Gibson eller Fender - vilken e bäst? Varför?

[debatt]

För att inte tala om denna...

Ska man satsa på en med svaj?

Gibson Les Paul Florentine w Bigsby, Vintage Sunburst enda färgen

Redigerat 16 augusti 2009 av debatt

[DieHard (oregistrerad)]

Köp en Epiphone då, hö hö hö. Näe, allvarligt så har jag testat några såna och dom exemplaren har inte varit något att ha, rätt långt ifrån faktiskt. Då är de japanska kopiorna mer som den äkta varan. (Med japanska kopior menar jag Burny, Greco etc. Lawsuit brands som de kallas...)

Nä de Epiphone jag testat tycker jag inte heller håller måttet. Och inte heller prisvärda. I de prisklasserna får man mycket mer gura med andra märken som är klart bättre. Har fortfarande inte testat någon av de där jappskopiorna. Får ta och göra det någon dag.

[debatt]

Undrar vilken butik som har inne mest av de lite mer udda modellerna... man vill ju inte köpa en dyrgrip per "postorder"...

Det står oftast restorder, på förfrågan eller nåt i den stilen.

Thomann, MusikKorn, Gear4Music, Dolphin, MusikBörsen eller MusicStore?

Redigerat 16 augusti 2009 av debatt

[debatt]

Hade ni köpt en med svaj som er första och enda Gibson?

Har det några nackdelar? Skev hals över tiden, sa nån irl...

[SadamJR]

Ska man ha en med svaj går det inte att slå en Gretsch med Bigsbysvaj.

I alla fall inte utseendemässigt.

[debatt]

Ska man ha en med svaj går det inte att slå en Gretsch med Bigsbysvaj.

I alla fall inte utseendemässigt.

Håller nog med.

Fender kör med avbruten tandpetare.

[slejnard]

Hade ni köpt en med svaj som er första och enda Gibson?

Har det några nackdelar? Skev hals över tiden, sa nån irl...

Det skulle jag aldrig göra. Om jag nån gång får råd till en Gibson så får det bli en Les Paul Standard!

Tror att jag nämnt i nån gammal tråd att jag hade chansen att köpa en ( årtal-77) i början av -90 talet för 5000 men då skulle man visst ha ibanez...så jag valde fel... 😊 Den Ibanezen är på sopverket nu. Men jag har en annan som jag är svinnöjd med! Strata å Gibson i ett!

[DieHard (oregistrerad)]

Undrar vilken butik som har inne mest av de lite mer udda modellerna... man vill ju inte köpa en dyrgrip per "postorder"...

Ja som du vet så är inte svenska musikbutiker kända för sitt stora utbud precis. Då får du nog åka utomlands till större länder.

[Wernborg]

Nä de Epiphone jag testat tycker jag inte heller håller måttet. Och inte heller prisvärda. I de prisklasserna får man mycket mer gura med andra märken som är klart bättre. Har fortfarande inte testat någon av de där jappskopiorna. Får ta och göra det någon dag.

Min Epiphone Joe Pass från 1998 nånting är makalöst underbar att spela på. Det är väl kanske deras hemmaplan med jazzburkar, åtminstone traditionellt.

Har aldrig testat nån Epiphone Les Paul, men jag har en 70-tals japanare. En Kasuga. Vet inte om det tillhör dom så kallade Lawsuit-märkena, men trogen originalet är den och den spelar bra också.

Redigerat 16 augusti 2009 av Wernborg

[DieHard (oregistrerad)]

Ja det är möjligt att det finns någon enstaka Ephiphone som är bra. Och om du har en som är bra så är det bara köra på den. Men dem jag testat tycker jag inte har hållit måttet alls, varken ljudmässigt eller prismässigt. Googlat lite på Kasuga och någon påstår att det är samma som sen gjorde Tokai och en annan att det finns kopplingar där dem två emellan och om det är fallet så är det troligast att det är en så kallad lawsuit du har.

[DigRules]

Jag kommer ihåg ett tillfälle, för rätt många år sedan, då jag och en kompis jämförde en Gibson Les Paul Junior, med humbuckermickar, mot en Epiphone Les Paul inne på musikaffären. Inte riktigt en jämförelse modell mot modell, men det var det närmaste vi kom vid det tillfället.

