Jump to content
Sign in to follow this  

AudioScape D-Comp – En mångsidig stereo­kompressor

HoboRec

1,081 views

AudioScape är ett litet företag i Kalifornien som bygger handgjord hårdvara till studion. Jag har lagt märke till deras namn tidigare men fick upp intresset när jag fick testa deras produkter på sommarens Namm-mässa i Nashville. Jag var för tillfället i “behov” av en kompressor för master-bussen under ett analogt inspelningsprojekt och fastnade för deras D-Comp. D-Comp kan utan vidare gå från varm trivsam kompression till total slakt av allt vad ljudvågor heter. I veckans video visar jag upp vad jag tycker kompressorn gör sig bäst på, samt några mer extrema exempel.

Ulf Blomberg
Producer & Audio engineer
+46709184758 | www.hoborec.com

Se fler video-bloggar på Studio från april 2017 och tidigare här



2 Comments


Recommended Comments

Haha, ja den är riktigt go. Brukar tänka att jag måste överdriva lite i mina exempel så det kommer fram genom YouTubes komprimering hehe.

  • Gilla 1

Share this comment


Link to comment

Create an account or sign in to comment

You need to be a member in order to leave a comment

Create an account

Sign up for a new account in our community. It's easy!

Register a new account

Sign in

Already have an account? Sign in here.

Sign In Now
  • Annons
  • Similar Content

    • By Hasse Nilsson
      Om du har en saftig budget för ditt inspelningsprojekt kan du spela in din musik på musikhistorisk mark. Välj bara från den här listan med legendariska inspelningsstudior.
      Abbey Road Studios


      Även om det började spelas in musik i lokalerna i London redan i början av 1930-talet så är det så klart kvartetten från Liverpool som gjort studion till den mest kända inspelningsplatsen på planeten. Ägs idag av skivbolaget EMI, men det går ständigt rykten om att Abbey Road Studios ska ut till försäljning. Byggnaden är kulturminnesmärkt.
      Namnkunniga kunder: The Beatles, Pink Floyd, Rush, Duran Duran och Radiohead.
      Utrustning i urval: AMS Neve, Urei, Lexicon, Pro Tools och TC Electronic.
      www.abbeyroad.com
      AIR Studios


      I en jättelik ombyggd viktoriansk kyrka i London, The Lyndhurst Hall, huserar denna legendariska studio. Även här har Sir George Martin ett finger med i spelet eftersom han var med och startade AIR på 1960-talet, men då låg studion på Oxford street.  
      Namnkunniga kunder: Peter Gabriel, U2, Coldplay, Joni Mitchell och Scott Walker
      Utrustning i urval: Neve, Studer, Neumann, Sennheiser, AKG, Fairchild,
      www.airstudios.com
      Electric Lady


      Självklart var det Jimi Hendrix som satte den här studion i New York på den musikaliska kartan. Och än idag ligger tonvikten hos klientelet på tung och dieseldoftande rock. För övrigt var det här som musiken till den fantastiska tv-serien True Detective spelades in förra året.
      Namnkunniga kunder: Jimi Hendrix, Led Zeppelin, Steve Wonder och Guns N’ Roses.
      Utrustning i urval: Neve, Studer, Bryston, Lexicon och Pultec.
      electricladystudios.com
      Hansa Tonstudio


      Belägen inom spottavstånd från den numera rivna Berlinmuren blev studion legendarisk genom Bowies albumtrilogi ihop med bland andra Brian Eno. Fungerar i dag som en fullt utrustad hyrstudio men som även tar emot guidade turer med fans som vill insupa atmosfären.
      Namnkunniga kunder: David Bowie, Iggy Pop, R.E.M, U2 och Depeche Mode.
      Utrustning i urval: Neumann, SLL, Pro Tools, Shure, Urei och Lake People.
      hansastudios.de
      Sun Studios


      Brukar kallas för rockens födelseplats och studion i Memphis i USA är i dag mer av ett museum med guidade turer än en inspelningsplats. Men det går att spela in låtar om du tricksar lite och Sun Studios har även jamsessionkvällar med publik.
      Namnkunniga kunder: Elvis Presley, Jerry Lee Lewis, Johnny Cash och Carl Perkins.
      Utrustning i urval: Altec, Shure, RCA och specialbyggen.
      www.sunstudio.com
      Record plant


      Fanns en gång i tiden även i New York och San Francisco men nu är det bara studion i Los Angeles kvar. Men det är i allra högsta grad aktiv rörelse för här spelar Pharrell, Quincy Jones och hel drös med andra in sina nya album.
      Namnkunniga kunder: Fleetwood Mac, Eagles, Kiss, Devo och Bruce Springsteen.
      Utrustning i urval: Solid State Logic, Pultec, Lexicon, Urei och Focusrite.
      recordplant.com
    • By Jon Rinneby
      FREDAGSTIPSET: Så ser du till att dina låtar har rätt volym och att den stämmer överens med andra låtar i samma genre.

      Med anledning av gårdagens artikel om Loudness Penalty känns det vettigt att uppdatera blogginlägget gällande hur volymstark din mix egentligen ska vara år 2018. Ett problematiskt och omdiskuterat ämne som många av oss musikentusiaster brottas med: Hur stark ska mixen vara? Hur stark ska mastern vara? Står sig mastern volymmässigt mot annan musik i samma genre? Har mixen tillräckligt med dynamik efter limiteringen? Låter mixen fortfarande bra efter limiteringen? Listan kan göras lång och frågorna lika så.
      Men faktum kvarstår: Musikinspelningar från förr framstår ofta som betydligt svagare volymmässigt än modern pop eller rock och tv- eller radioreklam är betydligt starkare än exempelvis film eller nyhetssändningar. Detta är problematiskt av många anledningar (se exempelvis The Loudness war på Wikipedia). Men det finns en lösning.
      Fram tills för bara några år sedan har det inte funnits någon standardisering för att mäta den upplevda ljudstyrkan hos ljudinspelningar. Visst, vi har RMS, K-system och PPM för att nämna några, men ingen riktig standard utan endast rekommendationer, i kombination med eget tycke och smak. Ur detta behov föddes EBU R128, European Broadcasting Union Recommendation: En uppsättning regler för ljudstyrka och tillåten maximinivå under radiosändning. Något senare analyserade den legendariska mastringsteknikern Bob Katz iTunes Radio med den nya Apple sound check-algoritmen och kom då fram till att varje låts genomsnittliga volym låg runt -16,5 LUFS, vilket motsvarar RMS runt samma siffra.
      Vad detta i praktiken innebär är att många av låtarna som laddats upp på iTunes Radio genom åren sänkts i volym då de varit för starkt mastrade, i förhållande till den nya standarden. Detta betyder i sin tur att låtar som är starkt mastrade (limiterade/komprimerade) faktiskt upplevs som svagare än låtar som inte har någon limitering alls, eftersom de olimiterade låtarna har mer dynamik. Det vill säga skillnaden mellan låtens starkaste och svagaste parti, även kallat Dynamic Range eller DR. Om en låt har en ljudnivå på -8 LUFS så kommer iTunes Radio att sänka volymen till -16,5 LUFS. Om låten däremot ligger på -23 LUFS så volymen höjs till -16,5 LUFS. Vilken låter bäst mån tro?
      Följande volymstandard gäller för de vanligaste musiktjänsterna år 2018. Siffrorna är hämtade från masteringthemix.com.
      Itunes Store: -1.0 dB peak, LUFS på -9 till -13 och mer än 9DR Itunes Radio: -1.0 dB peak, LUFS på -15 till -16,5 och mer än 9DR Youtube: -1.0 dB peak, LUFS på -13 till -14 och mer än 9DR Spotify: -1.0 dB peak, LUFS på -13 till -15 och mer än 9DR Soundcloud: -1.0 dB peak, LUFS på -9 till - 13 och mer än 9DR CD: -0.1 dB peak och ingen volymstandard eller DR Vad detta i praktiken innebär är att det är omöjligt att göra en ”optimal” mix/master för samtliga tjänster. Samtidigt är det viktigt att inte stirra sig blind på siffror. Jag har tidigare pratat varmt om Toneboosters EBULoudness och att du bör eftersträva en volym runt -16 dB LUFS för digitala släpp på Spotify och iTunes. Men med anledning till ovanstående statistik så verkar -14 dB LUFS vara den gyllene medelvägen, för att din musik ska låta stark och dynamisk överallt. Inget hindrar dig dock från att göra en master för varje musiktjänst, även om det är extremt tidskrävande och ganska onödigt. Oavsett så skulle jag önska att vi kunde mastra aningen svagare. Om du mastar för radio, film eller tv så är det dock standarden -23 dB LUFS (se EBU R128) som gäller.
      Hur ska du då gå tillväga för att uppnå -14 dB LUFS och optimera dina digtialsläpp volymmässigt? Det hela är ganska enkelt:
      Placera Toneboosters EBULoudness sist i mastringskedjan, efter limitern. Limiterns output ska vara -1 dB, vilket innebär att risken för missljud minimeras vid eventuell konvertering till mp3 eller andra ljudförstörande format. Välj mätningen LUFS -14 eller LUFS EBU R-128 om det handlar om radio- eller TV-sändningar. Klicka på reset för att nollställa tidigare avläsningar. Välj om du vill synka pluggen via ditt inspelningsprogram eller genom själva pluggen (detta spelar mindre roll) Spela upp låten från början till slut Håll koll Läs av värdena, grönt = bra
      Om du tycker att allt detta låter på tok för komplicerat så ska jag göra det enkelt för dig. När du är klar med din låt, lägg en limiter sist i kedjan innan du exporterar. Ställ limiterns utvolym till -1 dB och se till att du inte limiterar mer än 1-2 dB max. Checka av mot Loudness Penalty. Klart.
      Kontentan: Vill du få din musik att låta starkare på 2000-talet ska du helt enkelt att mastra svagare, runt -14 dB LUFS för att vara mer exakt om du ska ge ut musiken på iTunes, Spotify eller liknande. Din musik förtjänar att låta bra och överdriven limitering är inte längre nödvändig! Volymkriget går mot sitt slut och vi närmar oss sakta en mer angenäm ljudupplevelse. Framtiden på ljudfronten ser ljus ut.
      Kuriosa
      Volymkriget, eller Loudness War, hänvisar till den volymökningstrend som tog sin början redan på 40-talet och som nådde sin peak på 80- och 90-talet med CD-skivan. I korthet handlar volymkriget således om utvecklingen av ökad ljudnivå i komersiell musik, på bekostnad av dynamik och ljudkvalité.
      Ett tydligt och välanvänt exempel är Metallicas album "Death Magnetic" som fick både lyssnare och kritiker att reagera på den usla och odynamiska ljudkvalitén. Detta album blev också på många sätt startskottet för en tydlig motreaktion ledd av bland annat mastringsteknikern Bob Katz, som tillsammans med iTunes utvecklade en ny automatiserad volymstandard, vilken senare kom att appliceras på andra streamingtjänster.
      I korthet innebar detta att starkt mastrad musik med minskad dynamik sänkes volymmässigt, medan mer dynamisk musik gick vinnande ur kriget. Volymkriget pågår i viss mån fortfarnade, men i betydligt mer begränsad omfattning.
      Läs mer om Volymkriget på Wikipedia.
       
      Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!
      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du fredagstipset från 2019 och framåt
      Här är fredagstipset på Studio från 2018 och tidigare
    • By Micke Linderoth
      Oavsett om du ska öva eller spela in gitarr, finns många bra och prisvärda hjälpmedel. Och det räcker många gånger med en smart telefon. Vi visar hur.
      I dag finns ett överflöd av utrustning prylar att välja mellan och för gitarrister på alla nivåer. Har du inte hunnit så långt på gitarrgreppbrädan och vill komma igång med både låtskrivande och bättra på gitarrspelet är det hyfsat enkelt att göra det med hjälp av mobil, surfplatta och/eller dator. Det bästa är att det inte behöver kosta skjortan att göra inspelningar med bra kvalitet eller vill öva upp fingerfärdigheten var som helst - så länge du har batteri kvar.

