Makkara

Otis Redding.

Jag poppade James Brown's plattor "The Payback" och "Motherlode" igår utan att veta vad som skulle hända idag. Papa's got a brand new bag

De två jag lyssnar mest till. Bing Crosby - Bing Crosby's Christmas Classics Dean Martin - Christmas With Dino Sen kommer givetvis lite klassiskt, Presley, Sinatra och Andy "Chestnuts" Williams.

Skillnaden är ganska tydlig på dom som kommer hit, reggar sig och ställer en slarvig fråga som om denne förväntade sig att bli serverade med ett guldsked. Jag tror inte att Studio Forums medlemmar vill agera morsa och servera kaffe åt ungen som sitter och spelar counterstrike, för att dra en liknelse. Detta är ingen fråga om aristokrati, behandla bara forumet respektfullt så får du uppskattning i gengäld.

Visdomsord.

Elton John - Candle In The Wind Enligt min mening världens MEST överskattade låt eftersom att det är den mest sålda singeln i musikens historia. Det låter ju som att gubben funderar på vilka toner han ska ta och samtidigt försöker matcha in ord i melodislingorna medan låter går. Jag vet att det är en omgjord variant som Elton och nån annan först skrev till Marilyn Monroe's minne men som till slut fick bli ett hafsverk för Diana's istället.

Jag hade nog valt Deep Purple's "Burn" om Coverdale inte hade låtit som ett efterblivet sjölejon, några ursäktar med att han var ung, inte jag. Så jag får välja Deep Purple's "Fireball" istället. Inte för att drabbas av högmod men ändå bidra till bubblarlistan så säger jag att Mountain's "Never in my life" är bland de hårdaste låtar jag hört trots undermålig produktion, främst så svänger den som en kobra med konvulsioner och för det andra så har den otrolig stake i tempot. Visst finns det pseudo-hårdare band men de hormonerna som krävs för att uppskatta den typen av musiken verkar jag sakna.

Försökte mig på att läsa Céline's 'Död på Krita' igår men det gick bara inte, som att lyssna till en juvenil liten gubbmök som jämrar i nattmössan.

martinm ett råd skulle vara att lämna in den åt någon som kan öppna mikrofoner och kolla så att sladdarna inte åkt ur sin lödning.

Nee det handlar bara om att visa vem som är geniet, tydligen så har mjaco0's överordnade varit sk-tstövlar som är lösa i köttet och alldeles för svaga för att kommendera den andre. Så vad ska man göra? Avgå från jobbet snällt för att man inte gillade jobbet? Försöka tala chefen tillrätta med tjejig röst? Nä, lär honom läxan som han borde ha lärt sig för länge sedan. Det var så det gjordes förr i tiden, då när genierna faktiskt traskade på denna jord och inte slösade sin tid med att bli fördummade av automation. Jag ska säga vad som är svagt, den nya välfärden, den tar kampen ur vardagen, den tar kampen ur själen, den tar själen ur geniet, den fostrar människor som har blommor i kalsongerna och skygglappar på trynet och tror att en överordnads dumhet botas med att folk snällt retirerar från sina positioner, då skulle ju inte chefen veta om han gjort fel, DET är svagt!

hahahaha sköna historier, låter lite som Bukowski.

Direkt när jag hörde *bröööl* så slog jag av. Där ligger nog problemet.

Låter som att bios har kollapsat eller att moderkortet fuggat. Om felet inte ligger där så är det hårddisken som OS'en ligger i, men jag är 98% säker på att det är moderkortet.

Kolla så att du inte har en massa drivers för ljudenheten installerade samtidigt som t.ex flera varianter av AC97 och/eller High-def kruxmojänger m.m..

Uh, jag får väl försöka. Har du kopplat in micken i datorn med en 3.5mm minitele, vilket jag nu antar att du gjort. Kan vara så att adaptern som går in i mic-ingången kan vara glapp, jucka och vicka på den lite och hör efter om den slår över till båda kanaler.