att snabbt implementera tone matching i Axe-Fx. Men det är resultatet som räknas. Och profilerna i Kempern begränsas fortfarande av att det är algoritmer som sätter gränserna för hur det kan låta. Precis som för tio år sedan. Och precis som för Axe-Fx. Det är hur som helst en guldålder för gitarrister, och bra teknik blir bara mer och mer lättillgänglig. Och jag vill påpeka att jag sbolut inte är någon fanboy åt något håll. Jag har haft mycket kul med mina Axe-Fx (en Ultra, två Axe-Fx II - läs gärna mina recensioner här på forumet om du har tid och lust någon gång), men kommit fram till att det inte är riktigt min grej. Således är inte Kempern det heller. Inte för att de är dåliga, utan för att jag inte trivs så bra med sådana prylar.

Det här kanske kommer att stå sig som trådens tråkigaste svar, men jag blir glad bara av att musikaffären står kvar när jag är sugen på att gå in och kika. Det är inte en självklarhet längre.

Om det finns en anledning till att din partner säger som hon gör hade jag avvaktat med köp av nya studioprylar. Det är inte alltid lyckat att köpa saker man inte har råd med, och musikprylar av den här typen blir bara billigare med tiden. Mitt gubbförnuftiga råd 😉

Alltså, jag hakade också upp mig på just det där när det började diskuteras Kemper. Jag tror att man missar poängen, om man bara tänker sig just profileradet som något som varje ägare av en Kemper skulle få ut något av per se. Poängen blir istället att man får tillgång till profiler som tusen andra gitarrister har fixat. Då spelar det liksom ingen roll överhuvudtaget, om man aldrig en enda gång skulle profilera något själv, om andra gjort det åt en.

Då har vi alltså ånyo öppnat den maskburken... 😉 Det fanns en tid när jag var ganska ordentligt skeptiskt till att Kempern skulle kunna bli en seriös konkurrent till Axe-Fx, men den är bättre än jag trodde. Två ganska olika produkter, lång ifrån samma effektutbud och med ganska olika prislappar. Så en jämförelse rakt av är lite missvisande tycker jag. Men du är, precis som alla här, fullt berättigad till en åsikt. Jag har aldrig haft förmånen att testa dem sida vid sida, tyvärr. Har du? EDIT: Skriver slarvigt idag.