      IK Miltimedia Irig är en av de mer välkända gitarrtillbehören till Iphone och Ipad.
      I den här guiden fokuserar vi på några av grunderna för gitarrinspelning - både för akustisk gitarr och elgitarr - vad man ska tänka på plus några tips och trix. Vi ger förslag på prisvärd utrustning. Kom ihåg att det finns många produkter i segmentet som gör samma eller liknande jobb, så valmöjligheterna är stora. Tänk också på att även begagnat kan vara bra, även om produkten har några år på nacken. Line6 lanserade sin banbrytande Pod för över 15 år sedan och roots-rockgitarristen Pete Anderson använder den fortfarande vid inspelning och live.
      Så när du skaffat det du behöver för att sätta igång, som instrument, plektrum, mickar, puffskydd, stativ, ljudkort, inspelningsprogram med effektpluggar och andra prylar, är det dags att börja spela in.
      Hitta ditt sound
      Det finns lika många gitarrljud som det finns gitarrister. Gitarrljudet sitter i kombinationen av instrument, förstärkare och som man brukar säga “i fingrarna”. Nio gitarrister som spelar på samma gitarr och förstärkare med identiska inställningar kommer att låta ganska olika beroende på sitt sätt att spela. Att hitta rätt sound och sätt att spela och spela in för din musik är det viktigaste. En sanning som alltid gäller för inspelningar är följande: få till en schyst signalnivå utan missljud och/eller brum eller att du spelar in med för stark signal - digitaldist är inget som låter särskilt bra. Allt det gör det sista mixningsjobbet alltid mycket enklare när du kommit så långt.

      Apogee Jam är en riktigt bra adapter att jacka in i din smarta telefon eller padda för att spela in gitarr.
      Val av instrument
      Du har säkert en eller flera gitarrer redan, men kom ihåg att även om den dyra favoritgitarren är skönare att spela på så ger den inte automatiskt rätt sound för låten du jobbar med. Se till att gitarren är korrekt intonerad, justerad med vettig stränghöjd samt har hyfsat nya strängar - men ett helt nytt strängset kan ge “gnisslande missljud” framförallt när du spelar in med mikrofon på akustisk gitarr. Är ni flera som spelar in olika instrument så använd alltid samma stämapparat.
      Gitarrinspelning
      Lite förenklat kan man säga att finns det två sätt att spela in gitarr. I dag används de ofta i olika kombinationer. Att micka upp förstärkaren (eller den akustiska gitarren) med en eller fler mikrofoner är ett beprövat sätt att få till ett schyst gitarrljud - men också ett sätt som tar tid - både att lära sig och att utföra det. Vi börjar med akustisk gitarrinspelning.
      Inspelning akustisk gitarr och sång
      Har du gitarr och röst som huvudinstrument och skriver låtar är det enkelt att spela in båda samtidigt. För att komma ihåg en idé räcker det ju med en mick. Då finns allt från enkla digitala fickminnen till portabla inspelare, men ett schyst alternativ är ministudion Boss Micro BR-80 som har inbyggd stereomick och åtta spår för under två tusenlappar. Eventuella tillbehör tillkommer.

      Boss Micro BR-80 har många smidiga funktioner i litet format, och du måste inte ha en dator, telefon eller padda.
      Jobbar du med ett inspelningsprogram på dator eller surfplatta som till exempel GarageBand, kanske du vill spela in med ett enkelt ljudkort. Och kanske du vill spela in med två mickar. Att spela in sång och gitarr samtidigt ger ofta mer känsla och nerv. Att sångmicken också tar upp gitarren och tvärtom blir sällan ett problem om du gör några provinspelningar först. Sitter du ner är en bra utgångspunkt för mikrofonplacering att rikta sångmicken uppåt och gitarrmicken mot gitarrhalsens 12:e band.
      Spelar du bara in ditt gitarrspel placeras mikrofonerna i en x/y-position, men är det tänkt som en gitarr som ska limma ihop låten är det oftast enklare att spela in den i mono. Gitarrer med inbyggt micksystem kan alltid spelas in som ett komplement - men ger sällan ett schyst akustiskt gitarrljud.
      Med vanliga mickar som Shures dynamiska mikrofon SM57 och en kondensatormick som någon ur SE Electronics X-serie klarar du dig långt. Kom ihåg att mickplacering och rummet där du spelar in plus din låt och framförande är det absolut viktigaste.