Först körde vi Gibson gitarren genom en stärk och spelade lite grann för att få någon slags referens och sedan bytte vi till Epiphone gitarren. Man hade lite grann i bakhuvudet att "jaja, nu skall vi se hur nära denna kommer". Döm om vår förvåning när det visade sig att Epiphone gitarren lät minst lika bra. Vi tittade på varandra och såg bara en fågelholk som tittade tillbaka.

Priset på Gibson gitarren låg väl sådär 3-4 gånger högre än Epiphone gitarren och det var ingen tvekan då vilken man skulle välja om man skulle köpa någon av dem. Men detta kan ju ha varit en engångshistoria i och för sig, vi gjorde aldrig om testet med andra modeller heller för att verifiera hur bra Epiphone gitarrerna egentligen var i jämförelse med Gibson.

Oavsett så måste jag säga att Epiphone's lite dyrare SG serie känns riktigt intressant...

[tAUG]

Jag kommer ihåg ett tillfälle, för rätt många år sedan, då jag och en kompis jämförde en Gibson Les Paul Junior, med humbuckermickar, mot en Epiphone Les Paul inne på musikaffären. Inte riktigt en jämförelse modell mot modell, men det var det närmaste vi kom vid det tillfället.

Först körde vi Gibson gitarren genom en stärk och spelade lite grann för att få någon slags referens och sedan bytte vi till Epiphone gitarren. Man hade lite grann i bakhuvudet att "jaja, nu skall vi se hur nära denna kommer". Döm om vår förvåning när det visade sig att Epiphone gitarren lät minst lika bra. Vi tittade på varandra och såg bara en fågelholk som tittade tillbaka.

Priset på Gibson gitarren låg väl sådär 3-4 gånger högre än Epiphone gitarren och det var ingen tvekan då vilken man skulle välja om man skulle köpa någon av dem. Men detta kan ju ha varit en engångshistoria i och för sig, vi gjorde aldrig om testet med andra modeller heller för att verifiera hur bra Epiphone gitarrerna egentligen var i jämförelse med Gibson.

Oavsett så måste jag säga att Epiphone's lite dyrare SG serie känns riktigt intressant...

Självklart kan man få gitarrer att låta "lika bra" på det där viset. Dock är det mer än bara ljudet som spelar roll 😉

[debatt]

Finns såna där jämförande tester på You Tube för den som är sugen att jämföra i skrivande stund när inte affärerna är öppna, antar jag.

[debatt]

Borde göra en Gallup om mest populära nyansen.

[Hellpig]

Hade ni köpt en med svaj som er första och enda Gibson?

Har det några nackdelar? Skev hals över tiden, sa nån irl...

För mig är det bara helt fel med svaj på en Les Paul. Jag tycker det ser hemskt ut men vill man ha svaj så ... kör på det.

[DieHard (oregistrerad)]

För mig är det bara helt fel med svaj på en Les Paul. Jag tycker det ser hemskt ut men vill man ha svaj så ... kör på det.

Gräsligt med svaj på en LP. Borde vara förbud på det.

[DigRules]

Självklart kan man få gitarrer att låta "lika bra" på det där viset.

Det där får du gärna förtydliga... 😄

Dock är det mer än bara ljudet som spelar roll 🙂

Visserligen var det många herrans år sedan jag tappade min "märkesnoja", om man nu vill vara lite elak och kalla det för det 😏, närmare bestämt ganska precis i samma ögonblick som jag sålde min första Gibson Les Paul.

Men visst kan jag förstå mervärdet av att se Gibsons logga på gitarrhuvudet istället för ett annat märkes, särskilt om originalet har ett snyggare huvud än kopian. Att det sen dessutom, i alla fall rent initialt om man är en förstagångsägare av en drömgitarr, kan leda till en massa inspiration på ett och annat sätt är så klart bara en trevlig bonus.

Men att betala fantasisummor bara för att det är en Gibson känns i alla fall för mig som rent bortkastade pengar när det finns bra mycket billigare och riktigt bra alternativ, men det där är ju en prioritetsfråga som var och en får avgöra själv.

Precis som du säger så finns det för många köpare andra orsaker till att vilja ha ett instrument än att det bara låter bra...jag tillhör väl dem som lätt offrar historisk trovärdighet om det finns en hel del pengar att spara.

Sen att jag är en av dem som gillar att hitta guldkorn bland billiga prylar, kan så klart vara en parameter som påverkar min inställning till dyra instrument... 😄

Redigerat 17 augusti 2009 av DigRules

[debatt]

Tråden är Slejnards och handlar om Fender kontra Gibson, men jag kan haka på med att säga att... andra gitarrer jag spanat in förutom en Gibson Les Paul är Duesenbergs fräcka med pärlemormönster över hela gitarren eller deras krokodilskinngitarr eller varför inte en Burns i vitt eller Fender Mustang... bland de billigare fräcka så har jag fastnat för Gretsch Pro Jet med Bigsby i silver sparkle eller en Ibanez Art 300 i Brown Caiman-nyans. De två sistnämnda kostar runt 5000 kr, de övriga nästan som eller som en Gibson Les Paul. Gibson SG i Worn Brown också, den glömde jag, borde köpt en för 6000 kr (i Sverige) när den kostade det, nu får man pröjsa 9000 kr ca och då utomlands. Gretsch White Falcon gillar jag med. Hagströms LP-liknande Swede är inte dum heller, liksom Epihone LP (iaf det ex jag fick i handen). Testat en del, i butik och på mässa märker jag nu... 🙂 Benincaso är lite drömgitarr... tillverkas i exemplar om 1 och 1. Observera att jag provat nästan alla dessa! Dock inte Ibanez Art300 och Duesenberg Pärlemor. Ljudet är ju naturligtvis prioritet nummer 1.

Ett par seriösa exempel på bra guror i olika prisklasser, enligt mig:

Gretsch Electromatic ProJet w Bigsby-Tremolo, här i Silver Sparkle. Finns även i Gold Sparkle och Black. Snygg vinröd mahognykropp i övrigt. T di Levas gitarrist kör denna bl.a. Låter kalas, kan fyndas för 4800 kr ibland. Minihumbuckers.

Duesenberg Starplayer Outlaw TV i kroko

20 papp, take and give

🙂

//:debatt

[Assar]

Som gammal Fenderälskare (Tele + Strata) så köpte jag en Gibson Les Paul Standard för några år sen. Det har jag inte ångrat en sekund.

Men min gamla Strata och min nya Les Paul är två ganska olika instrument, man får välja den som passar bäst för det man ska göra.

Självklart kan man få gitarrer att låta "lika bra" på det där viset. Dock är det mer än bara ljudet som spelar roll 🙂

Instämmer.

Jag plockade ner min gamla elbas från vinden, har inte tagit i den på 20 år. En noname-Rickenbackerkopia som köptes för nån tusenlapp i slutet av 70-talet.

Den var fortfarande stämd!

[DieHard (oregistrerad)]

Thomann

Gibson Les Paul i färgen Firemist

Den där har riktigt snygg färg. Skulle inte tacka nej till den. Varför kan man inte vinna på lotto nån gång så man kan köpa upp en drös med guror 🙂

[tAUG]

Det där får du gärna förtydliga... 🙂

Det jag menar är att om du t.ex. sätter fast ett par emg-mickar på en kontorsstol så kan du får den att låta emg som på vilken gitarr som helst. Du kan hotta upp vilken gitarr som helst med ett par nya mickar och en vettig stärkare. Men det är ju helheten som spelar roll.

Imo sitter typ 60% av liret sitter i teknik/känsla och typ 40% i ljudet (fet och distad rörrigg på hög volym) och gitarren (som i kvalitet rent generellt, stabilitet osv.).

Att hitta en bra stabilitet och bra känsla i själva gitarren är inte lika lätt som att hitta ett vettigt, distat, ljud. Alltså när jag söker efter en gitarr så är det inte endast ljudet utan snarare helheten, känslan och kvaliteten jag tittar efter. Ljudet kommer efteråt med ett par vettiga mickar och en stärkare (även om det ofta hänger ihop).

Men att betala fantasisummor bara för att det är en Gibson känns i alla fall för mig som rent bortkastade pengar när det finns bra mycket billigare och riktigt bra alternativ, men det där är ju en prioritetsfråga som var och en får avgöra själv.

Fantasisummor och fantasisummor... Hur mycket pengar tycker du är lagom att lägga på en gitarr?

Precis som du säger så finns det för många köpare andra orsaker till att vilja ha ett instrument än att det bara låter bra...jag tillhör väl dem som lätt offrar historisk trovärdighet om det finns en hel del pengar att spara.

Sen att jag är en av dem som gillar att hitta guldkorn bland billiga prylar, kan så klart vara en parameter som påverkar min inställning till dyra instrument... 🙂

Guldkorn är alltid härligt, bland billiga prylar såväl som dyra prylar. 🙂

EDIT: Ska också tilläggas, om det inte redan har framgått, att jag skulle aldrig köpa en Gibson eller Martin för 60k bara för att "de är värd det". Men inte heller nöja mig med en epiphone, med bra ljud men som håller stämningen dåligt och känns plastig, bara för att den är några tusingar billigare.

Oh well. On topic igen: Gibson är bäst (speciellt Les Paul) 🙂

Redigerat 17 augusti 2009 av tAUG

[Guitar Nilsson]

Gibson gör gitarrer som får folk att börja vilja spela gitarr. Fender gör gitarrer som gör att man fortsätter. Båda är oöverträffade än så länge.

Håller med på det.

När jag var liten bestämde jag mig för att spela Gibson ända tills jag lärt mig ganska bra, sen skulle jag gå över till Fender som kräver mer av utövaren. Gibson är som gitarrernas motsvarighet till de gåstolar bäbis lär sig gå i (eller gamlingars rollatorer), och Fender är liknande en trimmad motorcykel, man måste veta vad man pysslar med om det inte ska gå åt skogen med en Fender. Så är man nybörjare och vill spela punk på en sträng är Gibson det självklara valet, gärna en Explorer, då blir man tuffast på hela mellanstadiet. 🙂

PS Jag följde min gitarrbytarplan som jag tänkte från början.

[DigRules]

Det jag menar är att om du t.ex. sätter fast ett par emg-mickar på en kontorsstol så kan du får den att låta emg som på vilken gitarr som helst. Du kan hotta upp vilken gitarr som helst med ett par nya mickar och en vettig stärkare. Men det är ju helheten som spelar roll.

Detta resonemang håller jag med om, kontorsstolen undantagen möjligen. 🙂

Men det var inte det som min jämförelse handlade om.

Här hade vi två gitarrer, en Gibson och en Epiphone, som båda var i originalskick från fabrik med en prislapp som skiljde sådär 3-4 gånger, kanske mer. Ingen av gitarrerna hade blivit modifierade och ändå lyckades Epiphone gitarren matcha Gibson gitarren. Det var detta som var intressant. Hade det varit modifieringar med i resonemanget hade det varit en annan sak.

Men jag tycker att ditt resonemang faktiskt ännu mer belyser min poäng. Hur mycket bättre hade exempelvis Epiphone gitarren låtit om man hade bytt mickar och lite annat på den för ett par tre tusen?

Fantasisummor och fantasisummor... Hur mycket pengar tycker du är lagom att lägga på en gitarr?

Jag har väl haft ca 15 gitarrer allt som allt i mitt liv, inte speciellt många med andra ord, och de dyraste gitarrerna var en Gibson Les Paul Custom och en Fender Lone Star. Båda gav jag 7500:- för så runt den summan får väl bli mitt svar. Förmodligen ligger det nog lite lägre, dvs, jag kommer nog aldrig att köpa en gitarr i den prisklassen mer...men det har säkert en del att göra med att mitt intresse för att äga gitarrer inte är vad det var en gång i tiden.

Guldkorn är alltid härligt, bland billiga prylar såväl som dyra prylar. 🙂

Går det att hitta guldkorn bland dyra prylar? Betalar man inte dyra pengar för instrument just för att man inte skall behöva hopppas på att det skall vara ett guldkorn? 🙁

Men nu kanske vi har OT:at tillräckligt...? 🙂

Så jag hoppar väl in på topic igen då och säger att jag helt enkelt inte har något bra svar, frågan är lite väl generellt ställd...

[tAUG]

Jag har väl haft ca 15 gitarrer allt som allt i mitt liv, inte speciellt många med andra ord, och de dyraste gitarrerna var en Gibson Les Paul Custom och en Fender Lone Star. Båda gav jag 7500:- för så runt den summan får väl bli mitt svar. Förmodligen ligger det nog lite lägre, dvs, jag kommer nog aldrig att köpa en gitarr i den prisklassen mer...men det har säkert en del att göra med att mitt intresse för att äga gitarrer inte är vad det var en gång i tiden.

Går det att hitta guldkorn bland dyra prylar? Betalar man inte dyra pengar för instrument just för att man inte skall behöva hopppas på att det skall vara ett guldkorn? 🙂

Njä, jag håller inte riktigt med.

Det jag menar med guldkorn bland "dyra prylar" var det att man kan hitta riktigt bra gitarrer till vettiga priser. Det anser jag vara guldkorn. Du måste inte betala 25k bara för att det är Gibson.

Men aja, jag tror nog att vi ligger ungefär på samma plan, bara att vi uttrycker oss lite olika.

Jag tycker att "Gibson är är nice! Hittar du en till ett vettigt pris så är det ofta lätt värt det, för det är ofta grymma gitarrer" och du menar att "Gibson är för dyrt för att det ska vara värt det. Det finns andra, mer prisvärda gitarrer". Jag tycker inte heller att det är prisvärt alla gånger att köpa en Gibson "jättedyrt", men till skillnad från dig så menar jag att det kan finnas guldkorn, det kan låta Gibson, kännas som Gibson, heta Gibson men det behöver inte nödvändigtvis kosta Gibson.

Men nu kanske vi har OT:at tillräckligt...? 🙂

Japp 🙂

Redigerat 17 augusti 2009 av tAUG

[Guitar Nilsson]

En Gibson Firebird är nåt jag skulle vilja ha. Underbart instrument med sina mini humbuckers!

[debatt]

När jag var liten bestämde jag mig för att spela Gibson ända tills jag lärt mig ganska bra, sen skulle jag gå över till Fender som kräver mer av utövaren. Gibson är som gitarrernas motsvarighet till de gåstolar bäbis lär sig gå i (eller gamlingars rollatorer), och Fender är liknande en trimmad motorcykel, man måste veta vad man pysslar med om det inte ska gå åt skogen med en Fender. Så är man nybörjare och vill spela punk på en sträng är Gibson det självklara valet, gärna en Explorer, då blir man tuffast på hela mellanstadiet. 😎

😛😄😄😆😄

Lika många, om inte fler, säger tvärtom.

Eller vad du kanske ville ha sagt är med andra ord att Gibson låter bra i alla lägen?

[debatt]

Den där har riktigt snygg färg. Skulle inte tacka nej till den. Varför kan man inte vinna på lotto nån gång så man kan köpa upp en drös med guror 😛

Jag kan inte vinna på Lotto, för jag har inte lämnat in. Men kanske Stryktips?

Ja, den är fin, en sån där som ligger vid 50000 SEK.

[antikartellmusikern]

Håller med på det.

När jag var liten bestämde jag mig för att spela Gibson ända tills jag lärt mig ganska bra, sen skulle jag gå över till Fender som kräver mer av utövaren. Gibson är som gitarrernas motsvarighet till de gåstolar bäbis lär sig gå i (eller gamlingars rollatorer), och Fender är liknande en trimmad motorcykel, man måste veta vad man pysslar med om det inte ska gå åt skogen med en Fender. Så är man nybörjare och vill spela punk på en sträng är Gibson det självklara valet, gärna en Explorer, då blir man tuffast på hela mellanstadiet. 😛

PS Jag följde min gitarrbytarplan som jag tänkte från början.

Va de på Hobbex man kunde köpa sin Duke Elgitarr med rostfria strängar

tror alla musikinstrumenten iofs var rostfria som dom sålde , eller ?

[tAUG]

Håller med på det.

När jag var liten bestämde jag mig för att spela Gibson ända tills jag lärt mig ganska bra, sen skulle jag gå över till Fender som kräver mer av utövaren. Gibson är som gitarrernas motsvarighet till de gåstolar bäbis lär sig gå i (eller gamlingars rollatorer), och Fender är liknande en trimmad motorcykel, man måste veta vad man pysslar med om det inte ska gå åt skogen med en Fender. Så är man nybörjare och vill spela punk på en sträng är Gibson det självklara valet, gärna en Explorer, då blir man tuffast på hela mellanstadiet. 😆

PS Jag följde min gitarrbytarplan som jag tänkte från början.

😛

[debatt]

Va de på Hobbex man kunde köpa sin Duke Elgitarr med rostfria strängar

tror alla musikinstrumenten iofs var rostfria som dom sålde , eller ?

Min hette Clearsound och var Made in Japan. Ser ut som en Gibson SG lite grann. Har kvar den.

Sedan såg jag nu att det fanns ett visst samlarvärde på dem. Ofattbart. Strängar som knappt går att stämma.

Kostade väl runt 800 kr år 1977 nånting...

Var väl strängarna som var rostfria, inte instrumenten...

Tänker göra en nyversion av en låt med den gitarren som vi spelade in som kids rakt av in i ett kassettdäck med mik 80 nånting...

//:debatt

Redigerat 17 augusti 2009 av debatt