Jump to content
  • Så skriver du en riktigt bra låttext, del 1


    Eva Hillered

    När du ska skriva en låttext finns det inga regler som du blint måste följa, men det finns vissa grundläggande principer som ökar dina chanser att det blir bra. I två delar går vi igenom dessa grundpelare. Häng med!

    ingang.thumb.jpg.fc519f15408f7fda4d41242826b44b56.jpg

    1. En bra grundidé
    Utgå från någonting som du själv har upplevt eller en känsla eller tanke som är viktig för dig. När du har skrivit av dig under ditt första inspirationsrus, fundera på hur du ska vinkla din idé. Kanske kan du berätta utifrån ett nytt perspektiv som inte är så vanligt – då är det lättare att få uppmärksamhet när du vill förmedla din sång. Om du själv är berörd av någonting så finns det troligen många andra som också blir det. Lyssnarna vill höra om ditt hörn av verkligheten.

    Om du vill kunna framföra din egen musik så måste du kunna stå för varje ord. Det är inte detsamma som att du måste vara bokstavligen sannings­enlig – sånger är små historier från livet som tar fasta på det allra viktigaste och där du gör bäst i att ta bort alla oväsentliga och tråkiga detaljer.

    Under en tidsrymd av cirka tre minuter ska du först lyckas fånga lyssnarens uppmärksamhet och sedan också hålla kvar intresset. Om du skriver om händelser från ditt eget liv, skriv först av dig, syna sedan din idé och fråga dig hur du kan göra det så intressant som möjligt för den som lyssnar.

    Gör din historia ännu mer tragisk, eller ännu mer dramatisk. Du kan se en sång som en liten minipjäs som mår bra av en tydlig dramaturgi. Vilket är det bästa sättet att börja sången? Ändra slutet eller öka dramatiken om det gör att sången blir mer spännande! Använda din fantasi helt ohämmat.

    Du kan leva dig in i andras öden och göra dem till dina. Du kan vara ett naturelement eller föra en katts talan. Du kan återge historier från böcker och filmer eller hitta på historier och välja hur du vill att händelseförloppet ska utvecklas. Friheten du har som låtskrivare är gränslös, men för att det ska bli engagerande för den som lyssnar är det viktigt att det är engagerande för dig också och att din grundidé är intressant.

    Språket i en sång är ett speciellt språk som skiljer sig från dikter och vanlig prosa. Läs gärna sångtexter av andra artister som du tycker om, och låt dig inspireras. En bra skrivövning är att först läsa en favorittext ett antal gånger och sedan utgå från första frasen och med egna ord skriva din egen version. Troligen har du då blivit inspirerad och påverkad av din favoritartists sätt att använda språket.

    2. Tydlighet
    I mina tidigare artiklar i Studio har du kanske redan läst om de tre val man ska göra sig medveten om som låtskrivare när man skriver en text. Det handlar om sångens berättare, scen och tidsram. Att lyssnaren kan följa med i historien och förstå innehållet är en viktig regel om man vill skriva en bra sångtext som verkligen kommunicerar innehållet till lyssnaren.

    Jag stöter ofta på låtskrivare som vill skriva dunkla texter – de vill inte ”skriva lyssnaren på näsan”. Vill man ha en mångtydighet i sina texter är det bättre att använda sig av metaforer som i sig är just mångtydiga. Faran är att om man plötsligt ändrar till exempel berättarröst utan att det är fullt begripligt, så tappar den som lyssnar fokus och börjar tänka på annat. Risken finns att det som för låtskrivaren kanske känns häftigt och speciellt, för lyssnaren bara upplevs som oförståeligt och ointressant.

    iStock_000007408544Med.thumb.jpg.e2aa09a1f69f7ec3be273211d5688fa4.jpg
    Tänk hellre ut metaforer än att vara dunkel i texterna eftersom metaforer kan vara mångtydiga i sig. Foto: iStockphoto.

    Om du skriver på engelska så rekommenderar jag att du bollar din text med någon som har engelska som sitt första språk. För oss svenskar kan vissa engelska uttryck som vi kommer på i ett inspirerat ögonblick låta hur coola som helst, men det är svårt att veta hur en engelskspråkig person tolkar uttrycken. Det kan bli helt fel. För att bli inspirerad och hitta bra uttryck som fungerar för en engelskspråkig marknad så finns det många webbsidor du kan besöka. Sök till exempel på ”American idioms”, så hittar du en massa uttryck som kanske i sig kan inspirera till en ny sång.

    När du har skrivit din första textskiss, ställ dig då dessa tre frågor:

    • Vem berättar historien?
    • Utspelar sig historien någonstans – finns det en ”scen” – eller är det hela en beskrivning av någons tankar eller känslor?
    • Under vilken tidsperiod utspelar sig historien?

    Det bästa brukar vara att hålla sig till samma berättare, tidsram och scen under hela sången. Om du ändrar i någon av dessa parametrar under sångens gång måste det vara logiskt och begripligt för den som lyssnar.

    Tydligheten mår också bra av att du håller dig till samma språkbruk, och språkton rakt igenom sången.

    Berättaren

    • Första person: jag/vi
    • Andra person: du (direkt tilltal)
    • Tredje person: han/hon/de

    Perspektivet du skriver utifrån påverkar din historia. Varje perspektiv skapar en värld, som skiljer sig från de andra perspektiven. Din utgångspunkt styr relationen till publiken. Utgångspunkten utgör ramen för din idé.

    Att välja första person innebär att det är sångarens personliga historia som levereras till publiken och det skapar intimitet, publiken får ta del av sångarens värld.

    Oftast faller sig berättarperspektivet naturligt, men du kan laborera med det när du gjort den första färdiga arbetsskissen av sången för att se om den blir ännu bättre med ett annat berättarperspektiv.

    Andra person kallas också för direkt tilltal eftersom sångaren talar till en andra person – ett du – eller till och med direkt till publiken. Ett exempel på direkt tilltal är John Lennons Imagine.

    Om du väljer tredje person som berättarperspektiv – han eller hon eller de – så blir du en historie­berättare. Sångaren och publiken riktar då sin uppmärksamhet mot en tredje part.

    Tredjepersonperspektivet kan vara användbart om du ska skriva om någonting personligt som känns för utlämnande. I stället för att skriva ”jag” så kan du tänka dig att en annan person har råkat ut för samma sak. Det skapar lite mer distans och befriar dig från direkt inblandning i det som händer i sången. Tillsammans med publiken betraktar du någon utifrån och berättar hans eller hennes historia.

    Tidsram

    • Nutid
    • Dåtid
    • Framtid
    • Rörelse i tid

    Att skriva i nutid (presens) i kombination med första person ger ofta en stark emotionell laddning till en låt, lyssnaren blir närvarande i sångarens nu och detta kan bidra till lyssnarens inlevelse i texten.

    Dåtidsperspektivet (imperfekt) är bra att använda när du berättar en historia som har hänt. Nutid och dåtid är de vanligaste tidsramarna.

    Framtidsperspektivet kan användas när sångaren beskriver en dröm som han/hon har, oftast förekommer nutiden som en kontrast till den efterlängtade drömmen.

    Rörelse i tid är den mest ovanliga tidsramen.

    Scenen

    • Ingen särskild plats
    • En särskild plats
    • Ett odefinierat ”här”
    • Scenen förflyttar sig – förändras
    • Ett fortskaffningsmedel i rörelse

    Många sånger kretsar runt en känsla, en tanke eller en upplevelse och det är ett ”jag” som beskriver dessa känslor. Det finns ingen specifik scen och ingen tidsram. Ibland fastnar man i texten just för att man tycker att man redan har sagt allt man vill säga.

    Ett sätt att utveckla sin text och få mer material är att då att i stället tänka sig att det är en annan person som upplever detta. Då kan man skissa på en beskrivning av den här personen, låta personen vara med om en specifik händelse, låta det hela utspela sig någonstans. På så sätt kan man få mer kött på benen och mer konkret material till sin sångtext, även om man i slutänden kanske ändå låter perspektivet vara första person.

    3. Undvik stora generella ord
    Vissa ord är verkligen överanvända i sånger, och med tanke på hur många miljoner kärlekssånger det finns så har du större chans att bli lyssnad på om du uttrycker någonting unikt. Du upplever kärleken på ditt specifika sätt, och det är den beskrivningen som gör det spännande att lyssna på ännu en kärlekssång.

    Blanda in din sinnesupplevelse så påverkar du också lyssnarens sinnen. Beskriv förutom syn och hörsel intryck av hur det känns i kroppen, vilken smak och vilka dofter du upplever. Måla bilder med ord. Leta efter de konkreta namnen. De ger färg åt din sång och understryker det unika perspektivet. I stället för att skriva ”Han satt i en bar och drack en drink” kan du i en mening både ge personen en karaktär och bestämma en specifik plats som ger färg åt din berättelse: ”I Georgios stimmiga bar tömde han snabbt sin mojito”. Ju mer konkret och specifik du är desto mer engagerande och trovärdig blir texten.

    blatt_streck.png.8607eaa79061c329297decb096fd1502.png

    I serien:

    1. Gör din första låt i 6 steg
    2. 5 steg som förbättrar din låt
    3. Så skriver du en riktigt bra låttext, del 1 (denna)
    4. Så skriver du en riktigt bra låttext, del 2
    5. Så hittar du ämnen till dina låtar
    6. Så hittar du rytmen i texten
    7. Ta hjälp av slumpen när du skriver låtar
    8. Co-writing – så skriver du låtar med andra
    9. Tricken som får dig att växa som låtskrivare
    10. Låtskrivaren bakom Avicii och SHM avslöjar vägen till framgångarna

    blatt_streck.png.8607eaa79061c329297decb096fd1502.png

    Eva_Hillered.jpg.e97920d58632e9692f832e5e72a2cdba.jpg
    Om artikelförfattaren
    Eva Hillered är en Grammis­nominerad artist/låtskrivare/pedagog och författare till boken Lathund för låtskrivare (Prisma/ Norstedts). www.evahillered.se



    User Feedback

    Recommended Comments

    There are no comments to display.



    Create an account or sign in to comment

    You need to be a member in order to leave a comment

    Create an account

    Sign up for a new account in our community. It's easy!

    Register a new account

    Sign in

    Already have an account? Sign in here.

    Sign In Now

  • Similar Content

    • By Ollie Olson
      Historien är framtiden – hjälp dig själv att skriva på ett nytt sätt genom att lyssna på, och inspireras av låtarna som toppade listorna förr i tiden.
      Hitlåtar är som du vet inget nytt. De har funnits i alla tider, men det är bara de senaste femtio åren som det har gjorts officiella listor över hur låtarna har spridits, lyssnats på, sålts och älskats.
      Om vi tänker oss att det har gjorts musik på något sätt dygnet runt, världen om, i flera tusen år,  och om vi utgår ifrån de västerländska skalorna, så skulle det förmodligen visa att musiken redan har tagit slut. Vi har redan skrivit alla melodier flera gånger om, och vi har med största sannolikhet använt samma ackordföljder miljontals gånger och trots det kommer det fortfarande ny musik. Imponerande!
      Vad är det då som gör att musiken uppfattas som ny? I det jag nämner ovan så räknar jag inte in tempo, rytmik, instrument, röster, texter och sound. Det är dessa ingredienser, i väl valda proportioner som får oss att lyssna till en melodi och känna att det nog är första gången som vi hör den, fast vi nog redan hört den i andra sammanhang massor av gånger.
      En väldigt känd popstjärna lär vi något tillfälle ha sagt: amatörer lånar, proffsen stjäl. Det är ju så klart en sanning med modifikation, men det finns ett korn av sanning i detta. De låtskrivare och producenter som försöker få hits genom att härma och efterapa något som just nu ligger på listorna kan lyckas då och då, men de blir sällan de som kommer att gå till historien som nyskapande eller ens som några som tog risker. De producenter och låtskrivare som är så inspirerade av sina idoler och hjältar att resultatet känns som en pastisch, kommer nog tyvärr att gå samma väg till mötes.
      Hur ska du då använda historien och de gamla hitsen till din fördel? Genom att noga studera och lyssna på gamla låtar och försöka klura ut vad det var som gjorde de låtarna till hits, och genom att använda dessa element för att skriva och producera genom våra nutida öron.
      Börja med att gå in på din Apple Music, Spotify, Tidal, Deezer eller vad du nu använder. Sök efter de mest populära låtarna från 50-talet, 60-talet och så vidare fram till 90-talet. Dela upp det per decennium så får du en tydligare bild av hur popmusiken eller annan musikgenre har utvecklats över tid. Du kommer lättare att se hur de använde melodi, kontra rytmik, kontra harmonier (ackord) genom åren, och hur mycket utvecklingen rörde sig bara över tio år åt gången.
      Svara på dessa frågor:
      1.    Vilken typ av melodi är det? Långa linjer eller korta fraser?
      2.    Hur är rytmiken uppbyggd? Är det rakt eller synkoperat?
      3.    Är melodin ”pratig” eller reflekterande?
      4.    Hur ligger melodin mot ackorden? Hur harmonierar melodin? Ligger den i kvint-läge, ters-läge eller utgår den från tonikan?
      5.    Vad upplever du av låten bara genom att lyssna på låten utifrån dessa frågor? Blir du glad? Ledsen? Danssugen? Melankolisk?
      När du har hittat en låt som verkligen får dig att reagera – lyssna då på hur produktionen stöttar låten melodiskt, harmoniskt och tidsenligt. Vad är det som gör att den är så tidstypisk? Försök att tänka förbi inspelningskvalitet och tekniska begränsningar.
      Sätt därefter igång med att ”skriva om” låten så att den passar nutiden och det du gillar. Försök använda samma ingångsvärden som i den låt du har valt utan att kopiera melodin.
      Meningen är ju inte att du ska plagiera utan du ska skriva om den utefter det du har fått reda på av frågorna. Hur vill du att melodin ska gå för att skapa den känsla du får av ”originallåten”? Vill du ha den mer längtande eller mer som en konversation? Vad händer med känslan om du byter ut ackordens funktioner? Blir låten gladare eller mer melankolisk?
      Om du vill ha den mer dansvänlig så kanske du ska testa att arbeta mer med rytmiken? Sakta men säkert så gör du låten till din. Och det är det här den välkända popstjärnan menar med att proffsen stjäl. De tar känslan i något de gillar men skapar sedan något eget, annars blir det inte mer än en kopia. Och då har vi inte ens börjat prata om hur vi får dit en bra text än.

      Läs gärna också artikeln "Texter som berättar en historia eller bara få folk att sjunga med?".
    • By Ollie Olson
      Hur kan vi lära oss att skriva bättre och tydligare texter? Ett sätt är att återberätta gamla historier på ett nytt och fängslande sätt.
      En gammal kompis till mig som har skrivit sin beskärda del av omtyckta texter, sa en gång att han tyckte att skriva texter var som att göra matteläxan. Det vill säga något som han tyckte var oerhört tråkigt, men att varje gång han blev klar så blev han som ett barn på julafton.
      Här ska jag prata om hur du kan ta vara på gamla texter och göra dem till våra nya historier, och jag ska ge dig lite tips på hur du kan gå tillväga för att bli en bättre textförfattare.
      Alla historier kanske inte är värda en roman eller en långfilm, men det flesta historier har ögonblick och innehåll för att kunna utgöra grunden till en bra låttext.
      Det viktiga med en text är att den kommunicerar och att den drar in oss i låten, hjälper oss att förstå känslan. Vissa texter är tydligare än andra men om vi skulle närstudera dem så kommer vi med all största sannolikhet att se att det finns en röd tråd i dem. Ett litterärt grepp är ”Stream of consciousness” – inre monolog skulle man kunna säga, där man följer författarens tankar, medvetande och sinnesintryck. Detta grepp används ganska ofta omedvetet inom låt-textförfattande vilket ofta resulterar i mindre tydliga texter då det ibland kan vara svårt att följa tankar hos någon om inte någon förklaring eller karta givits, vilket gör att lyssnaren får det svårare att följa med i texten och då saknas ofta den röda tråden som binder ihop det hela och gör texten tydlig. Med detta sagt så måste du inte skriva lyssnaren på näsan men du bör vara medveten om vad det är du vill säga med texten. Om du inte själv har en aning om vad det är du skriver om så kan du inte begära att lyssnarna ska förstå i slutändan.
      Istället för att använda oss av ”Stream of consciousness”, så ska vi öva på att faktiskt hitta ett ämne och sedan skriva så tydligt men musikaliskt som möjligt. Liksom i tipset ”Historien är framtiden – lär dig skriva musik på nytt sätt genom dåtidens hits”, så ska vi gå tillbaka i historien för att se hur texterna har utvecklats under årens gång.
      Börja med att hitta fem stycken texter som du gillar, och leta nu inte bara bland de senaste hitsen utan gör som i det förra tipset, och gå tillbaka till 30-talet och framåt för att se vad du kan hitta.
      Försök nu att tänka bort musiken och koncentrera dig på texten och fokusera på den.  Leta bland låtar som du redan gillar, eller som var hits tidigare så blir det lite enklare.
      Ställ dig frågor som:
      1.    Vad handlar texten om?
      2.    Vem är berättaren?
      3.    Vilken känslostämning har berättaren?
      4.    Vilken språkdräkt använder berättaren? Använder hen talspråk, skriftspråk, slang, ett äldre språk eller ett mer samtida språk?
      5.    Vad vill berättaren säga dig (lyssnaren)?
      6.    Är det skrivet som en konversation? Eller är det skrivet som en berättelse med en början, en mitt och ett slut?
      När du har svarat på dessa frågor så tar du en av texterna som du tycker om, och sedan börjar du skriva om den, det vill säga, berätta den utifrån ditt perspektiv. Byt tempus, från dåtid till nutid. Skriv i du-form istället för i jag-form eller tvärtom. Om det är en konversationstext så försök att skriva den som en berättelse eller tvärtom så klart. När du är klar så tar du en ny text som du gillar, men denna gång så välj en annan typ av text, så att övningarna blir annorlunda.
      En annan övning som är bra, och framförallt bra om du har dåligt med inspiration, så kan det lösa sig genom att du läser tidningen och letar upp historier som får dig att känna något. Sätt dig sedan och skriv en text utefter det du har funnit. Här gäller samma frågeställning som i den tidigare övningen. Detta för att öva in tillvägagångssättet in i benmärgen så att du inte ska behöva fundera över det, utan dessa frågor ska liksom dyka upp i huvudet automatiskt.
      Båda dessa övningar sker utan musik, vilket på ett sätt är enklare eftersom en viktig parameter är tagen ur spel. När du har gjort övningarna några gånger så testar du att antingen sätta musik till dina texter eller så börjar du att skriva om dem mot musik. Nu måste du förstås ta med melodin i ekvationen. Du måste se till att rytmiken stämmer mot antalet stavelser, du måste vara noga med att det inte blir så kallade betoningsfel, det vill säga att stavelserna och rytmiken gör att betoningen i ett ord hamnar fel och låter konstigt.
      När du känner att detta börjar sitta bra, så leta efter historier som finns i ditt liv eller hos människor i din närhet. De kanske inte kan berätta sin historia, men då få det bli du som gör det.
      Läs gärna också artikeln "Skriv nya låtar med inspiration från förr".
    • By Jon Rinneby
      FREDAGSTIPSET: Dagens tips är närmast en krönika. En slags egenterapi i hopp om att förstå vad som egentligen hände den där gången då jag slog på stora prestationstrumman.
      Hösten 2013, efter att mitt dåvarande band splittrats, bestämde jag mig för att spela in ett soloalbum där tanken var att locka fram samtliga av mina musikaliska kvalitéer. Jag ville skapa nytt, utan hämningar. Det skulle vara rock, pop, blues, indie, folk, akustiskt och elektroniskt. Musiken skulle vara trasig, men samtidigt polerad och blanda det stora med det lilla. Allt i en salig röra utan en tanke på konsekvenserna. Pretentiöst? Absolut, men jag var trött på min dåvarande trios begränsningar och trött på att spela live.
      Ur detta kontrollerade kaos föddes ”Watch Out Jon” - en sammansvetsad enmansarmé med ett mål i sikte, att ha kul. Sagt och gjort. Projektet var igång och pennan och gitarren glödde i takt med solens och månens upp och nedgång. Jag jobbade dag som natt. Jag skrev en låt. Jag skrev två, Jag skrev flera och kände att något stort var på gång. Men ju längre tiden gick och desto mer jag pillade ökade också kraven. Var låtarna verkligen tillräckligt bra? Nya spännande pluggar dök upp och med dem hundratals möjligheter och omöjligheter. Mix nummer ett blir snabbt nummer två och innan jag visste ordet av nummer femtielva.
      Jag kände hur jag allt mer svek mina principer om att jobba snabbt och effektivt, inte fastna i detaljer, fokusera på helheten, gå på känsla och inte minst ha roligt. Plötsligt drabbades jag av idén om att väldigt mycket stod på spel. Dels som producent gentemot mig själv, med allt vad det innebär. Men också mot omvärlden och det jag inbillade förväntades av mig. Hur ska jag bryta igenom bruset? Håller mixarna? Det finns ju så mycket annan musik, är det ens lönt att försöka? Vem kommer någonsin lyssna på min musik? Jag insåg ganska snart att mina katastroftankar nått orimliga proportioner och beslutade mig för att pausa projektet.
      2015 och åter vid ritbordet uppfann jag alter egot Låtsaspoeten, i hopp om att hitta tillbaka till kärnan i mitt musikskapande. Låtsaspoeten kom undan med att vara lekfull och bristfällig, men hade samtidigt förmågan att vara både ärlig och allvarlig. Musiken kändes med ens mer som jag. Kanske för att jag sjöng på svenska för första gången. Kanske för att jag nu på något sätt sänkt kraven på mig själv. Jag släppte tre skivor under loppet av ett år, vilket så här i efterhand kan tyckas smått befängt. Förmodligen handlade det om att bevisa för mig själv att drivkraften och engagemanget fanns kvar. Någon större uppmärksamhet blev det dock inte, frånsett ett par (snabbt bortglömda) recensioner och någon enstaka artikel.
      Nåväl, tillbaka till "Watch out Jon" som levde kvar likt en ostämd skugga i mitt bakhuvud. Det fanns ju ändå några bra låtar… I slutet av 2016 skrev jag äntligen den där hiten jag väntat på och skickade låten till diverse bloggar, varav en nappade. Glädjen blev kortvarig och tankekarusellen snurrade med ens igång: Men nu då? Var detta allt? Här har man lagt ner sin själ, för att inte säga hela sig själv, dukat upp ett smörgåsbord av känslor och toner… Är detta tacken? Varför känns det inte mer? 
      Jag vill inte påstå att jag blev bitter, snarare besviken. Mina vänner och familj stöttade mig och jag fortsatte att skriva låtar och lyckades på något sätt intala mig själv att projektet fortfarande var kul. Jag tog fler musikaliska omvägar, glömde bort, kom tillbaka, gick i cirklar, älskade och hatade mina skapelser om vartannat. En kreativ process så god som någon kan tyckas. Åren gick utan att jag släppte något nytt, samtidigt som jag finpolerade befintliga alster, ibland hela dagar, ibland inte på flera månader. Jag skrev nya låtar men inget hjälpte, inget kändes rätt.
      Mina ambitioner hade vuxit sig för stora. Låtarna var jag trött på sedan länge och tanken på nya projekt lockade mer och mer. Hur som helst släppte jag till slut albumet (sex låtar istället för tilltänkta tio) hösten 2019 – i hemlighet på min födelsedag, som en liten present till mig själv. Jag berättade det inte för någon.
      Så vad vill jag då säga med detta? Vad har jag lärt mig? Jag kan naturligtvis bara tala för mig själv: Låt inte dina högt uppskruvade förväntningar och rädslan för att misslyckas stå i vägen för din passion. Smid medans järnet är varmt, sänk garden, tala perfektionisten inom dig till rätta, hylla det genuina och fira varje liten framgång. Musik ska vara roligt och i största möjliga mån kravlöst. För när glädjen och spontaniteten lyser med sin frånvaro och självförtroendet sviker är det svårt att vara kreativ och i förläningen tacksam för det man faktiskt lyckats skapa.
      Här kan ni lyssna på albumet, jag kommer då inte göra det. I alla fall inte på ett bra tag...
      Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!
       
      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
    • By Ollie Olson
      När du skriver låtar så blir det ofta att du skriver i en tonart som du gillar för att det passar instrumentet du spelar på, eller för att du gillar hur det låter när du spelar. Eller kanske bara av ren vana? 
      Tyvärr händer det ju ganska ofta att det inte riktigt passar den som ska sjunga i slutändan. Om du skriver för någon du känner, eller känner till deras röst, då kan du ju antingen fråga vilken tonart som de brukar sjunga i, eller så kan du lyssna på inspelningar som finns och försöka fundera ut vad som skulle passa personen i fråga bäst.
      Vid vissa tillfällen så skriver man låtar för att försöka få med dem i olika musikprojekt,  och då är det ju svårare att veta vad som skulle kunna funka. Tonarten är väldigt viktig för att resultatet ska bli så bra som möjligt och för att melodierna ska låta bra.
      Det du ska tänka på är hur melodin ligger mot ackorden. Går melodin i tersen eller i kvinten? Eller ligger den mest på grundtonen? Detta avgör hur du ska tänka på vilken tonart som du ska hålla dig till.
      Det som brukar vara en god idé när du ska göra en demo, är att försöka göra den så att det blir enkelt att byta tonarten, så att du lätt kan skicka en version i rätt tonart till artisten, så att de verkligen kan höra och känna att den här låten passar dem.
      En annan god idé som proffsen ofta gör, är att de dessutom gör två versioner av demon –en med ett högre tonläge, för ljusa röster, och sedan ett lägre tonläge för djupare röster. Detta tillsammans med en text där det är lätt att byta ut ett ”hon” mot ett ”han”. Det gör att det är enklare att visa låten för förlag, artister eller producenter utan att behöva välja vem som ska sjunga den.
      Nu tänker du kanske vad detta har att göra med själva låtskrivandet? Men det har det, för olika melodier klingar bättre eller sämre i olika tonarter.
      När det gäller att skriva i olika tonarter, så är det också ett utmärkt sätt att bryta sina egna mönster, för att du kommer att uppleva det annorlunda. Om du är van att skriva dina låtar i tonarten E-dur till exempel, så om du helt plötsligt testar att skriva en låt i tonarten G-dur, så känns det som något nytt, därför att omedvetet så uppfattar dina öron en annan klangvärld. Det känns nytt! Det känns fräscht!
    • By Lotta Fahlén
      MÅNDAGSINTERVJUN: Måndagsintervjun är en ny serie där Lotta Fahlén intervjuar intressanta personer om olika ämnen inom musikskapande, som publiceras varannan måndag med start idag. I denna första del pratar vi med artisten, producenten och låtskrivarpedagogen Cecilia Nordlund om kreativa processer – att vara kreativ på beställning och om att hitta inspiration i vår turbulenta samtid. Cecilia Nordlund känns igen för sin dynamiska röst, träffsäkra texter och sin förmåga att skapa musik som både skaver och tröstar.
      Cecilia Nordlund. (Foto: Anna Drvnik)
      Med bandet Cecilia & Fullmånen Från Helvetet skapar hon suggestiv “oljudspop” på svenska och gav 2018 ut albumet Åska & Blod. Hon har tidigare samarbetat med artister som Fever Ray och Marit Bergman och frontat bland annat bandet Souls. Med drivkraften att sprida kunskap om hur viktigt musicerande är för den egna hälsan undervisar hon bland annat på Malmö Musikhögskola och gör regelbundna skolturneér via Skapande Skola. Hon komponerar även för film och teater och i höst är hon aktuell med att skapa musik till och delta i en nyskriven föreställning av Erik Holmström på Folkteatern i Göteborg.
      VIDEO: Låten Frukt & barn från albumet Åska & blod
      Hur brukar din kreativa process se ut?
      –Det bästa är om någon tvingar mig att göra en låt. Jag behöver deadlines eller vara skeppsbruten på en öde ö med oändligt mycket tid och vara uttråkad. Det är jag alldeles för sällan nu för tiden med en uppmärksamhetskrävande spattig hund, barn och högar med smutstvätt som ska sorteras och tvättas och en mobil som skriker åt mig att kolla olika appar exakt hela tiden.
      –När jag väl sätter mig och skriver en låt så är processen olika. Texter till mitt punkband Det Döda köttet brukar jag och bandet leka och flamsa fram men texterna till Fullmånen från Helvetet kan vara en lång och ofta smärtsam process. Jag stångas aktivt med mig själv och självhatet. Som tur är har jag blivit bättre på att inte lyssna på de elaka rösterna i huvudet som dissar allting jag gör. Numera tänker jag att min enda uppgift som låtskrivare är att hela tiden göra och producera – inte att bedöma mig själv.
      Var hittar du din inspiration?   
      –Jag har promenerat fram många låtar och melodier. Jag gillar att gå långt, gärna genom fula och övergivna industriområden och utan något direkt mål. Inspiration för mig kommer när jag stillar bruset inuti – ur tystnad och betraktelse.
      –Samtiden inspirerar också såklart, vi lever i en turbulent tid och jag tänker mycket på hur jag kan bidra till att världen går åt rätt håll. Det är så mycket orättvisor och förtryck runt om i samhället som gör mig både rädd och arg. Där blir musiken som terapi. Att läsa böcker, poesi, se film och gå på teater, konserter och museum är också bra. Tjuvlyssna på bussen kan funka också.
      Vilka för- och nackdelar ser du med att jobba med ett yrke som ofta kräver att vara kreativ på beställning?
      –För det första har jag sett till att jag är helt fri. Jag släpper all musik själv – hur och när jag vill. Dessutom tjänar jag större delen av mitt uppehälle på att undervisa i låtskrivande vilket gör att jag kan göra exakt vad jag vill och aldrig kompromissa.
      –När jag skriver musik för teater är att vara kreativ på ”beställning” inget problem för mig. För mig kan det nästan vara lättare att vara kreativ med ramar och begränsningar. Det är ett skönt avbrott att vara en del av ett större sammanhang när jag under vissa perioder är en del av en teaterensemble. Livet som frilansande kreativ kan bli väldigt ensamt i perioder.
      Cecilia Nordlund. (Foto: Åsa Wallin)
      Kan du dela med dig av några knep du brukar ta till för att komma ur kreativa svackor?
      Stäng av internet! Kasta mobilen i golvet Sätt upp deadlines Förvänta dig aldrig att du blir nöjd. Jag har accepterat att jag aldrig kommer vara nöjd. Målet är enbart att alltid göra, vara nyfiken och leka fram nya idéer Låt personer som du litar på avgöra vad som är ”bra” eller ”dåliga” idéer. För min del får personer jag spelar med avgöra om mina olika låtidéer är bra eller inte för själv har jag ingen aning. Det har hänt flera gånger att de låtar jag tycker är bra är bandet inte så imponerade av men de idéer som jag själv tyckt varit väldigt pinsamma eller självutlämnande har bandet lyft upp och så har det blivit fantastiska låtar Jämför dig inte med andra Våga testa nya vägar och utmana sig själv. Byt instrument eller skriv på ett annat språk till exempel Ha kul och tro inte att det du gör är livsviktigt samtidigt som det kanske kan bli just det för någon annan. En tråkig trend är att alla tror att en måste vara världsmästare för att få lov att ta plats. Alla borde spela i band för det är något av det roligaste du kan göra med vänner. Bättre för hälsan också och roligare att göra med bästa kompisen än att shoppa Hur arbetar du nu under Coronatider när vi uppmanas att jobba hemifrån?
      –Nu undervisar jag via Zoom på Musikhögskolan vilket fungerar förvånansvärt bra och imorgon ska min dotter få en fiollektion via Zoom för första gången.
      –När jag skriver musik ihop med andra använder jag Auddly som är en "sång data hub” för co-write projekt, utformad och uppbackat av Niclas Molinder, Max Martin och Björn Ulvaeus. Ett hett tips att kolla upp!
      Läs mer på Cecilia Nordlunds hemsida

      Måndagsintervjun är en återkommande serie som publiceras varannan måndag, och där Studios skribent Lotta Fahlén intervjuar intressanta personer om olika ämnen inom musikskapande.
  • Utvalda blogginlägg

  • Veckans populäraste ämnen

  • Utvalda pressmeddelanden

×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue.