Ludgo-Pelle

Jag vet inte om du är intresserad av att vara beredd på att jobba lite med att få till ett bra sound eller om du är bekväm av dig, men om du kan svara på mina frågor så ska jag berätta hur du kan gå tillväga för att hjälpa dig en lite bit på vägen: Vilken uppsättning är det på trumsetet: Hur många hängpukor och golvpukor är det? Har pukorna underskinn eller saknas det underskinn? Hur är trummorna stämda: Är de väldigt kraftigt dämpade, bara ganska kraftigt dämpade eller är de odämpade så att pukorna sjunger och har en del sustain/efterklang? Närmickar du pukorna eller hur gör du? Mickar du upp varje puka för sig eller lägger du en mick på varje puk-par? (En mick mellan två hängpukor alltså.) Hur nära pukorna placerar du mickarna? Är rummets akustik torr, mycket torr eller är det så gott som helt odämpad (blöt) akustik? Kopplar du in trummickarna i ett externt mixerbord (i så fall vilket fabrikat och midell) eller kopplar du in mickarna direkt i ljudkortet? Hälsningar: Ludgo-Pelle

Hej! Jag har gjort inspelningar på Europafilm men som musiker. Detta var ju naturligtvis länge sedan så något minne av något större värde har jag inte av bordet. Den som däremot säkert minns och vet en hel del är nog Gert Palmcrantz. Kontakta honom så lär du få en hel det nyttig och intressant info! Hälsningar: Ludgo-Pelle

Hej Åsa! Du verkar tänd på det här och jag tycker mig se att du är lite framåt av dig, men rätta mig om jag har fel. Kan inte du vara den moderator som Björn efterlyser? Så att idèn inte bara rinner ut i sanden för det vore väl onödigt och trist för alla sångintresserade. Vad säger du? Hälsningar: Ludgo-Pelle

Oavsett om hon går hos en pianolärare eller inte så är det ju väldigt bra att spela med ett band. Det är oerhört utvecklande på alla sätt och vis. Om hon dessutom hittar en pianolärare så kan hon sedan praktisera det hon lär sig av läraren i "verkligheten" då hon spelar med gruppen. Att ha både lärare och ett band är alltså oftast det allra bästa ur många synvinklar. Hälsningar: Ludgo-Pelle

aj då. hur känslig är u87an då för att sjunga i utan puffskydd om man inte alltid vill böka med ett vanligt puffskydd? Emil U87:an är som de flesta stormembran-mickarna känslig för puffar. Ett POP-filter är därför definitivt att rekommendera. Ett POP-filter är inte enbart ett skydd mot puffljud utan även ett skyddd för mikrofonens membran. Jag skulle aldrig be någon sjunga i en sådan här dyr mikrofon utan ett riktigt POP-filter! Den risken skulle jag inte ta. Ett sätt att få en effektiv inställning och ljudkvalitet är att du vinklar ner mikrofonen en aning ner mor halsen till snarare än direkt mot munnen. På det sättet undviker du att luftpelaren från sångarens/sångerskans mun träffar membranet rakt på. Om du utöver detta placerar POP-filtret ganska rakt i typ 90 graders vinkel jämte mot munnen så bryter POP-filtret av luftpelaren mycket effektivt. I kombination med att mickens placering är något nedvinklad och att POP-filtret är rakt placerad så får du på det här sättet en mycket effektiv brytning på luftpelaren så att den inte når fram till membranet men utan att detta påverkar frekvenserna på ett negativt hörbart sätt. Du får med andra ord ett bra skydd mot puffar samtidigt som du fortfarande bibehåller U87:ans fin-fina kvaliteter i hela registret. Hälsningar: Ludgo-Pelle

Som Claes säger så bör du inte använda vindskydd på en mikrofon i studiosammanhang. Ett vindskydd är helt fel verktyg för det du troligen är ute efter. Jag har själv jobbat med bl.a. U87 i studiosammanhang under många år och deras vindskydd fungerar visserligen bra för att förhindra puffljud, men den tar också bort otroligt mycket diskant från micken eftersom skyddet är tjockt och kraftfullt. U87:ans ljudkvalitet försämras riktigt drastiskt i främst diskanten (men även i hela registret) om du använder vindskydd och det gör då U87:an till en högst medioker mikrofon! Om du vill utnyttja hela U87:ans frekvensregister och ljudkvalitet så att mikrofonen kommer till sin fulla rätt så är det tveklöst att föredra ett sedvanligt POP-filter istället. Trots att den tar lite mer plats. Då slipper du puffljud samtidigt som du kan utnyttja U87:ans alla kvaliteter. Jag tycker absolut att du ska köpa dig ett POP-filter alltså, men helst inte av metall som kan reflektera metalliska resonanser om du har otur. Ett POP-filter av tyg är att föredra tycker jag personligen. Hälsningar: Ludgo-Pelle

Men det ulitimata är att skippa kvantisering och att istället spela själv på ett sådant sätt så att man får den effekt man är ute efter. Ofta blir resultatet bättre om man spelar om istället och på det sättet lagar manuellt om det t.ex. är lite otajt. Lyckas man med detta så blir det mer liv i låten. Hälsningar: Ludgo-Pelle

Hur trummisen spelar påverkar ljudet en hel del. Men det som är de absolut mest betydelsefulla sakerna som gör om ett trumsound blir bra eller ej är hur trummorna är stämda, hur man placerar mikrofonerna och hur man hanterar EQ:n. Rummets akustik betyder också mycket men något mindre om man närmickar trummorna. Men det innebär inte att akustiken inte spelar någon roll. Bara det att det ska gå att få till ett hyfsat bra trumljud även i en rätt dålig akustik om man närmickar dem. Men att får bra ljud ur ett akustiskt trumset är oerhört svårt!! Det kräver otroligt mycket träning att lyckas med detta. I kombination med att man måste känna till några grundförutsättningar som man bör jobba med. I annat fall famlar man bara i blindå och då handlar det mest bara om tur om man lyckas få bra ljud. Och om man får ett bra ljud mest pga. tur så är det svårt att lyckas få bra ljud varje gång. Du har med största sannolighet inget fel på din tekniska utrustning. Felet sitter i hanteringen någonstans i ljudkedjan. Trummornas stämning, mickplaceringen och/eller EQ-hanteringen är det tveklöst den allra vanligaste orsaken till att ljudet inte blir bra. Din information om förutsättningarna är för knapphändiga för att säga vad felet är. Ljudexempel saknas också. Därför ställer jag några frågor till dig: Vilken uppsättning är det på trumsetet: Hur många hängpukor och golvpukor är det? Har pukorna underskinn eller saknas det underskinn? Hur är trummorna stämda: Är de väldigt kraftigt dämpade, bara ganska kraftigt dämpade eller är de odämpade så att pukorna sjunger och har en del sustain/efterklang? Närmickar du pukorna eller hur gör du? Mickar du upp varje puka för sig eller lägger du en mick på varje puk-par? (En mick mellan två hängpukor alltså.) Hur nära pukorna placerar du mickarna? Är rummets akustik torr, mycket torr eller är det så gott som helt odämpad (blöt) akustik? Kopplar du in trummickarna i ett externt mixerbord (i så fall vilket fabrikat och midell) eller kopplar du in mickarna direkt i ljudkortet? Om du kan svara på mina frågor så ska jag se om jag kan hjälpa dig en lite bit på vägen. Hälsningar: Ludgo-Pelle

Jopp. 😊 http://katastrofalaomslag.blogspot.com/200...n-stil-med.html "Pedo-Anders, Svett-Ragnar, Dräggel-Johan och Ludgo-Pelle, det är farbröder man inte ska följa med hem även om de bjuder på godis." He he he! Är de inte tillräckligrt sexiga för din smak eller vad då!? 🙂 Jag tycker att framför allt deras namn är helcolla och är riktigt up to date! 🙂 Att det här gänget ens existerade kände jag inte till, men det finns/fanns en snubbe som faktiskt kallade sig för Ludgp-Pelle. (Vet inte om han fortfarande lever.) Han var mest känd inom gammel-tjo-svängen, men var faktiskt en duktig jazzgitarrist i botten och är någonting som ytterst få känner till. Om det är samma Ludgo-Pelle som är på skivomslaget vet jag däremot inte. Hälsningar: Ludgo-Pelle

Jo visst finns det dem som tycker att det blir bättre ju mer man har av knappar, rattar, skjutreglage och lampor som blinkar! Men ett mixerbord är enligt mig direkt nödvändigt om man spelar in t.ex. trumset. Dels för att man oftast behöver rätt många kanaler (samtidigt) till ett trumset, men ibland även för ljudets skull. Ofta så EQ:ar man trumsetet två gånger. En gång i det externa mixerbordet som sedan skickas in till datorn och sedan en gång inne i datorns EQ. Detta är ett mycket vanligt sätt att hantera trumset på i den professionella studion även i dagens hårddiskinspelningstid. Den som har ett externt mixerbord hemma kan ju också använda sig av denna princip, men för att detta arbetssätt ska bli bra så bör man veta i varje fall hyfsat bra hur man ska EQ:a det externa mixerbordets trumkanaler. Dessutom så bör det externa mixerbordet helst ha svepfilter på EQ:n för i annat fall så tappar man en del av själva poängen...men dock inte hela poängen. Med detta arbetssätt så finns det också en risk att man rattar bort sig om man inte har riktig koll på vad man gör. Då kan det vara bättre att göra EQ-sättningen i datorn istället eftersom man då kan backa tillbaka med EQ:n och börja om på nytt om det inte låter bra. I detta fall använder man mixerbordet mest för att få tillgång till alla kanaler som trumsetet kräver för mickarna om man inte har tillräckligt många mickingångar på sitt ljudkort. En annan fördel med ett externt mixerbord är att man lättare kan ha en fast uppkoppling eftersom man då kan slippa att behöva koppla i och ur kablar när man ska byta instrument. Men denna fördel är ju beroende av vad man har för teknisk utrustning, instrument och mixerbordets kapacitet. En kompis till mig har t.ex. två externa synthar, ett standard trumset, två sångmickar, en uppmickad el-gitarrförstärkare och en guitar-port. Han har alltid dessa instrument/mickar fast installerade på sitt 24-kanaliga mixerbord och slipper på det viset koppla in och ur hela tiden vilket gör det väldigt bekvämt. Han får enligt mitt tycke lite mer liv i sina inspelningar också efter som ett analogt externt mixerbord ger lite färgning på olika sätt som ofta kan ge lite mer liv. Men då är mixerbordet inte av det allra enklaste form men trots detta ett mycket billigt bord. Ska man då använda sig av ett extern mixerbord eller inte? Tja...personligen tycker jag att det beror på flera omständigheter som gör att i varje fall jag inte kan svara varken JA eller NEJ bara sådär rakt av. Men ska man ha ett externt bord så ska man ju ha det enbart för nyttans skull om det tillför någonting och inte för att det kanske ska se lite läckrare och kaxigare ut! Om det på något sätt tillför någon nytta/förbättring så varför inte? Om det inte tillför någon nytta/förbättring....varför ska man då ha ett extern mixerbord? 94,386 % av hemmapularna klarar sig trots allt helt utan något externt mixerbord eftersom de flesta inte spelar in akustiska trumset. Misstänker jag. Hälsningar: Ludgo-Pelle

javisst det sättet är inte så kul nä. så ok, löpandebandetprincipen är extremt osexig och ej konstnärlig. Det jag har citerat här ovan håller jag verkligen med om! Men många (kanske de flesta) som inte verkar inom den professionella studiovärlden skulle som utomstående kanske uppleva en inspelning som "löpande-band-principen" för att allting går så oändligt mycket snabbare i en fullt professionell situation än för "amatör-Svensson". Konsten ligger i att kunna jobba i ett mycket högt tempo men utan att det blir just löpande-band-principen. Alltså att kunna arbeta snabbt och effektivt men utan att det går ut över det konstnärliga. De bästa studiomusiker klarar av detta för att de är tränade på det. Annars skulle de inte bli särskilt långvariga på den nivån som de befinner sig! Oftast sätter man sina pålägg på 1-4 tagningar. Det är många myter kring detta. En stor myt tycks vara det att ett snabbt arbetstempo inte går att utföra utan att det musikaliska och konstnärliga inte blir 100 %:ig, men det är så fel det kan bli! Detta är oftast inget problem alls. I varje fall inte pga. just "löpande-band-principen". Nej, oftast så ligger problemet i sådana fall snarare i att det ibland kan vara svårt (för vissa) att upprätthålla rätt nivå på spelets tändning och engegemang för att den enskilde musikern spelar så frekvent och mycket. Och det säger sig själv att en som spelar 8 timmar/dag 5-6 dagar i veckan år efter år inte är lika hungrig och spelsugen som en amatör som kanske spelar 8 timma/veckan. Men det flesta proffs klarar av även detta så egentligen är inte heller detta ett problem. När man väl står där så tänder man helt enkelt till och plockar fram det engegenmang som krävs. Och ofta faktiskt ytterligare lite till. Att det skulle vara mycket löpande-band-principen stämmer inte även om det naturligtvis kan förekomma. Men det sker inte så ofta som man kanske kan tro. Som proffs så har man några uppgifter som måste uppfyllas och en av dessa uppgifter är att leverera. Fullt ut. Gör man inte det byts man ut och just det faktum att konkurrensen är hård gör att man skärper till sig vid speltillfället och plockar fram sin känslighet i spelet ändå. Även om man ibland kanske känner sig lite less. Proffset är tränad på att klara av detta så det är rätt sällan som de inte lyckas med det till skillnad från de flesta amatörer som får problem med att klara av detta. Men det går som sagt att träna upp även för amatören. Hälsningar: Ludgo-Pelle

Producentens uppgift i en professionell inspelning är att vara chef på byggarbetsplatsen. Hans/hennes uppgift är en slags allt-i-allo-uppgift där den gemensamma nämnaren är att han/hon helt enkelt är chef och har ansvaret för produktionen i studioarbetet. Men chef över vad då och på vilket sätt...lite mer konkret? Jo, en producent ska som det redan har sagts vara en länk mellan uppdragsgivaren, studion och inte minst musikerna. Han/hon har ansvaret att se till att inspelningen kommer att låta på bästa sätt. Både musikaliskt och ljudtekniskt. Ibland efter ett önskemål från uppdragsgivaren och ibland efter eget huvud och ibland tillsammans med t.ex. musikgruppen om det finns ett sådant. Han/hon ska också se till att själva arbetet ska ske på ett visst sätt men oftast sker detta i fullt samråd med musikerna på ett så naturligt sätt att chefskapet inte märks. Men anvaret att allt slags arbete flyter på alla dess sätt ligger trots allt på producenten. Han/hon har även ett visst budgetansvar. Tider ska passas av alla inblandade. Exempelvis är studiostandard att man börjar kl. 10.00 men att avvikelser kan komma. Då är det producentens ansvar att ange en annan tid. Tid för lunch och när dagen ska avslutas. Men en tung bit som producenten också är ansvarig för är att den totala ramen för den bokade studiotiden ska hållas och inte överskridas. Studiotid och musikerlöner kostar! Detta styr ofta i vilket slags tempo hela studioarbetet ska ha och det måste producenten kunna bedöma och styra upp under arbetets gång. Här gäller det att ha koll och att med erfarenhetens hjälp veta hur lång tid saker och ting tar att genomföra. Hinner vi med ett extra spontant körpålägg eller måste vi skita i det t.ex. Eller: -"Nu få du inte fler tagningar mer...sätt den på fjärde annars får vi gå vidare"! Ett inte allför ovanligt scenario, men det beror väldig mycket på vilken slags produktion det är frågan om också. Producenten ska vara en person som har ett stort musikaliskt öra och som har en naturlig figertoppkänsla för vad som är bra/mindre bra och ha fantasi för att hitta bra/rätt lösningar på det musikaliska. Det är viktigt att kunna vara spontan och lyhörd för förändingar och för idèer. under arbetets gång. Man måste klara av att kunna säga både JA och NEJ då det behövs som en chef måste kunna. Han/hon ska ha lätt att ha att göra med andra människor och vara lyhörd även socialt. Lätt att ha och göra med är viktigt. Samarbetsvillighet och att fungera i grupp är mycket viktigt. Gärna ljudteknisk kunnig dessutom. Inte allt för sällan nästan lika duktig som ljudteknikern själv i de större produktionerna men detta kan variera från fall till fall. Som oftast även notkunnig men har/bör ha framför allt fingertoppskänsla på många olika plan och en utmärkt split vision. Bra fokus måste finnas precis hela tiden under hela arbetets gång för att kunna både se och höra fel och brister. I mindre sammanhang som i t.ex. många amatör-inspelningar så kan producentens uppgift vara så gott som precis vad som helst! Många gånger för att man inte vet vad en producent egentligen gör och hur, men minst lika ofta för att behovet av en "riktig" producent helt enkelt inte är lika stort i ett enklare sammanhang då det bl.a. inte är samma pengar involverade. Oftast blir det ljudteknikern som då får ta på sig rollen av producentskapet. Ett ganska svår uppgift egentligen om man ska göra jobbet bra, för det krävs ett rätt tränat öra att klara av båda sakerna samtidigt. Det är det få som klarar även om man har rutin. Detta är orsaken till att man i det professionella sammanhanget avsätter en person för just producentskapet. Då kan ljudteknikern lägga all kraft och energi på just det han/hon ska göra. Detta var en lite förenklad beskrivning över producentens uppgift. Förenklad eftersom den är ganska komplex och desutom lite föränderlig beroende på sammanhang, nivå, budget och en del annat. Vilka som är involverade i inspelningen påverkar också hur en producent arbetar. Ju bättre och högre nivå det är på alla inblandade parter desto lättare är allas arbete och desto snabbare går det. Hälsningar: Ludgo-Pelle

Jo, det finns några bra trick att ta till för att få lite mer liv i stråkkänslan från en synth. Det allra viktigaste "tricket" är att tänka så som människorna i en stråksektion tänker i verkligheten. Det betyder att man lär sig hur en violinist fraserar, stråkens anslagshårdhet mot strängen (om den går att påverka i synthen), hur han/hon utnytjar rubaton, volymhanteríngen/dynamiken och andra saker som en riktig violinist använder sig av i sitt spel. Lira så som en stråksektion brukar göra helt enkelt. Även om det är lättare sagt än gjort förståss! Men om man lyckas med detta så resulterar det i att lyssningupplevelsen blir otroligt mycket mer levande men också mycket mer trovärdig. Det här "tricket" är ett av de allra mest grundläggande och viktigaste för att få en synth låta mer levande och trovärdig. Oavsett om det gäller stråkljud i ett symfoniskt stycke, ballad eller en vräkig tenorsax i en rocklåt. Om man spelar blåsinstrument på synthen så är det samma sak som gäller här också när det gäller frasering mm. Man bör även tänka på att man "andas" på rätt ställen där en riktig flöjtist normalt brukar andas på. Här är det jättemånga som gör fel och inte ens tänker på detta. Trovärdigheten kan försvinna i ett enda nafs om man inte andas på rätt ställen! Att känna till inom vilket tonomfång respektive instrument håller sig inom är också ett hett tips. Det kan ju nästan bli lite pinsamt om man spelar en violin på synthen men som går så långt ner i registret så att man hamnar nere i cellons tonomfång! Violinen ska hålla sig inom violinens tonomfång, och cellons inom sitt omfång osv. Även detta för att det ska låta mer trovärdigt. Ett annat sätt att få mer liv i en stråksektion från en synth är att dubba stråksektionen med en äkta violin. Gärna även fler äkta instrument som t.ex. cello. För att detta ska låta snyggt och naturligt så krävs det lite säkerhet av den som spelar och att den som rattar ljudet klarar av att få en ljudbild som gör att den äkta fiolen smälter in på ett naturligt sätt med synthens stråksektion. Stråksektionen och det äkta instrumentet ska helst låta som en enda helhet. Det ska alltså inte låta pålagt. Om man kan smälta samman det syntetiska ljudet med det äkta instrumentet så kommer det att ge en ordentlig skjuts framåt! Men det kräver som sagt en del från både den som spelar och den som sköter ljudet. Den vanligaste effekten man brukar kunna lägga på en stråksektion (från synth) är reverb av olika slag. Det är ytterst sällan man använder några andra effekter på en stråksektion. Ofta är den helt torr eftersom det ibland kan räcka med den effekt som redan finns inbyggt i ljudet. Men här är det ju ens egna öron och situation som får avgöra. Jag vet inte vad du menar med att "lägga stråket på samma sätt som man gör live", men att spela in äkta stråkar jämfört med synthstråkar går inte att jämföra på någon punkt alls! Det är två helt olika världar som befinner sig på två helt olika planeter! (Men jag är i och för sig osäker på om jag uppfattade din fråga på rätt sätt.) Bra förslag på ljudkälla efterlyste du också. Mitt förslag är det allra bästa som du kan få: London Symfoniorkester! När det gäller bra förslag på synthetiska motsvarigheter har jag inget att ge. Det skulle vara Yamaha Motif i så fall. Tycker att den låter bättre än de VSI som jag har hört hittills. Hälsningar: Ludgo-Pelle

Efter varje gång som jag har ätit Chili Corn Carne så blir jag en otroligt skicklig FISÖR....men vad är en FÄSÖR för någonting? Hälsningar: Ludgo-Pelle

Det finns nog ganska många varierande synsätt om vad ett proffs är för något. En del kanske tycker att man är proffs när man tjänar pengar på musiken, en del kanske tycker att man är proffs när man är känd och kanske syns på tv eller spelas i radio lite då och då. Och en del har kanske andra synsätt. För min del så är ett proffs någonting helt annat och som inte har ett endaste dugg med varken pengar eller kändisskap att göra. För mig handlar det istället om ett förhållningssätt i kombination med att man hanterar yrkets samtliga delar på ett skickligt och seriöst sätt. Dvs. från att man är skicklig på sitt instrument till att vara en personlighet som hanterar musikkollegor, arrangörer, producenter, publik, fans, media osv. på ett mycket yrkesskickligt och ödmjukt sätt. Ett sätt att vara. För mig räcker det alltså inte att man enbart lirar bra. För mig är ett proffs när man är skitduktig på att hantera även alla andra delar som ingår i musikeryrket. T.ex. de delar som jag nyss räknade upp. Dessa delar ingår ju också i jobbet. Det finns sk. "proffs" som tjänar storkovan och är berömda, men som inte är ett dugg proffs i mina ögon av olika orsaker, men det finns även sådana som verkligen är riktigt stora proffs men som varken är särskilt kända eller tjänar några pengar. En del är tom. arbetslösa eller jobbar med någonting helt annat än med musik! Nej, att vara proffs tycker jag som sagt handlar om en yrkesskicklighet snarare än enbart om spelskicklighet. Det handlar om ett helt koncept där hela förhållningssättet till både musikutövningen, sig själv och andra människor runt omkring också ingår som en väldigt viktig del av jobbet. Hälsningar: Ludgo-Pelle

Hej! Har du konfigurerat datorn enligt Digidesign`s rekommendationer som står i instruktionsboken? T.ex. så bör du ställa in datorn så att den jobbar för "bästa prestanda" istället för "bästa utseende". Detta ställer du in i "Kontrollpanelen-System-Avancerat-Inställningar-Visuella Efekter". Sedan finns det fler inställningar som du också bör göra enligt instruktionerna. Men spontant så bör inte du uppleva Protools långsam med en så pass kraftfull dator. Du kan testa att ominstallera Protools för det kan ibland hända att just den här typen av uppträdande kan lösas med hjälp av det även om jag inte lovar något. Om Vista eller XP vet jag inte så mycket av egen erfarenhet, men har dock hört att Vista inte är lika lämplig för just musikprogram som XP. Dels pga. att Vista är ett riktigt stort program men kanske framförallt för att den helt enkelt inte är lika bra som sådant för just musikanvändning. Värdet i just denna information kan jag inte värdera, så den bör du ta med lite nypa salt, men kanske det kan vara klokt att läsa på Digidesign`s hemsida om just detta för att ta reda på mer om det. Att kolla upp kompabiliteten mellan datorns komponenter kontra Protools är heller ingen dum idê! Kolla också i enhetshanteraren (Kontrollpanelen-System-Maskinvara) om det finns några konflikter som visar sig där. (Du bör inte ha några gula frågetecken och/eller utropstecken här.) Förresten.....den där CPU-mätaren som visar den pågående CPU-förbrukningen visar enbart bara den ena av processorns kärnor enligt Digidesign Norden. Det är alltså inget fel i din dator eller program. Hälsningar: Ludgo-Pelle

Ta med dig mixerbord, mikrofon och mikrofonkabeln till närmaste musikaffär så kollar de upp dessa delar åt dig helt gratis. Det tar bara en eller ett par minuter för dem att göra det. Samtidigt kan du titta på hur de går till väga och även få några goda råd på vägen som du kan ha stor nytta av. Om musikaffären inte hittar något fel på någon av dessa delar så har du trots detta kommit en bra bit på väg i din felsökning. Då vet du ju att felet sitter någon annanstans och då måste du fortsätta att leta efter felet. Hälsningar: Ludgo-Pelle

Det är i stort sett samma svar oavsett vilket instrument man än spelar. Och ljudteknikern spelar ju sitt instrument som är bl.a. mixerbordet. Man måste alltså vara rätt duktig eftersom konkurrensen är hög och det går få ljudtekniker på en studio. En del ljudtekniker jobbar också som frilans och hoppar runt i olika studios. Men det är ju inget omöjligt att leva på det här heller även om det kan vara tufft att regelbundet få in de pengar som kan behövas varje månad. Många siktar därför in sig på större företag som t.ex. tv4, SR osv. för att få lite större trygghet. Men i dessa fall så ser ju arbetssituationen annorlunda än för den som jobbar på t.ex. Mono Studio. Att få jobb på t.ex. en tv-kanal eller en radiostation kan kanske vara lite lättare att lyckas med. Men det finns som sagt många likheter för en ljudtekniker jämfört med en studiomusikern: Man måste ha lätt för de flesta sorters människor, vara kunnig i de flesta musikstilar både rent musikaliskt och ljudmässigt. I vissa fall bör man vara notkunnig även som ljudtekniker. Detta för att kunna hänga med i t.ex. partitur. Hälsningar: Ludgo-Pelle

Hej Robin! Jaha, så du har laddat i 2 år för att våga skriva någonting här? Synd att det har tagit så lång tid, men jättebra att du nu får tummer ur och kommer till skott. Du har säkert en del att ge oss av dig själv, så det finns ju ingen anledning att hålla igen med skrivandet i fortsättningen. Skriv så att pennan glöder vetja!! Och känn dig mycket välkommen för det är du utan tvekan! Hälsningar: Ludgo-Pelle

Sorry, men The Beatles är i allra högsta grad upptaget i och med att det är ett skyddat varumärke. Och eftersom namnet Beatles är så pass starkt förknippat med namnet The Beatles så kommer med mycket stor sannolighet inte Beatles att godkännas. Dessutom så är det inte så långsökt att misstänka att ägaren till namnet The Beatles även har köpt/skyddat namnet Beatles. Just som ett dubbelt skydd. Den som ändå kallar sig för Beatles åker nog ganska omgående på "stryk"! Varumärkesintrång brukar ses som ganska allvarligt men det med rätta tycker jag. Hälsningar: Ludgo-Pelle Äger inte Michael Jackson alla Beatles rättigheter? Så vitt jag vet så gör han fortfarande det ja. Men jag funderar på att köpa rättigheterna från honom. Om jag och min granne går ihop så kanske vi har råd! I värsta fall får vi väl sälja lite jultidningar och några pepparkakor också så ska väl det lösa sig. Hälsningar: Ludgo-Pelle Nej har för mig att han endast äger en del eller hela förlagsdelen, så han äger max 33 procent! Det är mycket möjligt att du har rätt, men någon eller några andra äger i så fall de resterande procenten. Hälsningar: Ludgo-Pelle

Nej du har nog rätt. När man blir trött kommer också missarna. Jag kan inte heller stava. Men Gunde Svan kan! Hälsningar: Ludgo-Pelle

Oj! Förlåt! Jag läser visst lika illa som när Fan lirar fiol...dvs. illa! Hälsningar: Ludgo-Pelle

Hej! Jag är ingen gitarrist men har spelat med en ordentlig mängd duktiga gitarrister så man snappar ju upp en del. Samtliga som jag har talat med när det gäller just strängarnas grovlek är att det ger en renare ton ju tjocckare de är. Även om allting har både för och nackdelar. En nackdel är att det blir svårare att bända strängen. Men renheten blir alltså tydligare med grova strängar. Vad som också händer med tjockare strängar jämfört med tunna är att man får ett större tryck på halsen. Det kan kanske vara så att din hals behöver justeras och anpassas efter det hårdare trycket. Vad som också kan ha påverkat ditt problem är temperaturskillnadena som gitarren har utsatts för. När du låter gitarren stå så nära fönstret som du tydligen dessutom öppnar ibland så utsätter du gitarren inte enbart för temperaturskiftningar utan även för skiftningar av luftfuktigheten. Inte alls bra! En gitarr....liksom så gott som samtliga akustiska instrument....ska ha en så jämn temperatur och luftfuktighet som möjligt. I praktiken är det omöjligt att ha en perfekt temperatur dygnet runt och alla dagar, men skiftningarna bör i så fall ske så långsamt som möjligt. I extrema fall, som t.ex. en äkta Stradivarius-violin eller annat dyrt, så har man temperatur-reglerade case:ar till dem. En del proffs har sådana till sina akustiska gitarrer. Om din gitarr är av lite billigare sort (jämfört med t.ex. en äkta Les Paul eller Strata) så får du räkna med att den tål temperaturskiftningar sämre än en dyr. Särskilt om temperaturskiftningarna är snabba. En helt ny gitarr tål också skiftningarna sämre eftersom trät inte har satt sig och att den inte har hunnit torka helt och fullt. Torktiden tar tid även om den alltid innehåller en viss mängd fukt och ska så göra. Om jag vore i dina kläder skulle jag ställa gitarren på ett mer normalt stället i rummet. Inte när varken fönster eller element. Låt den stå där några dygn/en vecka och se om problemet har återgått till det normala. Det är inte alls osannolikt att den gör det men är långt ifrån säkert. Halsens trä kan ha "slagit" sig som det heter. I så fall kan den reparera sig själv på det här sättet. Har du otur så gör den inte det. Men först efter att den har stått ett tag på det här sättet så kan du kontrollera om halsen behöver justeras eller ej. Den här kollen ska alltså göras då gitarren har stått i normala förhållanden en tid för annars blir kontrollen inte rättvis! Samma sak gäller om du måste justera halsen. Det ska göras först då gitarrens trä ha stabiliserat sig under normala förhållanden. Hälsningar: Ludgo-Pelle

Det beror på vad du menar med isolering. Ordet "isolering" innebär ju egentligen avskärmning. Om micken står nära datorn eller tom. bara ganska nära datorn så kan det räcka för att bruset från datorn hörs tydligt in i micken. Du har ju en kondensatormick som i sig betyder att den har bättre upptagningsförmåga även på lite avstånd jämfört med en dynamisk mick. (Men kondensatormicken har ju sina fördelar liksom att den dynamiska också har det.) Om du med isolering menar dålig akustik i rummet så kan det visserligen ha betydelse det också, men just i det här fallet misstänker jag snarare att det inte är här som spöket verkar inom. I maggropen känns det som om huvudproblemet snarare sitter i att du får in för mycket ljud in i micken från datorns fläktar. Men säker kan jag ju inte vara. Är heller inte alls förvånad om det är just detta men i kombination med något av mina ovanstående tips i mitt tidigare svar som är problemet. Men jag vet inte det exakta svaret, för jag har dessutom nte lyssnat på hur ljudet låter. Och även om jag nu hade lyssnat så måste du i alla fall prova dig fram. Testa det här med att separera signal/el-kablar och att köra apparaterna i jordat vägguttag. När du har gjort detta så testar du hur det låter. Om problemet kvarstår så testar du att flytta på micken så långt ifrån datorn du bara kan. Helst till ett annat (tyst) rum om du kan. Om du inte kan det så kan du tillfälligt (under några få snabba minuter) isolera datorn så ordentligt du kan genom att slänga på ett täcke på den. Men bara under ett par tre minuter så att den inte blir överhettad. Täck dock inte över kylfläktarnas in och utsug. Du kan också testa att spela in ett spår i datorn utan att micken ens är inkopplad. (Dra ur mickkabeln när du testar detta.) Om det då fortfarande låter dåligt så vet du att det inte har med micken eller mickkabeln att göra. Hälsningar: Ludgo-Pelle

Se till att köra precis all din tekniska utrustning på jordat eluttag. Helst ska du köra uteslutande med balanserade kablar också. Du säger att du inte sjunger i mickens topp. Men försäkra dig också om att du sjunger på rätt sida av micken. Ett annat (rätt viktigt) tips är att undvika att elkablar korsas med signalkablar. Det ska vara ordning och redan på kablaget och det är inte enbart för syns skull! Oreda kan annars skapa brum och annat mindre skoj och detta är inget ovanligt alls. Det är inte alls helt säkert att mina tips löser ditt problem, men det gör i varje fall inte saken sämre. Dessutom är det inte helt otroligt att ditt problem beror på flera faktorer och inte enbart en, så du gör klokt i att göra det som går för att minimera problem. Det här är några av dessa åtgärder. Hälsningar: Ludgo-Pelle