Jump to content
Annons

Det omedvetna plagiatet


Bernt

Recommended Posts

Annons
Janne Gitarr! (oregistrerad)

Det är nog snudd på omöjligt att skriva en melodi-låt utan att någon säger, det låter som!

Link to comment
Dela på andra sajter

Det där har vi haft en lååååång tråd om innan, inkl matematiska beräkningar på hur många melodikombinationer det finns. 😲

https://www.studio.se/index.php?showtopic=2025

Oj, då tack. Där finns t.o.m. den lösning jag skulle ha föreslagit, att någon upprättade en databank av melodislingor man kunde pröva sin låt mot.

Men kanske jag ändå får filosofera lite kring ämnet?

(1) (Det här är egentligen ett konstaterande). Musiken är i just det här hänseendet en unik konstform. Man kan skriva en roman som är påverkad av en annan, men inte göra exakt det samma utan att direkt skriva av texten. Det bara i ren musik man löper risken att i misstag skriva en melodi på nytt.

(2) Hur allmänt är det att man gör så? Under min karriär som amatörkompositör (inne på fjärde månaden) tycker jag emellanåt (kanske ofta) att stycket låter välbekant, men kan ändå inte säga vad det är. Kruxet är att jag annars har ganska lätt att komma ihåg varifrån en bekant melodi kommer (film, symfoni, m.m.). Det här är faktiskt ganska förvirrande (varifrån kommer denna plötsliga blindhet?). Men, som sagt, när man filat på stycket en stund är det omöjligt att längre säga om det är nytt eller inte.

(3) Varför upplever man frågan om omedvetna plagiat som så viktig? Jo, diskussionen glider snabbt in på juridiska aspekter, men det är väl inte den grundläggande anledningen? Jag tror frågan för mig själv gäller om jag kan komponera eller inte. Jag tycker inte att man i fråga om musik är så blind för själva kvaliteten på en melodi som man kanske kan vara om man försöker skapa någonting annat. Många amatörpoeter skriver eländig poesi, men amatörkompositörer sitter inte och spelar skräpmelodier för sig själv. Sitter man och spelar någonting man försökt komponera är det för att man tycker om det man gjort. Så frågan är inte om det låter trevligt, utan om det är eget. Tänker någon lika om det här?

Finns det redan en tråd om det här, så tipsa mig 🙂

Link to comment
Dela på andra sajter

Oj, det kan man kalla ett omedvetet plagiat (ni ser hur lätt det går). Men Pluffo, är det inte dags att avsluta en tråd som blivit 4 sidor lång (och slutade hålla sig till saken efter en halv?)

Link to comment
Dela på andra sajter

Det där har vi haft en lååååång tråd om innan, inkl matematiska beräkningar på hur många melodikombinationer det finns. 😮

https://www.studio.se/index.php?showtopic=2025

Oj, då tack. Där finns t.o.m. den lösning jag skulle ha föreslagit, att någon upprättade en databank av melodislingor man kunde pröva sin låt mot.

Men kanske jag ändå får filosofera lite kring ämnet?

(1) (Det här är egentligen ett konstaterande). Musiken är i just det här hänseendet en unik konstform. Man kan skriva en roman som är påverkad av en annan, men inte göra exakt det samma utan att direkt skriva av texten. Det bara i ren musik man löper risken att i misstag skriva en melodi på nytt.

(2) Hur allmänt är det att man gör så? Under min karriär som amatörkompositör (inne på fjärde månaden) tycker jag emellanåt (kanske ofta) att stycket låter välbekant, men kan ändå inte säga vad det är. Kruxet är att jag annars har ganska lätt att komma ihåg varifrån en bekant melodi kommer (film, symfoni, m.m.). Det här är faktiskt ganska förvirrande (varifrån kommer denna plötsliga blindhet?). Men, som sagt, när man filat på stycket en stund är det omöjligt att längre säga om det är nytt eller inte.

(3) Varför upplever man frågan om omedvetna plagiat som så viktig? Jo, diskussionen glider snabbt in på juridiska aspekter, men det är väl inte den grundläggande anledningen? Jag tror frågan för mig själv gäller om jag kan komponera eller inte. Jag tycker inte att man i fråga om musik är så blind för själva kvaliteten på en melodi som man kanske kan vara om man försöker skapa någonting annat. Många amatörpoeter skriver eländig poesi, men amatörkompositörer sitter inte och spelar skräpmelodier för sig själv. Sitter man och spelar någonting man försökt komponera är det för att man tycker om det man gjort. Så frågan är inte om det låter trevligt, utan om det är eget. Tänker någon lika om det här?

Finns det redan en tråd om det här, så tipsa mig 🙂

1) Håller inte med. Visst kan man skriva en text påverkad av en annan, utan att skriva av den direkt. Jag kan bli inspirerad till ett text-tema bara av ett se en låttitel, utan att ens ha hört låten.

2) Här håller jag helt med däremot. Precis så upplever jag oxå det! Och du skriver så likt det jag skrev i nyss nämnda tråd att man skulle kunna tro du plagierat mig. 🙂

3) För mig är frågan viktig för att jag helt enkelt bara VILL veta om jag omedvetet "snott" melodin från någon annan, och om så är fallet gör jag ny. Handlar nog mer om moral, stolthet och ambition än juridik för min del. 😄

Link to comment
Dela på andra sajter

Hej Hackeman, jo man kan förstås skriva en text som är påverkad av en annan, men det handlar väl då om innehåll, inte om att kopiera ord för ord? Men då en melodi faktiskt låter lika, kopierar man en stor del av tonföljderna. Givetvis kan man också kopiera en musikalisk typ, Sveriges bidrag till melodifestivalen börjar t.ex. ofta med "en Abba-sak" (t.ex. förra året), men det betyder inte nödvänigtvis att Abba någonsin gjorde exakt den melodislingan.

När det gäller texter kan man förstås också skriva om samma sak utan att ha sett den text texten liknar. man kan t.ex. ha samma erfarenheter av plagiatångest 🙂

Men existerar det motsvarande för melodier?

Link to comment
Dela på andra sajter

Bli medlem (kostnadsfritt) eller logga in för att kommentera

Du behöver vara medlem för att delta i communityn

Bli medlem (kostnadsfritt)

Bli medlem kostnadsfritt i vår community genom att registrera dig. Det är enkelt och kostar inget!

Bli medlem nu (kostnadsfritt)

Logga in

Har du redan en inloggning?
Logga in här.

Logga in nu
×
×
  • Skapa ny...