      Shures dynamiska mick SM57 är så nära standard man kan komma.
      Inspelning av elgitarr
      Att micka upp en gitarrförstärkare är ofta överlägset för många sound men inte alltid helt praktiskt om du spelar in i hemmiljö. Men spelkänslan är bättre och förstärkaren har ingen fördröjning som ett enkelt ljudkort har. Så om du har du möjlighet kan en lite förstärkare på 5 - 15 watt ge ett riktigt stort och fett gitarrsound med en SM 57:a, som klarar stark volym. Micken placeras nära högtalarkonen/fronttyget. Detta ger ett grundljud som brukar funka bra för elgitarrljud. Riktar du micken mot högtalarkonens kanter så ger det ett varmare ljud, och inget är mer rätt än det andra.
      Andra vanliga mickar för att micka upp gitarrstärkare kommer från Sennheiser, AKG, Audix, Samson, Røde med flera. I proffsvärlden spelar man ofta in med fler mickar och med en DI-box som ger en helt ren signal på ett separat mono/stereospår som då kan skickas ut till en annan gitarrförstärkare med ett helt annat gitarrljud - vilket på osvenska kallas “re-amping”.
      Det finns massor av golvmultieffekter och ljudkort från flera tillverkare - tänk Fender, Vox, Roland, Blackstar, Line 6 med flera - som har högtalarsimulerade utgångar eller usb för för inspelning till ett musikprogram. Två förstärkare som förtjänar att nämnas lite extra med tanke på pris och sound är Yamahas THR-serie och Blackstars ID:Core-serie - det finns flera modeller i båda. På dem kan du ställa in ett schyst gitarrljud och via usb skicka två separata gitarrsignaler via usb till ditt musikprogram - en med ditt sound och den andra ren utan effekter.

      Gitarrförstärkaren Blackstar ID:Core 20.
      Komma igång med ljudkort
      Många ljudkort levereras med något enkelt musikprogram som vanligtvis är enkelt att installera. Sedan är det bara att ansluta ljudkortet till datorn surfplattan eller mobilen, och därefter gitarrsladden till ljudkortet för att sedan spela in.
      Ljudkort finns från några hundralappar och uppåt. Några enkla men vanliga är Apogees sortiment (endast för Mac), Roland/Boss, PreSonus, IK Multimedia, Alesis, M-Audio, men listan kan göras mycket längre. Ta råd av kompisar och i en schyst musikaffär - det viktiga är att du tänker på hur många ingångar du måste ha, stöd för drivrutiner, förförstärkare och din lyssning under tiden du jobbar med inspelningen.
      Gitarrpluggar numera vardagsmat
      I dag innehåller även de enklaste musikprogrammen en eller flera gitarrpluggar som ofta låter helt okej. Vill du mer av allt - läs förstärkare, högtalarlådor, mickar med mer - är namn som Guitar Rig, AmpliTube, Waves GTR, Peavey ReValver, Pro Tools Eleven (även i rackformat) och svenska Softube de mest kända. Mindre kända är Studio Devil och Overloud och det finns en uppsjö av gratispluggar av varierande kvalitet.
      Att spela in med gitarrpluggar är i dag vardagsmat och den stora skillnaden ligger hos den som spelar. Den som lyssnar kan nog oftast inte avgöra om inspelningen är gjord via en plugg eller stärkare, men jämfört med att plugga in i en förstärkare kan hela spelkänslan variera från kass till mycket nära. Det kan kännas som att spela med en fördröjning (eng. latency) som ger en otajt känsla där attacken du både hör och känner när du slår an strängen kommer lite sent. Här är din hårdvara, ljudkort och program samt inställningar avgörande för om det känns som om gitarrpluggen ger en liknande respons som med en riktig förstärkare.
      Övningsappar
      Appar kommer också i en aldrig sinande ström med allt från gitarrstämmare till inspelningsprogram. Vad du behöver är en pryl som leder gitarrsignalen in i din mobil eller surfplatta via ingången för hörlur eller batteriladdare. Några av dem vi testat tidigare är IK Multimedias iRig och Peaveys AmpKit Link, Sonoma Wire Works GuitarJack med okej resultat för slantarna, men vill du ha ett mer allsidigt portabelt ljudkort är Apogee JAM av i sammanhanget riktigt hög kvalisort.
      Vill du spela in och eller öva gitarr med hjälp av mobilen kan det vara lite bökigare om du har en liten skärm. Fördelen är att du kan öva och fånga dina låtidéer i flykten - så länge batterierna har ork kvar.
      Här är apparna vi gillar
      Gibson Learn and Master/android & iOs Apples GarageBand/iOs  Guitar Toolkit/Agile Partners/iOs Amazing Slow Downer/Roni Music/iOs  ...och en udda men kul
      Steel Guitar/Yonac/iOs Gitarrljud
      Att spela in gitarrljud är inte alltid enkelt. Att få till ett sound som låter som ens förebilder kan vara näst intill omöjligt så testa dig fram och framförallt skriv låtar.
      Kom ihåg att en bra låt är alltid en bra låt även om du inte fått till inspelningen eller gitarrljudet ännu.
      TIPS: Undvik brum och andra ljudstörningar
      Det är ingen kul utgift men att skaffa sladdar och kablage av hög kvalitet lönar sig alltid i längden.  Använd inte din niometers gitarrsladd för livegig när du ska spela in. Gillar du enkelspoliga mickar (eng. single coil) som på Tele och Strator så är de extra känsliga för brum. Prova att flytta dig bort från datorer och monitorer och vänd dig tills du hittar den bästa positionen. Koppla inte in alla prylar på samma eluttag. Om skribenten
      Micke Linderoth är frilansare och Studios gitarrskribent. Nyligen översatte han Yngwie Malmsteens självbiografi Relentless: The Memoir till svenska och under tiden lyssnade han på Twisted Blues Vol. 2 med Oz Noy och A Dotted Line med Nickel Creek.
    • By Lotta Fahlén
      Field recording, eller fältinspelning som det heter på svenska, är ett brett begrepp som avser processen att spela in ljud utanför en studios “kontrollerade gränser”.
      Det kan vara naturliga ljud som smattrande regn, fågelkvitter, vinden som susar i träden. Likväl kan det handla om ljud framkallade av människan som fotsteg, ett telefonsamtal eller ett tåg som svischar förbi.
      Några användningsområden för fältinspelning är forskning, film, radio, TV, spel och musik.
      Tidiga musikgenrer där fältinspelningar spelat en viktig roll är bland annat musique concrète, avant-garde och experimentell musik. I takt med att inspelningsgsprocessen blivit mer tillgänglig, kan idag i princip alla med en mobiltelefon spela in ljud och just fältinspelningar har växt i popularitet och hörs i alla möjliga musikgenrer.
      Tillvägagångssätten och förhållningssätten är många. En fältinspelning kan vara ett sätt att dokumentera en specifik plats vid en viss tidpunkt eller ett sätt att samla olika ljud för att använda som byggstenar i en produktion. Vissa använder materialet i sin råa form, andra manipulerar ljudet i all oändlighet.
      Några anledningar till att använda field recordings
      Ljud säger mer än tusen ord. Att använda miljöljud kan vara ett effektfullt verktyg för att förflytta lyssnaren till en viss tid och plats utan att använda ord. Ljudet från en motorväg slår an en ton/känsla, ljudet från en strand en annan.
      Det får oss att lyssna till världen mer uppmärksamt. När vi jobbar med fältinspelning blir ljud som kanske annars knappt märks potentiella ljudverk eller byggstenar i produktioner. Vi tränar våra öron att aktivt lyssna istället för att bara höra.
      Det kan addera en textur och göra en produktion mer organisk och levande. Det ökar kreativiteten. Det är inspirerande att lämna studion för att ge sig ut på skattjakt och låta sig överraskas av oväntade ljud, eller att experimentera kring sätt att spela in på. Hur låter det att spela in från ställen dit våra öron aldrig når, till exempel i en soptunna?
      Manipulera ljudet
      Skapa rytmer. Klipp, klistra och timestrecha. Släng in olika ljud i en trummaskin och skapa ett beat. Skapa melodier. Lek med tonhöjd och bygg olika ackord. Använd en sampler för att skapa ett instrument av en inspelning.
      Gör ditt eget reverb. I många DAWs finns det en convolution-plugg där du kan skapa ditt eget reverb genom att enkelt kan slänga in en egen ljudinspelning. Ett convolution-reverb tar en sampling från ett utrymme (kallas impulsrespons eller IR) och använder det för att digitalt simulera efterklangen i utrymmet. Ett gratis alternativ är pluggen MConvolution EZ.
      Reversa. Att dra sorlet av en folksamling eller fotsteg i snön baklänges kan låta väldigt magiskt. Filtrera bort eller förstärk delar av ljudet med en EQ. Hur låter ljudet från tvättstugan med ett högpassfilter?
      Lotta Fahlén är artist och producent bosatt i Malmö. Utöver sitt soloprojekt Loljud komponerar hon tillsammans med andra artister och för scenkonstföreställningar. Lotta har turnerat som Maxida Märaks livemusiker och varit förband åt bland annat Titiyo, Jenny Hval och U.S. Girls. Som en av grundarna bakom det feministiska nätverket Synth Babes, samt handledare i Vem Kan Bli Producent Malmö, engagerar hon sig dessutom löpande för att inspirera och utbilda kvinnor och transpersoner inom musikproduktion och för att skapa en större representation i branschen.
    • By Jon Rinneby
      FREDAGSTIPSET: Då och då får jag frågan om inspelnings- och mixningsvolym och i synnerhet det som kallas för gain staging eller gainstruktur. Och faktum är att detta fenomen kan ha en direkt avgörande roll för soundet på din mix och inte minst ditt arbetsflöde.
      Om jag skriver att gainstruktur handlar om att justera volymen vid varje förstärkningspunkt för att säkerställa ett optimalt signal-till-brusförhållande utan oönskad distorsion, så förbryllar det förmodligen mer än det tydliggör. Detta påstående förklarar inte heller vad gainstruktur är bra för och varför det ska användas. Men gainstruktur inom inspelning och mixning är egentligen ganska enkelt: Det handlar kort och gott om att inte spela in för starkt och inte för svagt och sedan behålla detta tänk när du mixar. Att helt enkelt hushålla med volymen. Du ser med andra ord till att första steget inspelningskedjan, exempelvis mikrofon till preamp eller ljudkort, har en lagom nivå och håller sig så hela vägen genom pluggar och annat för att slutligen hamna på masterkanalen i din DAW.
      Bakgrund
      Men låt oss backa några steg och ta det från början. I den digitala tidens begynnelse, för att inte tala om den analoga tiden, var det viktigt att spela in starkt för att undvika brus. Enkelt uttryckt: Starkare signal in i hårdvaran gav en renare och ”bättre” signal. Man eftersträvade kort och gott en sweet spot, där varje preamp, kompressor eller mixerbord lät som bäst gällande volym i förhållande till brus. Dagens teknik med 24-bitar eller mer, innebär dock att du inte längre behöver spela in särskilt starkt för att få en ren signal. Något som lätt glöms. Det viktiga är att du spelar in så att inte digital distortion uppstår, det vill säga det som uppstår om du överskrider den digitala nollan och det slår på rött i din DAW.
      Lagom
      Gainstruktur handlar alltså inte om att du inte får dra i volymreglagen när du väl spelat in, vilket är en självklarhet när du mixar, utan om att ursprungssignalen håller en god nivå genom hela inspelnings- och mixningsprocessen. Att gainstruktur skulle påverka ljudkvalitén är därför en sanning med modifikation. Om du spelar in för starkt uppstår distorsion (om du överskrider nollan i 24-bitar eller 16-bitar), vilket ofta inte är önskvärt. Om du däremot spelar in på tok för svagt riskerar du brus när volymen senare dras upp, vilket heller inte är att föredra. Vidare reagerar pluggarna i din DAW olika beroende på hur starkt du matar dem. Det är med andra ord inte så att ljudet blir ”bättre” av att du spelar in med lagom nivå, utan snarare så att det inte förstörs eller blir sämre. Med detta sagt kan varje ljudkort eller preamp ha en speciell sweet spot där det låter som bäst, men detta är högst individuellt och har inget direkt med gainstruktur att göra.
      Om dina ljudfiler brukar ser ut så här har du med största sannolikhet spelat in onödigt starkt, även om det inte är något direkt fel i sig, så länge topparna inte är avklippta. 
      Om din ljudfiler ser ut så här har du med största sannolikhet spelat in lite för svagt och kan gott unna dig att kräma på i fortsättningen. Men det är inte säkert att det är nödvändigt. Det viktiga är dock att det låter bra, inte hur det ser ut. Sen är det viktigt att förstå att det kan se olika ut i olika DAW.
      Siffror
      Ideal gainstruktur, om vi nu ska våga tala om en sådan, uppstår när varje steg i kedjan tar emot och för vidare en signal som är optimerad för dess dynamiska omfång. Det finns en oskriven regel som lyder något i stil med att du ska spela in med en RMS eller LUFS runt -18 dBFS, det vill säga motsvarande 0dBVU på analog utrustning - eller volymtoppar mellan -12 dBFS och -6 dBFS beroende på instrument. Dynamiska instrument, som exempelvis en virveltrumma, får av naturliga skäl högre toppar än basen. Men det är viktigt att förstå att detta enbart riktlinjer som talar om att du inte behöver spela in starkt för att det ska låta bra. Det finns däremot några praktiska poänger att fundera över. För det första behöver du inte sänka reglarna så mycket på varje kanal om du spelat in med återhållsamma nivåer. Ju starkare du spelar in desto mer måste du sänka varje kanal. Att ha massvis med kanaler på exempelvis -23.4 dB, -27,7 dB, -18.5 dB och så vidare i din DAW blir snart ganska osmidigt. Det blir lätt en väldig massa småjusteringar hit och dit, vilket inte minst kan vara tidskrävande. Men som sagt, detta har egentligen ingenting med ljudkvalitén som så att göra, utan handlar helt och hållet om arbetsflödet. Vidare kan det vara så att vissa pluggar inte mår bra av att pressas för hårt, speciellt pluggar som efterliknar gamla prylar, då gäller det att justera ingångsvolymen. Sist men inte minst är det betydligt enklare att A/B lyssna med effekter av och på, om du håller volymen jämn mellan pluggarna.

      En VU-mätare är inget måste men kan vara till hjälp när du sätter nivåerna i mixen.
      Observera att CAL är inställd på -18 dB, vilket hjälper dig att inte mixa så starkt.
      Slutsats
      Kontentan är såldes: Gainstruktur är knappast raketvetenskap utan handlar snarare om sunt volymförnuft. Inte heller kommer det förvandla dina mixar till mästerverk. Men jag vågar ändå påstå att förståelsen för att spela in och mixa med rimliga nivåer är direkt avgörande, för att inte säga grundläggande, för att få till en välljudande mix som dessutom är enkel att arbeta med. Spela in varje kanal med toppar under nollan i din DAW, men gärna betydligt svagare, vilket kommer underlätta arbetsflödet och kanske till och med bättra på soundet när du mixar.
      Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!
       
      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du fredagstipset från 2019 och framåt
      Här är fredagstipset på Studio från 2018 och tidigare
  • Blog Entries

  • Bloggar

×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue.