Jump to content
  • Låtskrivaren bakom Avicii och SHM avslöjar vägen till framgångarna


    Eva Hillered

    Michel Zitron har varit med och skrivit hitlåtar som Save the world och Don't You Worry Child med Swedish House Mafia och Fade Into Darkness med Avicii. Här berättar han om sin väg till de stora framgångarna.

    zitron_ingang.thumb.jpg.269bcdbe85dd83764027b70355a5b024.jpg
    Michel Zitron i en av Studios plåtningar. Foto: Johanna Hanno.

    Det är roligt att tala om låtskriveri med Michel Zitron, låtskrivare och producent, delaktig i låtar och produktioner med artister som Pauline, Jasmine Kara, Avicii och Swedish House Mafia. Han brinner för att skriva bra låtar och producera musik och när vi ses i hans studio, blir det ett samtal om hårt arbete, inspiration, kontakter – och vikten av att gå på krogen.

    Jag är imponerad av det jag har hört, trots att Michel Zitron skriver i en annan genre än min egen. Många av de begåvade låtskrivare och musiker jag har stött på har en ödmjuk och sympatisk inställning till musik – och det gäller också Michel. Det är hårt jobb, kontinuerligt arbete och lite tur som gäller för att lyckas med bragden att få fram en hit. Och just nu är Michel lycklig över framgångarna med låten Save the world med Swedish House Mafia.

    – Det är min första stora internationella framgång. Den har legat etta på Itunes-listan i England. Min första världshit, säger han stolt.

    Hur gick det hela till?
    – Det var en massa tillfälligheter som bara klaffade. Jag var i Los Angeles samtidigt som Vincent Pontare och Sebastian Ingrosso. Jag och Vincent är jättenära vänner och har skrivit ihop tidigare. De var båda i studion i LA och gjorde grunden till Save the world. När vi kom till Sverige fick jag beatet på låten för att Sebastian, som är med i Swedish House Mafia, ville att jag skulle skriva vidare med John Martin. Vi skrev text och melodi, och en månad senare blev det Swedish House Mafias nästa singel. John Martin sjun-ger på den också.

    mafia_inlay.thumb.jpg.33c2b21c77c123fc68f5e2ccc460af93.jpg
    Axwell, Sebastian Ingrosso och Steve Angello i Swedish House Mafia. Foto: Carl Linstromm.

    Bakom nästan varje världshit verkar det vara flera låtskrivare inblandade. Hur kommer det sig?
    – Nu för tiden funkar det ju oftast så. Man använder sig av sina kontakter utomlands när det gäller låtar som man vill ska slå internationellt. Man skickar till exempel en låtidé till någon artist eller producent utomlands och frågar, vad tycker du om det här? Jo, skitbra, säger de, och skriver kanske en text till idén och skickar tillbaka låten. Och så spelar man in den, och då kanske någon ytterligare blir inblandad.

    – Sedan är det mycket politik också. Artisten som ska använda låten kanske vill komma med på ett hörn, då kan det hända att man låter artisten till exempel skriva verserna. Ofta är ett helt team med på en hit.

    Är kontakterna i musikbranschen viktiga för att lyckas?
    – De är jätteviktiga! Det finns ju en massa folk i branschen som är duktiga men som aldrig når ut för att de kanske inte har rätt personer bakom sig. Det smärtar mig att säga det, och det låter så himla ”branschigt”, men kontakter är A och O. Man måste ha en stenhård vilja att nå fram till sitt mål och på den vägen är kontakterna avgörande.

    Om man är ny i branschen och undrar hur man egentligen får de här viktiga kontakterna. Har du något tips?
    – Om jag ska vara ärlig, så är nog det bästa att gå ut på krogen. Så är det. Många av mina kontakter har jag knutit på krogen. Det handlar om internet också såklart. Det gäller att vara där. Att prata med folk, och inte vara rädd för att vara intresserad. Har man hållit på ett visst antal år så stöter man ju såklart på människor med samma intresse. Det är bara att leva och vara i musiken så stöter man på människor som är likasinnade. Stockholm är så himla litet, Sverige är så litet.

    zitron_inlay.jpg.644787efd51fe34782ebf69be25cfba9.jpg
    Michel Zitron började turnera med en sambagrupp redan som barn. Foto: Johanna Hanno.

    Vad betyder melodierna för dig?
    – Jag är en riktig melodifantast. Det är väldigt viktigt för mig att ha stora melodier. Det är väl ett svenskt arv. Jag gillar stora melankoliska melodier. Jag lyssnar på massor av musik, men finns det inga melodier så kan jag inte tycka att det är bra.

    Hur har du kommit fram till den punkt där du är i dag? När började du ägna dig åt musik?
    – För mig har det alltid varit naturligt, musiken har varit min väg sedan dagisåldern. Jag har alltid varit en teaterapa och gick på Vår Teater redan när jag var sex–sju år. En dag såg jag en jättestor trumma i hallen. Jag gick fram och började slå på den allt jag kunde. Då kom det ut en lång skäggig latinamerikan och sa argt: Vad gör du, du får inte slå på trumman! Jag blev skitskraj. Då berättade han att han precis hade startat en sambagrupp för barn på tisdagar och att jag kunde komma. Jag började turnera med den här gigantiska sambagruppen i några år och sedan började jag spela trummor. Senare tyckte jag att trummor var för tråkigt, jag ville stå i rampljuset. Och så började jag sjunga och spela egna låtar i stället. På den vägen är det.

    – Jag tror på hårt jobb. Även om jag skriver jämt så är varenda låt som ett litet krig för mig, ett litet krig med mig själv. Jag är väldigt kritisk. Vissa kan bara spotta ur sig låtar, men det kan inte jag. Varje låt betyder någonting, även en banal poplåt. Därför har jag också medvetet slutat skriva med folk som jag inte riktigt klickar med. Folk som är inne i hitmakeriet, som tycker att det ska vara exakt den här mallen, för det här skivbolaget söker den här typen av låtar till den och den artisten. Jag tror inte man gör hitar på det sättet. Jag tror att det funkar på ett helt annat sätt egentligen.

    Varför väljer du att skriva åt andra artister och inte åt dig själv?
    – Jag har lite egna projekt också, och jag skulle ljuga om jag sa att det inte finns en artistdröm i bakhuvudet. Men just nu har jag inte samma behov av att synas på det sättet. Jag älskar fortfarande att stå på scen, men man låser sig så himla mycket när man är artist. Är jag låtskrivare kan jag skriva till en massa olika artister, jag kan skriva till artister som inte är i Radio Rix- formatet. Jag kan göra sådant jag gillar. Friheten är viktig för mig. Jag har märkt att jag kan så många olika stilar, och jag spelar många instrument, jag vill inte låsa mig. Jag kan bara ”go nuts” här inne i min studio och göra det jag känner för.

    Jag lämnar Michels studio där en artist har fått vänta under intervjun. Medan de återupptar arbetet tänker jag på vårt samtal, och inser att den framgångsformel jag brukar predika när jag coachar artister har fått ännu en bekräftelse: Gör det du älskar till hundra procent. Bli bra på det du gör. Samarbeta med likasinnade. Sätt upp tydliga mål. Ta steg för steg – och ha kul på vägen. Då får du garanterat ett liv som är roligt att leva. Och framgång – förr eller senare.

    blatt_streck.png.8607eaa79061c329297decb096fd1502.png

    I serien:

    1. Gör din första låt i 6 steg
    2. 5 steg som förbättrar din låt
    3. Så skriver du en riktigt bra låttext, del 1
    4. Så skriver du en riktigt bra låttext, del 2
    5. Så hittar du ämnen till dina låtar
    6. Så hittar du rytmen i texten
    7. Ta hjälp av slumpen när du skriver låtar
    8. Co-writing – så skriver du låtar med andra
    9. Tricken som får dig att växa som låtskrivare
    10. Låtskrivaren bakom Avicii och SHM avslöjar vägen till framgångarna (denna)

    blatt_streck.png.8607eaa79061c329297decb096fd1502.png

    Eva_Hillered.jpg.e97920d58632e9692f832e5e72a2cdba.jpg
    Om artikelförfattaren
    Eva Hillered är en Grammis­nominerad artist/låtskrivare/pedagog och författare till boken Lathund för låtskrivare (Prisma/ Norstedts). www.evahillered.se



    User Feedback

    Recommended Comments

    There are no comments to display.



    Create an account or sign in to comment

    You need to be a member in order to leave a comment

    Create an account

    Sign up for a new account in our community. It's easy!

    Register a new account

    Sign in

    Already have an account? Sign in here.

    Sign In Now

  • Similar Content

    • By Björn Olsberg
      Idag är det viktigare än någonsin att din potentiella hitlåt har en ”hook” som fastnar vid första lyssningen. Här är proffsens bästa tips för hur du vässar till en vinnande hook.
      Av @Björn Olsberg och @Mats_S
      ”Jag går och fiskar... låt oss fiska, fiska fiskar”.
      Denna textrad lär förmodligen inte gå till musikhistorien varken för sin djupsinnighet eller litterära kvalitet, men den är ett bra exempel på vad en hook kan innebära för en låts framgång – eller icke-framgång – när det gäller topplisteklättring.

      En hook är en musikalisk ingrediens som biter sig fast i lyssnarens huvud och som helt enkelt gör det omöjligt att sluta nynna på låten. Hooken kan vara en sångfras, en melodislinga, en basgång, ett visst sound, eller egentligen vad som helst.
      – Att tipsa om om hur man skapar en hook faller på sin egen orimlighet. Man ska absolut inte fokusera på att pressa fram hookar. Det blir krystat och skaver på trumhinnan. Man ska sträva efter bra musik och lika bra texter. Den bästa hooken uppstår spontant eller av tillfälligheter, säger Patrick El-Hag som är aktuell med albumet ”Så där”.
      – En hook kan vara en stark refräng men även en instrumentalslinga. Monotoni i till exempel hiphop i största allmänhet blir lätt hookig, till exempel Snoop Dogs ”Drop it like it’s hot”. Irriterande visslingar har också en tendens att bli hookar, som Roxettes ”Joyride” och Kents ”Dom andra”. Personligen föredrar jag dock lite mer subtila hookar, fortsätter Patrick El-Hag
      En enkel väg att gå är att sampla en hook från en känd låt eller någon fullkomligt obskyr produktion och arbeta om den. Daft Punk är mästare på att gräva fram hookar i gamla skivbackar och stöpa om dem till hitlåtar.
      Ett annat sätt att sampla sig till framgång är Paul Hardcastles klassiska ”19”, där han samplade röster från nyhetssändningar, även om denna metod kanske fungerade bäst i samplingsteknikens barndom, då det fortfarande var en ny och fräsch företeelse.
      En annan metod är att använda instrumentering som bryter mot stilen i övrigt, vilket exempelvis Rednex gjorde med Cotton Eye Joe och dess fiolbaserade hook.
      Att en basgång också kan bli en kraftfull hook är discorökaren Good Times med Chic ett bra exempel på. När Nile Rodgers och Bernard Edwards tillsammans skrev låten år 1979 kunde de förmodligen inte ens ana att det de skapat skulle komma att bli en av de mest samplade låtarna genom tiderna.

      Tre frågor 
      Vilken är den bästa ”hooken”?  Hur viktigt är det med en bra hook? Har det blivit viktigare?  Vilka är dina bästa tips för att skapa en hook som lyssnaren inte glömmer i första taget? Patrik Magnusson (Ram Pac/Cosmos Studios) 
      Finns en jäkla massa, men Take on me med A-ha har en fantastisk melodislinga.  Betydligt viktigare än vad många tror. Det är i stort det som de flesta minns av en låt vid första lyssningen. I princip alla stora/kända låtar har en hook av något slag. Har nog blivit viktigare och viktigare med tanke på att det görs en otrolig massa låtar idag. Och man har ofta bara en lyssning på sig.  Svårt att säga då en hook kan bestå av så mycket: gitarriff, syntslinga, sång, textrad med mera. Men genomgående så tror jag att ju enklare desto bättre. Känns den sen både unik och lite bekant på samma gång så är du hemma.

      Pernilla Andersson (Shortlist) 
      Jag tycker vissel-hooken till låten The Good, the Bad and the Ugly av Ennio Morricone är oslagbar. Samtidigt är det svårt att välja endast en låt. Gimme gimme gimme-orgelhooken av Abba ligger också bra till. Introriffet på Back in black är också en jävligt bra hook. Vet inte om det har blivit viktigare, men det är klart, får man till en rejält bra hook så är det ju kalas. Tycker dock att letandet efter den perfekta hooken har gått lite överstyr. Tycker ofta att man kan höra på hitmusik idag att hookarna är skitnödiga. Visst, man minns hooken, men är den så bra egentligen? Det finns ju förstås en poäng med irriterande hookar som inte vill lämna skallen, men för mig är det inte en väg att gå.  En bra hook är ofta ganska kort, sällan har man hört en 30-sekundershook. Tycker också att den kan ligga i princip i vilket instrument som helst. Dumb Dan (Daniel Lindeberg)
      ”We Are The Robots” av Kraftwerk. Alla som hört den minns den. Kraftwerk är bra på att kombinera catchiga melodier med roliga effekter.  Viktigare. Hookar har alltid varit viktiga, men idag räcker det inte med en effektiv melodi, även soundmässigt måste det finnas hookar att hänga upp lyssnandet på.  Tänk på att resten av arret måste framhäva hooken och skala därför bort allt onödigt.
      Fredrik Thomander (Epicentre)
      ”Who-hoo” i Song 2 med Blur.  En bra hook är livsviktig i dag när utbudet av musik är så stort.  Att kombinera en lättillgänglig melodi med ett annorlunda uttryck samt att någonstans lägga till ett överraskningsmoment.
      Hanne Sørvaag
      Just nu är det nog ”ella, ella, ella”-delen i låten Umbrella med Rihanna som har den bästa hooken, tycker jag. Den upprepas mycket, och det är ett nytt och annorlunda ord och det gör det intressant. Annars är det bara hantverksmässigt bra och starka melodier som alltid fungerar. Av mina egna låtar är det min listetta i Norge, ”Brief & Beautiful”, som i öppningslinjen till refrängen går upp på en hög ton som är lite oväntad, ett klassiskt rysningstrick. Nu är det stort fokus på hookar. Ju fler låtar som kommer ut, desto hårdare blir konkurrensen om att sticka ut och få till en låt som folk kommer ihåg. Ja, hooken blir viktigare och viktigare och som låtskrivare försöker man hitta fram till det som är lite speciellt, både i melodin, texten och i spåret som helhet. Det finns ju inga regler men det finns en hel del verktyg som kan vara smarta att använda om man vill få till en hit med bra hook. Spara noterna i refrängen tills man kommer dit. Ofta har ju refrängen högre toner, man vill ju att lyssnaren ska känna att ”här kommer refrängen”. Ett lyft, eller en tydlig markering på något sätt. Textmässigt kan det vara bra med ett ord som lyssnaren kommer ihåg, så man hör vad titeln är och gärna så att man utifrån den förstår vad låten handlar om. Niklas Olovson (ena halvan av producentduon Machopsycho) 
      Tar mig emot lite att säga Winds of change med Scorpions, men det där jävla visslandet i introt är ju lika genialiskt som vedervärdigt. En annan grym hook har Cardigans i sin låt My Favorite Game.  Får man till en bra hook idag i sin produktion så har man lyckats halvvägs med att få med låten på skiva, kanske till och med som singel. Hooken är ju verkligen inte allt, men visst är det viktigt.  En riktigt bra hook ska vara enkel, irriterande enkel, samt kraftfull. Och om man nu har hittat en sådan hook ska man ta i utav helvete och inte gömma den i musiken. Ta ut svängarna och slänga ut den, kletig och självhäftande i ansiktet på folk!
      Hookar vi minns 
      Axel F, Harold Faltermeyer 1999, Prince  19, Paul Hardcastle  Cotton Eye Joe, Rednex  Da Funk, Daft Punk  The Final Countdown, Europe  Crazy in love, Beyonce  Born in the USA, Bruce Springsteen  Good Vibrations, Beach Boys  Another Brick in the Wall (Pt. 2), Pink Floyd  Personal Jesus, Depeche Mode  Das Modell/The Model, Kraftwerk  Scar Tissue, Red Hot Chili Peppers  Epic, Faith No More  Smells Like Teen Spirit, Nirvana  Play that funky music, Wild Cherry Hookar vi helst vill glömma 
      (men inte kan) 
      Macarena, Los del Rio  Boten Anna, Basshunter  I’m too sexy, Right said Fred  Where do you go, No Mercy  Sexy eyes, Whigfield  ATB, 9pm  Boys boys boys, Sabrina
    • By Eva Hillered
      När du precis har skrivit en låt kan du räkna med att ditt omdöme inte är det bästa. Här är verktygen som hjälper dig att förbättra dina låtar och ta dem till nästa nivå.
      Om du känner dig nöjd och stolt så är du förälskad i din egen skapelse. Och när man är förälskad så ser man som bekant inte några skavanker eller fel. Följ de här stegen för att förbättra din låt, och kolla om den håller när du granskar din förälskelse med kritiska öron.

      Bild: Pixabay
      1. Vila
      Försök glömma din darling, låt sången vila i minst tre dagar, gärna en vecka.
      2. Gå igenom låtstruktur och dynamik
      Lägg orden åt sidan och lyssna först bara på hur energin i musiken böljar.
      En riktigt bra låt drar ditt intresse in i låten med en stark start och håller ditt intresse kvar genom att den böljar dynamiskt mellan höjdpunkter och dalar, och genom att den balanserar mellan det förutsägbara och det som överraskar.
      Gör ett schema över delarna i låten utmed en linje: intro, vers, refräng och så vidare. Markera med kurvor hur energin böljar. Det normala är att det finns tre eller fyra energicykler i varje låt.
      Finns det tydliga höjdpunkter i energin? Om du har ritat en energikurva som ser ut som under "Otillräcklig dynamik" nedan, är det troligt att du behöver skapa en större kontrast mellan till exempel vers och refräng.
      Bra dynamik

      Otillräcklig dynamik

      Det vanliga är att verserna har lägre intensitet och mindre komplicerad melodi för att lyssnaren ska kunna fokusera på texten, och att refrängerna har en stegrad intensitet. Det kan åstadkommas till exempel genom att melodin ligger högre upp i tonhöjd, att det finns större melodiska språng, en mer intensiv rytmisering, en annan rytm i ackordväxlingen och/eller andra ackord än i versen.
      Låtens så kallade hook eller krok, det man kommer ihåg efter att ha hört den för första gången, brukar finnas i refrängen. Där är det också vanligt att låtens titel återfinns. Refrängen är låtens återkommande centrum, och det är viktigt att den är så stark att den tål att repeteras flera gånger, och att den skiljer sig från verserna.
      Introt och första versen är viktiga, det är där du sätter tonen, skapar stämning och väcker förväntan.
      Finns det kontrast mellan låtens olika delar? Om inte, kan din låt sakna nödvändig dynamik och uppfattas som monoton och långtråkig. Om du vill upprepa refrängen en extra gång på slutet är tricket oftast att lägga till en brygga, en del som skiljer sig musikaliskt till exempel genom att gå i moll om sången tidigare gått i dur. Bryggans syfte är att överraska med ny energi, en annan rytmisering, andra harmonier, för att det ska kännas fräscht att komma tillbaka till refrängen igen.
      Låtens olika delar ska flyta naturligt in i varandra. Om en övergång från vers till refräng känns onaturlig kanske du behöver lägga till ett så kallat prechorus eller en förrefräng, vars syfte är att tydligt förbereda för refrängen.
      3. Arbeta med texten
      Renskriv din text på dator och skriv ut den. Läs den som text utan att lyssna på musiken.
      Om berättarrösten, tidsramen eller scenen ändras under sångens gång är det viktigt att detta är logiskt och begripligt för den som lyssnar.
      Du kan också pröva att ändra berättarperspektiv för att se om detta förbättrar sången. Den berättarröst som kommer lyssnaren allra närmast brukar vara första person, jag, i kombination med andra person, du direkt tilltal. Lyssnaren upplever det då som om den som sjunger själv har upplevt det den berättar om, och om han eller hon sjunger till ett du så känner sig lyssnaren direkt tilltalad. Tredje person, han/hon, ger mer distans och lämpar sig bäst i berättelsesånger. Prova dig fram.
      När det gäller tidsramen brukar nutid bli starkast för den som lyssnar, dåtid lämpar sig bäst när du berättar en historia om något som hänt. Framtid är den ovanligaste tidsramen.
      Har sången samma språkbruk rakt igenom? Använder du ett vardagligt språk eller ett mer poetiskt? Ofta är talspråket bäst, det blir konstigt att använda uttryck eller ord i en text som du inte normalt skulle göra. Är texten mer poetisk och metaforisk kan du inte tillämpa den här regeln strikt, men försök hålla dig till samma språkliga ton rakt igenom låten.
      Beskriv dina egna unika upplevelser. Utgå gärna från sinnena syn, hörsel, känsel, inre kroppsförnimmelse, doft och smak. Speciellt när det rör sig om de stora slitna orden som till exempel kärlek. I en sång om en kärlekshistoria som tagit slut sjunger Lena Killgren: "Jag tänker på dig, en smak av honung i min mun". Direkt förflyttas lyssnaren till minnet av en sensuell kärleksupplevelse och alla i publiken suckar och vet hur det känns att sakna en sådan passion ...
      Välj det specifika (äpple) framför det generella (frukt). Välj det konkreta (”snödroppar tittar fram i snöslasket”) framför det abstrakta (”våren är på väg”). Leta efter de specifika namnen. Skriv inte "blomman var så vacker", använd namnet på en specifik blomma som kanske i sig förmedlar något. Det är skillnad mellan en lilja och en maskros.
      Ordet vacker är allmängiltigt – vad är vackert för just dig? Beskriv det så blir det en bra sångtext. I en sång ska vi på ett litet utrymme hinna säga mycket. Ju mer konkreta och specifika vi är desto mer engagerande och trovärdig blir texten.
      Berättar varje ny vers något nytt, ger den ny information eller en ny belysning åt refrängen? Varje vers bör tillföra något nytt eller föra handlingen vidare, men om du kretsar runt ett känslomässigt tema snarare än att du berättar en historia, är det ibland svårt att ge nytt innehåll åt varje vers. Begreppet "second verse hell" belyser hur svårt det ibland kan kännas att få till en lika bra andra vers som den första.
      Ett sätt att utveckla temat är att inkludera motsatsord eller fraser som innehåller motsatser. Till exempel "en kärlek med taggar". I själva motsättningen finns det ofta mer dramatik och historier att utveckla. Har du skrivit i första person kan du i stället hitta på en person som upplever det du upplever och ge henne/honom en karaktär, ett livsöde, ett temperament, ett utseende. Genom metoden att samla mer material associera fritt och skriva saker som relaterar till temat utan att direkt skriva vidare på själva sången kan du hitta nya fraser att använda.
      Variera rimflätningen. En text blir ofta starkare om du har olika rimflätning i de olika delarna. I verserna, som förmedlar mycket information, brukar det passa med mindre tät rimflätning, medan refrängen ofta blir ännu mer catchy om du rimmar på varje rad.
      4. Hitta samspelet mellan text och musik
      Lyssna på sången i sin helhet. Melodin bör helst följa ordens inneboende melodi och rytm. Om du säger frasen och lyssnar på rytmik, betoning, pauser, eftertryck så bör musiken också spegla detta. Helst ska det finnas en ton på varje stavelse, annars finns det risk för att text och musik inte känns som om de hör ihop.
      5. Få respons på det du har gjort
      Presentera din sång för en välvillig och gärna kunnig lyssnare vars musiksmak du respekterar. Be att få konstruktiv kritik och praktiska tips om hur han/hon skulle ha gjort för att förbättra låten.

      I serien:
      Gör din första låt i 6 steg 5 steg som förbättrar din låt (denna) Så skriver du en riktigt bra låttext, del 1 Så skriver du en riktigt bra låttext, del 2 Så hittar du ämnen till dina låtar Så hittar du rytmen i texten Ta hjälp av slumpen när du skriver låtar Co-writing – så skriver du låtar med andra Tricken som får dig att växa som låtskrivare Låtskrivaren bakom Avicii och SHM avslöjar vägen till framgångarna

      Om artikelförfattaren
      Eva Hillered är en Grammis­nominerad artist/låtskrivare/pedagog och författare till boken Lathund för låtskrivare (Prisma/ Norstedts). www.evahillered.se
    • By Eva Hillered
      Att skriva en låt kan liknas vid att lägga ett pussel där bitarna utgörs av text, melodi, ackord, rytm och form. Låtskrivaren Eva Hillered tar dig från idé till den färdiga låten i sex steg.
      Att skriva en låt är ett pusslande med text, melodi, ackord, rytm och form. Själva pusslandet är en fascinerande lek och du kan börja i vilken ände du vill. Det finns inga rätt eller fel, men det kan löna sig att pröva nya vägar för att få inspiration.
      Inspirationen är igångsättaren och om du vill pröva att låta mig guida dig i den här låtskrivarprocessen ska du hela tiden följa det spår som känns mest inspirerarande för dig. Få sånger skriver sig själva, även om de flesta låtskrivare då och då får uppleva lyckan av hur en låt bara ”dimper ned”, helt färdig.

      Ibland kör man fast på ett rimord, andra gånger är det en specifik del som inte känns tillfredsställande och ibland är det textinnehållet. Konsten är att inte haka upp sig utan försöka jobba vidare med en annan del av pusslet.
      Lägg inte ribban för högt. Om du inte har skrivit så många låtar tidigare och kräver av dig själv att du ska skriva en dunderhit med en gång, är det ungefär detsamma som att inte ge ditt låtskriveri en chans överhuvudtaget. Proffslåtskrivare vet att kanske en av tio låtar blir så där kanon­bra, och att det är nästan omöjligt att komma fram till den tionde hiten utan att just först skrivit nio halvbra.
      I början av låtskrivarprocessen ska du ha fokus på att bara samla material, snarare än att skriva en låt. Med den attityden slipper du den kritiska rösten som kräver att varje fras ska vara fulländad. Först gäller det att få ihop ett råmaterial – ju mer omfattande desto bättre – som senare ska slipas till en låt.
      Det allra vanligaste är att man får en idé, antingen en textfras eller en melodi och ackordföljd, och så sätter man direkt igång och skriver tills det blir stopp. Jag ska visa på en annan metod, där du jobbar i sekvenser och pendlar mellan text och melodi. Du ska lägga olika pusselbitar och gå på de impulser och idéer som först visar sig. Om du ser låtskrivandet som ett pussel, så spelar det inte någon roll vilka delar du börjar arbeta med. Däremot är det väldigt bra att veta vilken större bild som pusselbitarna tillsammans ska bilda.
      I de avsnitt som jag kallar ”analysfas” är det meningen att du ska distansera dig från detaljerna och istället inrikta dig på den större bilden, den berättelse eller känsla du vill förmedla till lyssnaren. Om du vet vad du letar efter har du förbättrat oddsen att hitta det du söker.
      1 Samla material
      Börja med utgångspunkt från antingen text eller musik. Undvik att börja skriva en låt – samla bara material.
      Det första alternativet är att börja med texten. Sätt av tio minuter varje dag under en vecka. Sätt på en timer. Skriv i tio minuter utan att lyfta pennan. Skriv ner allt du tänker på, beskriv dina känslor, tankar, saker som hänt, hur det ser ut där du sitter just nu, drömmar du hade under natten, önskningar, längtan, farhågor, minnen. Skriv utan tanke på resultat, mer som ett sätt att ”tömma systemet”.
      Efter en vecka ska du läsa igenom det du skrivit. Ringa in fraser som du tycker om. Associera fritt till dessa fraser. Du är fortfarande i insamlingsfasen, försök undvika att skriva en text, samla bara material. Jobba med detta tills du känner att du inte kommer längre. Lämna skrivandet och gör något annat.
      Läs igenom igen det du skrivit, fraser och associationer. Välj ut några fraser som du tycker inspirerar dig mest. Försök skriva om samma fras på så många olika sätt som möjligt.
      Ta till exempel frasen ”Lyckan lyser med sin frånvaro”. Omskrivet kan det bli: Jag saknar känslan av lycka. Jag längtar efter ett lyckorus. Lyckan gömmer sig långt långt borta. Jag har glömt hur den känns, lyckan.
      Hitta på en historia som är förknippad med din fras. Beskriv en plats där historien utspelar sig. Beskriv personerna som är involverade. Undvik allmängiltiga, ”stora” ord. Var specifik. Om du skriver om en himmel, vilken typ av himmel, vilken färg, vilket ljus? Om du skriver om en blomma, vilken art är det? Det är stor skillnad på en maskros och en förgätmigej… Om du beskriver någons skor, är det ett par tofflor eller ett par loafers i kalvskinn med tofs? På ett litet utrymme ska du beskriva så mycket som möjligt, ge en bild som kommunicerar en känsla eller en karaktär så tydligt som möjligt.
      Använd gärna ditt talade språk. Om du fastnar, säg meningen rakt ut. Skriv som du talar, det blir oftast bäst. Om du har ett språkbruk som är främst symboliskt, se gärna till att balansera det med en här och nu-känsla, försök att ge de stora orden lite kött och blod, så det inte blir för högt svävande och allmänt. Om du skriver glädje, hur känns glädje just för dig? Hur upplever du den i kroppen, har glädjen en färg? Att involvera sinnena ger en text extra skärpa och påverkar lyssnaren starkare.
      Det andra alternativet är att börja med musiken. Försök hitta en melodi till en rytm. Bestäm ett ”groove” eller en rytm som du antingen spelar in, eller som du skapar i något musikprogram eller en trummaskin. Improvisera en melodi till rytmen. Spela in. Lyssna och välj ut den starkaste melodin, håll på tills du är nöjd.
      Sätt sedan ackord till melodin. Pröva en mollvariant och en durvariant. Pröva att färga ackorden på olika sätt, add 9- eller moll 7-ackord till exempel. Pröva att utesluta tersen. Prova med andra bastoner än ackordets grundton. Leta tills du är nöjd.
      Du kan också utgå från en ackordföljd och improvisera en melodi till. Spela in när du tycker att du fått fram en melodi som fastnar och som du tycker om att sjunga. Experimentera med taktart och prova olika tempi innan du bestämmer dig för din utgångspunkt. Pröva om det är den tonart där din röst låter bäst. Spelar du gitarr är det lätt att höja med hjälp av ett capo.
      Om du kör fast
      Om du kör fast i textskapandet, fortsätt med musiken. Känns något för svårt eller krångligt, ta en kort paus. Då dyker ofta lösningen upp helt oväntat. Låt låtskriveriet ta tid och låt saker mogna. Det går sällan att pressa fram ett bra resultat.
      2 Få text och musik att ingå ett lyckligt äktenskap
      Även här kan du välja utgångspunkt i antingen texten eller musiken. Vi börjar med texten: Utgå från en fras som du tycker är central i ditt textmaterial. Läs frasen till en tydlig rytm. Prova olika taktarter och tempon, tills du känner att det svänger och att du får rätt betoning på orden. Spela in din fras till det tempo som passar bäst. Lyssna. Hör hur den talade melodin låter, vilka ord är betonade? Var gör du uppehåll och kanske en liten paus?
      Vilken melodi finns i de talade orden. Rita gärna en grafisk kurva som visar hur talmelodin rör sig. Höj den talade melodin till ett sångbart läge. Sjung. Spela in. Lyssna. Oftast blir det bäst om man har en ton på varje stavelse.
      Om du tycker om resultatet kan du gå vidare. Sätt ackord till din fras. Spela in och lyssna. Nu kan du antingen gå vidare med textmaterialet eller fortsätta med melodi och ackord. Gör en liten analys av det material du nu har. Vad är det för stämning, och känslor musiken förmedlar? Vad är det för ämne du kretsar runt? Om du har mycket textmaterial så kan du titta på det och kanske har du flera fraser att gå vidare med.
      Om inte, skriv mer. Associera. Hitta liknelser, metaforer, rim. Om du skriver om sorg, skriv några fraser om det motsatta. Se om du kan få in en dubbeltydighet i din text (livet är sällan svartvitt, och vi är komplexa varelser med motstridiga känslor). Det blir alltid intressant när en text innehåller motsättningar, till exempel ”jag måste lämna dig för att kunna möta dig”.
      Saxa mellan musiken och texten och gå inte för långt med någon av dem utan den andra. När du fått fram den första delen, det vill säga en vers eller en refräng, är det dags för nästa fas.

      Med utgångspunkt i musiken: Lyssna på din inspelade melodi med ackord. Om du kan sätta musikstycket på repeat så är det bra. Lyssna om och om igen och associera. Vad finns det för stämning i musiken, vad speglar den för känslor? Ser du några bilder? Om detta vore filmmusik, vad ser du då framför dig? Händelser och personer eller naturscenerier? Skriv ner allt som faller dig in.
      Du kan också sjunga melodin om och om och bara ”blajsjunga” en text. Hitta på låtsasord eller sjung ord som känns sköna i munnen och som svänger med musiken. Ofta plockar man på detta sätt upp något inombords som man bär med sig på ett omedvetet plan. Acceptera alla ord som dyker upp. Tycker du att det blir superklyschigt, skriv ner orden och försök att uttrycka detta med andra ord. Pröva om något annat ord med likande betydelse går att få i harmoni med tonerna. Du kan också variera din melodi lite för att ord och text ska sitta bra ihop. Pausa när du fått ihop en del, det vill säga en vers eller en refräng.
      3 Analysfas
      Nu har du kommit en bit på väg. Du har en del av en sång med text och musik. I det här läget är det dags att analysera vad du har. Först ska du försöka avgöra vilken del av sången du har skrivit. För att du lättare ska kunna ta ställning till detta gör jag en snabb beskrivning av de olika delarna i en sång och dess funktion. Läs först faktarutan om låtstruktur här ovanför och återvänd sedan till detta stycke.
      Efter att ha läst om låtstruktur kan du säkert avgöra vilken del det är som du har skrivit.
      Min erfarenhet är att de flesta får problem med att få till historien och texten. Om det är så också för dig, så börja analysera den text du hittills har. Har du redan en textskiss som du är nöjd med, börja då att skriva musik till de olika delarna. Var noga med att text och musik ska kännas som en enhet. Nedan följer några punkter du kan detaljgranska:
      Berättarröst
      Vad är det du skriver om? Vem berättar historien? Vad händer om du byter berättarperspektiv? Vissa texter blir starka om du utgår från första person – jag – men en del texter mår bättre av lite distans, särskilt berättelsesånger förmedlas bäst utifrån tredje person – han eller hon. Laborera, pröva olika berättarröster och se vad du tycker bäst om.
      Scenen
      Var utspelar sig sången? Finns det en särskild plats där detta sker, eller är det mer en beskrivning av tankar/känslor? Om det finns en plats, en scen där en händelse utspelar sig, brukar det fungera väldigt bra att presentera den i den första versen. ”Set the scene” säger man på engelska. Presentera också gärna de personer som finns med i handlingen. Om du mest beskriver dina egna tankar runt en känsla eller ett tema, kan du i så fall hitta fler bilder för dessa känslor, kan du likna det vid något annat, skapa fler metaforer?
      Tidsram
      Vilken tidsram har din vers? Nutid är det tidsperspektiv som oftast ger den starkaste inlevelsen. Dåtid ger mer av en distans, det är det vanligaste perspektivet om man berättar en historia eller om något som har hänt. Framtid är det ovanligaste tidsperspektivet.
      Gyllene regler
      Om du ändrar berättarröst eller tidsperspektiv under sångens gång måste detta vara logiskt och lätt att förstå för lyssnaren. Bäst resultat får du oftast om du bibehåller samma berättarröst och tidsram konsekvent genom hela låten. Undvik att ta in mer än ett ämne som du kretsar runt i en sång. Vi har kort tid på oss att utveckla vårt ämne, tre till fyra minuter ungefär. Det fungerar sällan att överlasta detta tidsutrymme med för mycket information och för många olika känslor. Håll dig till ett ämne, en berättelse, ett tema.
      Rim
      Har du rimmat? Det bästa är om du fortsätter med samma rimmönster. Har du rimmat rad ett och rad fyra så är det bra om nästa vers har samma rimmönster. Försök att ha ett annat rimmönster i refrängen. Oftast fungerar en tätare rimflätning bra i refräng. I verserna bör du däremot undvika att rimma på alla rader, det ger mer utrymme för att hitta exakta ord som tillfredsställer behovet av trovärdighet och äkthet.
      Webbplatser för rimord och synonymer:
      www.rhymezone.com dblex.com/rimlexikon kjell.haxx.se/rimlexikon www.synonymer.se 4 Lägg delarna i sång-pusslet
      När du har analyserat och bestämt dig för berättarröst, scen och tidsram ska du skriva en textskiss. Du ska måla upp hela bilden av sången så gott du kan, inte genom att faktiskt skriva hela sången, utan genom att beskriva hur du vill ha den. Utgå från en låtstruktur som passar det du hittills skrivit. Bestäm vad som ska hända i andra versen, hur du ska utveckla temat eller fortsätta historien. Hur ska du avsluta historien? Finns det någon oväntad eller spännande vändning du kan lägga in i sista versen? Skriv in ledord eller fraser i låtstrukturschemat, som du redan samlat på dig i insamlingsfasen. Kom ihåg att du alltid kan ändra låtstrukturen och även texten. Se hela tiden det du gör i detta skede som en arbetsskiss.
      När det gäller låtstruktur så kan du göra din egen variant som passar ditt textinnehåll och stämningen i låten maximalt. Den struktur som jag har skissat upp som exempel här i tidningen är den ultimata ”hitstrukturen”. Experimentera gärna med den. Denna låtstruktur är inte den bästa för alla sånger, det beror lite på ditt textinnehåll och vilken typ av musik du skriver.
      Om du berättar en historia så kan det fungera med vers–refräng-struktur, ibland fungerar det också bra att lägga till en brygga om man vill upprepa refrängen på slutet. Har du mycket text så kanske det passar bäst med en vers–vers–brygga–vers-struktur. Se då gärna till att ha en så kallad hookline i slutet av varje vers, denna fungerar som en minirefräng som binder ihop verserna och skapar ett mönster. Är det mer en känsla du beskriver kan du med fördel låta musiken få en större roll, pröva då den låtstruktur som jag visar i illustrationen.
      Arbeta tills du kommit fram till ett resultat där du har en skiss av hela sången, kanske med en del ”arbetsord” (ord som du inte är helt nöjd med), och en låtstruktur som du tycker känns okej, i all fall just nu. Spela in sången och låt den vila.
      5 Sista analysfasen
      Lyssna avspänt på din halvfärdiga sång, ungefär som om du hade lyssnat på en sång på radion, undvik att ”leta fel”. Känn bara hur energin böljar, om du förstår historien, budskapet. Tänk på att delarna i sången bör ge kontraster men också flyta väl in i varandra. Finns det någon dynamisk höjdpunkt? Känns det hela tiden spännande att lyssna på sången? De ord, rim, eller delar som du inte känner dig 100 procent nöjd med är värda att jobba vidare med. Du kan leta efter synonymer, rim med mera på nätet (se sidoruta).
      6 Feedback
      Det är alltid svårt att bedöma din egen låt. När man precis skrivit färdigt den brukar man ha en ”förälskelsefas” då man tycker att det är världens underverk man skapat, eller så är man åtminstone väldigt förtjust i att spela sången. Om du känner att du klarar av att få feedback så spela upp den för någon vän eller familjemedlem som du känner förtroende för. Be om att få konstruktiv kritik, det hjälper inte så mycket att bara få höra: ”det där var inte bra!”.

      Låtstruktur – de olika byggstenarna
      Intro
      Detta är lyssnarens första kontakt med sången, stämningen i sången etableras. I ett intro kan det också finnas en så kallad hook om det är en pop-, rock- eller schlagerlåt. Det är viktigt att introt har lagom längd, vanligaste felet är att göra det för långt. Prova olika längder. Lagom brukar vara två till fyra takter.
      Vers
      I versen berättas historien och behandlas temat. Melodin är oftast densamma för att lyssnaren ska kunna fokusera på textinnehållet. Ibland har versen en a-del och en b-del. Versen har oftast stegvisa rörelser melodiskt och mindre energi än i refrängen.
      Prechorus - förrefräng
      B-delen kan också kallas prechorus eller på svenska förrefräng. Förrefrängens uppgift är att tydligt förbereda refrängen, ett bra prechorus förmedlar känslan av att ”och så kommer refrängen”. Texten är oftast olika varje gång.
      Refräng
      Sångens centrum, här finns ofta sångens så kallade ”hook” eller krok, det vill säga den del man inte kan glömma fast man kanske vill, samt titeln på sången. Oftast innehåller denna del mer energi än verserna, genom större tonsprång eller annan rytmisering. Det är också vanligt att refrängens tonläge är högre än verserna. En bra refräng känns som ett lyft, och ska helst vara lätt att sjunga med i. Texten är oftast densamma, ibland kan det förekomma små förändringar av refrängen om detta krävs för att föra handlingen vidare.
      Brygga
      Denna del avviker ofta harmoniskt och/eller rytmiskt. Vanligt är att gå till ett mollackord om man varit i dur och tvärtom. Här behandlas texten ofta utifrån ett annat perspektiv. Har det varit en konkret vardaglig text blir kanske texten i bryggan lite mer filosofisk. Musikaliskt är bryggans uppgift att ta med lyssnaren på en liten tur bort från det förväntade upprepandet av vers och refräng och bidra med en förändring som gör att det känns skönt att komma tillbaka till refrängen igen.
      Mellanspel
      Vanligt är att använda introt, kanske halverat, det är också vanligt att denna del är instrumentell, precis som introt, men inget måste.
      Outro
      Det är också vanligt att använda introt till outrot, ibland behövs inte denna del. Prova och lyssna dig fram.

      I serien:
      Gör din första låt i 6 steg (denna) 5 steg som förbättrar din låt Så skriver du en riktigt bra låttext, del 1 Så skriver du en riktigt bra låttext, del 2 Så hittar du ämnen till dina låtar Så hittar du rytmen i texten Ta hjälp av slumpen när du skriver låtar Co-writing – så skriver du låtar med andra Tricken som får dig att växa som låtskrivare Låtskrivaren bakom Avicii och SHM avslöjar vägen till framgångarna

      Om artikelförfattaren
      Eva Hillered är en Grammis­nominerad artist/låtskrivare/pedagog och författare till boken Lathund för låtskrivare (Prisma/ Norstedts). www.evahillered.se
    • By Eva Hillered
      När du ska skriva en låttext finns det inga regler som du blint måste följa, men det finns vissa grundläggande principer som ökar dina chanser att det blir bra. I två delar går vi igenom dessa grundpelare. Häng med!

      1. En bra grundidé
      Utgå från någonting som du själv har upplevt eller en känsla eller tanke som är viktig för dig. När du har skrivit av dig under ditt första inspirationsrus, fundera på hur du ska vinkla din idé. Kanske kan du berätta utifrån ett nytt perspektiv som inte är så vanligt – då är det lättare att få uppmärksamhet när du vill förmedla din sång. Om du själv är berörd av någonting så finns det troligen många andra som också blir det. Lyssnarna vill höra om ditt hörn av verkligheten.
      Om du vill kunna framföra din egen musik så måste du kunna stå för varje ord. Det är inte detsamma som att du måste vara bokstavligen sannings­enlig – sånger är små historier från livet som tar fasta på det allra viktigaste och där du gör bäst i att ta bort alla oväsentliga och tråkiga detaljer.
      Under en tidsrymd av cirka tre minuter ska du först lyckas fånga lyssnarens uppmärksamhet och sedan också hålla kvar intresset. Om du skriver om händelser från ditt eget liv, skriv först av dig, syna sedan din idé och fråga dig hur du kan göra det så intressant som möjligt för den som lyssnar.
      Gör din historia ännu mer tragisk, eller ännu mer dramatisk. Du kan se en sång som en liten minipjäs som mår bra av en tydlig dramaturgi. Vilket är det bästa sättet att börja sången? Ändra slutet eller öka dramatiken om det gör att sången blir mer spännande! Använda din fantasi helt ohämmat.
      Du kan leva dig in i andras öden och göra dem till dina. Du kan vara ett naturelement eller föra en katts talan. Du kan återge historier från böcker och filmer eller hitta på historier och välja hur du vill att händelseförloppet ska utvecklas. Friheten du har som låtskrivare är gränslös, men för att det ska bli engagerande för den som lyssnar är det viktigt att det är engagerande för dig också och att din grundidé är intressant.
      Språket i en sång är ett speciellt språk som skiljer sig från dikter och vanlig prosa. Läs gärna sångtexter av andra artister som du tycker om, och låt dig inspireras. En bra skrivövning är att först läsa en favorittext ett antal gånger och sedan utgå från första frasen och med egna ord skriva din egen version. Troligen har du då blivit inspirerad och påverkad av din favoritartists sätt att använda språket.
      2. Tydlighet
      I mina tidigare artiklar i Studio har du kanske redan läst om de tre val man ska göra sig medveten om som låtskrivare när man skriver en text. Det handlar om sångens berättare, scen och tidsram. Att lyssnaren kan följa med i historien och förstå innehållet är en viktig regel om man vill skriva en bra sångtext som verkligen kommunicerar innehållet till lyssnaren.
      Jag stöter ofta på låtskrivare som vill skriva dunkla texter – de vill inte ”skriva lyssnaren på näsan”. Vill man ha en mångtydighet i sina texter är det bättre att använda sig av metaforer som i sig är just mångtydiga. Faran är att om man plötsligt ändrar till exempel berättarröst utan att det är fullt begripligt, så tappar den som lyssnar fokus och börjar tänka på annat. Risken finns att det som för låtskrivaren kanske känns häftigt och speciellt, för lyssnaren bara upplevs som oförståeligt och ointressant.

      Tänk hellre ut metaforer än att vara dunkel i texterna eftersom metaforer kan vara mångtydiga i sig. Foto: iStockphoto.
      Om du skriver på engelska så rekommenderar jag att du bollar din text med någon som har engelska som sitt första språk. För oss svenskar kan vissa engelska uttryck som vi kommer på i ett inspirerat ögonblick låta hur coola som helst, men det är svårt att veta hur en engelskspråkig person tolkar uttrycken. Det kan bli helt fel. För att bli inspirerad och hitta bra uttryck som fungerar för en engelskspråkig marknad så finns det många webbsidor du kan besöka. Sök till exempel på ”American idioms”, så hittar du en massa uttryck som kanske i sig kan inspirera till en ny sång.
      När du har skrivit din första textskiss, ställ dig då dessa tre frågor:
      Vem berättar historien? Utspelar sig historien någonstans – finns det en ”scen” – eller är det hela en beskrivning av någons tankar eller känslor? Under vilken tidsperiod utspelar sig historien? Det bästa brukar vara att hålla sig till samma berättare, tidsram och scen under hela sången. Om du ändrar i någon av dessa parametrar under sångens gång måste det vara logiskt och begripligt för den som lyssnar.
      Tydligheten mår också bra av att du håller dig till samma språkbruk, och språkton rakt igenom sången.
      Berättaren
      Första person: jag/vi Andra person: du (direkt tilltal) Tredje person: han/hon/de Perspektivet du skriver utifrån påverkar din historia. Varje perspektiv skapar en värld, som skiljer sig från de andra perspektiven. Din utgångspunkt styr relationen till publiken. Utgångspunkten utgör ramen för din idé.
      Att välja första person innebär att det är sångarens personliga historia som levereras till publiken och det skapar intimitet, publiken får ta del av sångarens värld.
      Oftast faller sig berättarperspektivet naturligt, men du kan laborera med det när du gjort den första färdiga arbetsskissen av sången för att se om den blir ännu bättre med ett annat berättarperspektiv.
      Andra person kallas också för direkt tilltal eftersom sångaren talar till en andra person – ett du – eller till och med direkt till publiken. Ett exempel på direkt tilltal är John Lennons Imagine.
      Om du väljer tredje person som berättarperspektiv – han eller hon eller de – så blir du en historie­berättare. Sångaren och publiken riktar då sin uppmärksamhet mot en tredje part.
      Tredjepersonperspektivet kan vara användbart om du ska skriva om någonting personligt som känns för utlämnande. I stället för att skriva ”jag” så kan du tänka dig att en annan person har råkat ut för samma sak. Det skapar lite mer distans och befriar dig från direkt inblandning i det som händer i sången. Tillsammans med publiken betraktar du någon utifrån och berättar hans eller hennes historia.
      Tidsram
      Nutid Dåtid Framtid Rörelse i tid Att skriva i nutid (presens) i kombination med första person ger ofta en stark emotionell laddning till en låt, lyssnaren blir närvarande i sångarens nu och detta kan bidra till lyssnarens inlevelse i texten.
      Dåtidsperspektivet (imperfekt) är bra att använda när du berättar en historia som har hänt. Nutid och dåtid är de vanligaste tidsramarna.
      Framtidsperspektivet kan användas när sångaren beskriver en dröm som han/hon har, oftast förekommer nutiden som en kontrast till den efterlängtade drömmen.
      Rörelse i tid är den mest ovanliga tidsramen.
      Scenen
      Ingen särskild plats En särskild plats Ett odefinierat ”här” Scenen förflyttar sig – förändras Ett fortskaffningsmedel i rörelse Många sånger kretsar runt en känsla, en tanke eller en upplevelse och det är ett ”jag” som beskriver dessa känslor. Det finns ingen specifik scen och ingen tidsram. Ibland fastnar man i texten just för att man tycker att man redan har sagt allt man vill säga.
      Ett sätt att utveckla sin text och få mer material är att då att i stället tänka sig att det är en annan person som upplever detta. Då kan man skissa på en beskrivning av den här personen, låta personen vara med om en specifik händelse, låta det hela utspela sig någonstans. På så sätt kan man få mer kött på benen och mer konkret material till sin sångtext, även om man i slutänden kanske ändå låter perspektivet vara första person.
      3. Undvik stora generella ord
      Vissa ord är verkligen överanvända i sånger, och med tanke på hur många miljoner kärlekssånger det finns så har du större chans att bli lyssnad på om du uttrycker någonting unikt. Du upplever kärleken på ditt specifika sätt, och det är den beskrivningen som gör det spännande att lyssna på ännu en kärlekssång.
      Blanda in din sinnesupplevelse så påverkar du också lyssnarens sinnen. Beskriv förutom syn och hörsel intryck av hur det känns i kroppen, vilken smak och vilka dofter du upplever. Måla bilder med ord. Leta efter de konkreta namnen. De ger färg åt din sång och understryker det unika perspektivet. I stället för att skriva ”Han satt i en bar och drack en drink” kan du i en mening både ge personen en karaktär och bestämma en specifik plats som ger färg åt din berättelse: ”I Georgios stimmiga bar tömde han snabbt sin mojito”. Ju mer konkret och specifik du är desto mer engagerande och trovärdig blir texten.

      I serien:
      Gör din första låt i 6 steg 5 steg som förbättrar din låt Så skriver du en riktigt bra låttext, del 1 (denna) Så skriver du en riktigt bra låttext, del 2 Så hittar du ämnen till dina låtar Så hittar du rytmen i texten Ta hjälp av slumpen när du skriver låtar Co-writing – så skriver du låtar med andra Tricken som får dig att växa som låtskrivare Låtskrivaren bakom Avicii och SHM avslöjar vägen till framgångarna

      Om artikelförfattaren
      Eva Hillered är en Grammis­nominerad artist/låtskrivare/pedagog och författare till boken Lathund för låtskrivare (Prisma/ Norstedts). www.evahillered.se
    • By Eva Hillered
      Det finns några grundläggande principer som hjälper dig att skriva bättre låttexter. Här går vi igenom åtta konkreta tips på hur du kan ge din låt en text som den förtjänar.

      För att få till en riktigt bra sångtext med ett personligt språk är ett bra råd att du först bara skriver ner alla associationer och tankar som dyker upp utifrån din grundidé, utan att redigera. När du har en grovskiss av din text kan du gå in och finslipa och kanske få till ett ännu bättre språk med hjälp av de grundprinciper och verktyg som jag presenterar.
      Om du inte kommer på någonting lysande i stunden – sätt en parentes runt ordet eller frasen och gå vidare. Du kan återkomma dit senare. Ibland hjälper det inte att anstränga sig i en kreativ process, utan det är snarare bättre att luta sig tillbaka och lita på att det omedvetna jobbar för att hitta den saknade pusselbiten.
      1. Var unik och universell
      Som låtskrivare kretsar vi runt några få ämnen som väcker våra starkaste känslor. Vi skriver om det som engagerar oss och vår önskan är att andra människor ska känna igen sig och bli berörda. Risken är att vi bara härmar vad andra redan har lyckats uttrycka och att det mest låter som en klyscha när vi skriver om de stora ämnena, till exempel kärlek. Lösningen är att hitta ett unikt språk som känns trovärdigt och en vinkel på ämnet som är spännande. Ju mer dessa bägge perspektiv – det unika och det universella – samtidigt är representerade, desto starkare och mer angelägen blir en sång.
      2. Skapa unika metaforer
      Metaforer är ett av de verktyg du kan använda för att göra ditt språk mer personligt. De ger också utrymme för dubbeltydighet och den komplexitet som finns i livet. Metaforer skapar bilder och gör en text mer levande.
      En metafor får du genom att para ihop två ord som inte har något med varandra att göra och som tillsammans bildar någonting nytt. Konflikt är grundläggande för en metafor. Om jag säjer ”en armé är en stridshär”, så är det bara en beskrivning, men om jag säjer ”en armé är en blodtörstig varg” så påstår jag något som sakligt sett är osant, och det skapar en metafor. I metaforen hamnar fokus på vargen, som tydligt ger bilder och känslor som beskriver den här arméns specifika karaktär och farlighet.
      Att då och då leka med detta pusslande av substantiv som inte har med varandra att göra kan leda till att du hittar nya spännande metaforer, som i sig kanske ger upphov till nya sångidéer.
      Skriv en lista med substantiv, plocka dem som dyker upp spontant. Se till att ha med både abstrakta och konkreta substantiv, då brukar det gå lättare att skapa metaforer. Till exempel kan du sätta ihop orden rädsla och skugga, du kan använda meta foren i olika former, till exempel: ”rädslan är en skugga”, ”skuggrädsla” eller ”rädslans skugga”.
      Du kan också sätta ihop substantiv med ett adjektiv eller ett verb med ett adverb. Gör listor på samma sätt, välj substantiv och adjektiv på måfå, skriv ner i en lista och försök para ihop, pröva detsamma med verb och adverb. Se bara till att det finns en motsättning mellan orden, annars blir det ingen intressant metafor. Till exempel är ”sjunga vackert” ingen metafor. Men att ”sjunga blint” är en intressant metafor. Precis som ”ulliga moln” bara är ett vanligt adjektiv parat med ett substantiv, medan ”kantiga moln” är en metafor som ger bilder och sätter fart på fantasin.
      Du kan också hitta en metafor genom att ställa två frågor: Vad karaktäriserar min idé och finns det någonting annat som har samma karaktär? Metaforer fungerar genom att du hittar en tredje sak som de två sakerna har gemensamt.
      Om du tillexempel ska beskriva en vind, fundera på vilken karaktär vinden har. Kanske är den het och intensiv? I så fall – vad mer är hett och intensivt? Det första du kommer på är kanske en hårfön. Naturligtvis kan du skriva just ”vinden är het och intensiv”, men du kan också skapa en metafor och säja: ”vinden är en hårfön”, eller ”en hårfönsvind”, beroende på hur rytmen och utrymmet ser ut i din sång.
      Du kan också hitta metaforer genom att bara sätta ihop två ord, eller fraser som är varandras motsats, utan att bry dig om satslära. Fokusera bara på motsättningen mellan orden. När man hittar en riktigt bra metafor med två motsatsord så kan det bli den bärande idén i en låt, ibland både titeln och den så kallade hooken. Ett exempel på det är sången Beautiful Disaster av Kelly Clarkson.
      Skriv ner ord på måfå och leta efter deras motsats. Skapa meningar eller metaforer, till exempel: mörker–ljus, ond–god, idyll–katastrof.
      När du ska göra personbeskrivningar i sånger är det väldigt tacksamt att använda metaforer genom att likna personen vid någonting annat. Ett naturelement, en väderlek, ett djur, en växt, ett musikstycke. Ställ frågan: Om den här personen vore en väderlek, vilken väder skulle han vara? Regn? Snö? Het vind? I hitlåten Release me med Oh Laura används detta grepp flitigt:
      I am the wilderness locked in
      a cage
      I am a growing force you kept
      in place
      I am a tree reaching for the sun ...
      3. Skriv som du talar
      Utgå från ditt vardagsspråk och sättet du uttrycker dig på, det bidrar till en personlig ton. Ibland kan det löna sig att läsa texten högt och bara fortsätta med de ord som spontant dyker upp om du har fastnat. Ta med detaljer, det specifika, sorten på kaffet som huvudpersonen i sången dricker, märket och färgen på jackan, namnen på orten där din sång utspelar sig. Välj det konkreta före det abstrakta, det gör din sång tydligare och lättare att leva sig in i för lyssnaren.
      4. Repetition
      Du kan med fördel repetera utvalda starka ord och fraser för att skapa igenkänning, mönster eller understryka något. Det gäller särskilt titeln, och det är ett mycket användbart redskap och en princip som du nästan alltid kan använda dig av. Pete See gers klassiker Where have all the flowers gone är ett bra exempel.
      5. Utveckling och dramaturgi
      Se din sång som en mini pjäs eller film. En bra öppning – en höjdpunkt – en klimax och en upplösning – ett bra slut. Tänk på att arrangera elementen i sången i en meningsfull, logisk sekvens. Om din sång kretsar runt en specifik idé, se till att det finns en sorts utveckling som leder från något, genom något, fram till något.
      6. En stark start
      Både introt och den allra första frasen är väldigt viktiga i en sång. Det är där det avgörs om lyssnaren dras in och blir intresserad av att lyssna vidare. Starten kan gärna tydliggöra berättaren och det är oftast där man etablerar var det hela utspelar sig.
      7. En bra titel
      Att hitta en bra titel är ofta det sista momentet när du har skrivit en sång. En tumregel är att titeln ska summera innehållet i texten. Det kan också vara ett namn eller ett uttryck som finns i refrängen. Försök att hitta en titel med en unik touch och undvik klichéer. Det kan vara en poäng att googla din låttitel för att se hur många andra sånger det finns med samma titel. Får du enormt många träffar kanske det är läge att byta titel. Eller förändra den något.
      8. Enkelhet
      Håll dig till en idé/känsla och ta bort sidohändelser. Ett vanligt misstag är att försöka säga för mycket i en sång. Det lilla tidsutrymme vi har i en sång tillåter bara att vi utvecklar en historia, belyser ett ämne.
      Låt varje ord räknas, undvik utfyllnadsord. Gör granskandet av din sång i slutet av processen, när du tycker att du i princip är färdig. Det allra bästa är om du har låtit sången vila minst ett par dagar när du tar itu med denna uppgift. Då ser du tydligare vad som kan skäras bort och vad som behöver tajtas till.
      Se till att du inte använder samma ord fler gånger – om det inte är en hook eller en refräng förstås, eller en medveten repetition. Allra bäst är det att få feedback på sin sång. Välj en person som du har förtroende för och som har mer kunskap och erfarenhet än du när det gäller låtskriveri.

      I serien:
      Gör din första låt i 6 steg 5 steg som förbättrar din låt Så skriver du en riktigt bra låttext, del 1 Så skriver du en riktigt bra låttext, del 2 (denna) Så hittar du ämnen till dina låtar Så hittar du rytmen i texten Ta hjälp av slumpen när du skriver låtar Co-writing – så skriver du låtar med andra Tricken som får dig att växa som låtskrivare Låtskrivaren bakom Avicii och SHM avslöjar vägen till framgångarna

      Om artikelförfattaren
      Eva Hillered är en Grammis­nominerad artist/låtskrivare/pedagog och författare till boken Lathund för låtskrivare (Prisma/ Norstedts). www.evahillered.se
  • Utvalda blogginlägg

  • Veckans populäraste ämnen

  • Utvalda pressmeddelanden

×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue.