Valle

Nä, om han nu redan har ett "bra" kontrollrum som han har lagt ner en årslön på, då vore han ju riktigt dum i huvudet om han satt och mixade i lurar istället. Men nu har jag, och många andra, varken råd eller lust att lägga ner en årslön på ett "bra" kontrollrum. Är mina lurmixar dömda till att i varje enskilt fall låta "sämre" än teknikerns som har ett "bra" kontrollrum?

Och jag har hört att t,ex, NS10:or suger på att återge korrekt bas. Man riskerar därför att "basa upp" t,ex. basar för mycket.

Är det något du själv har mixat som du syftar på?

Hmmm... OK. Men om nu "lurmixade" produktioner lämpar sig bäst för lyssning i lurar; är det då inte lika rimligt att anta att produktioner som mixats i ditt kontrollrum bäst lämpar sig att avnjutas i just ditt kontrollrum?

Nåja... jag har trots allt ett år kvar här 😉 Det som jag tycker är märkvärdigt i sammanhanget är att gubbar gärna påpekar hur viktigt det är att förstå hur avvikande återgivningen kan bli i lurar, men långt ifrån lika ofta att detsamma gäller för monitorer. Vidare prackar man på kidsen teknisk fikonmumbojumbo om akustiiikbehandling och gör det värre för dem någonsin att försöka våga sig på om det faktiskt går att mixa "proffsigt" i lurar. Vilket det gör!

Good point (och jag funderade faktiskt på detsamma innan jag postade eländet). Men: Både ja och nej, eftersom jag stöter på både och. Det finns dels de som menar att AD:s ljud låter "onaturliga" (trots att det alltså är samplade, "riktiga" trummor), dels de som aldrig vill acceptera att en färdig produktion ska ha annat än "riktiga" trummor (de menar att det annars "hörs", och att det därmed ger produktionen en lägre grad, dvs demo). Jag har aldrig förstått det där. Jag vet att du har en mer "liberal" syn än andra (yrkes)producenter, vilket jag välkomnar. Men det är nog bara för att du är en smyg-countrynisse! 😄 Hehe... Undrade när någon skulle fråga det där! Svaret är förstås nej, på båda frågorna. Jag tvingas inte till något idag – men man kan säga att jag själv som "ny" lyssnade för mycket på gubbar alldeles för länge (och sögs in i deras obsoleta tänkande, vilket senare sinkade min kreativitet). Alldels för sent i min karriär bröt jag mig loss gammeldaxtänket, och när jag väl insåg det hade jag peaken bakom mig. Jag försöker inte heller – och detta är det jag är mest angelägen om att inte förknippas som – verka häftig gubbe för de "yngre". Jag kan däremot uppfattas som "riddare", av något patetiskt slag, men det skiter jag i. Jag vet varför jag gör det, och det är för en bra sak. Jag är i botten, tyvärr, ganska gubbig ändå. I alla fall om man frågar min dotter som är musiker själv.

OK. Tänkte köra på med några tankar till kring det här med hur gubbar kämpar för att klamra sig fast vid sin – en gång vunna, men nu sinande – coolfaktor bland dagens yngre talanger som anammat tekniker på ett gubboberoende sätt. Synd bara att förra omgången fastnade vid endast en punkt – den om ”dist”. Men å andra sidan, de andra punkterna kanske inte var lika försvarbara. Det vill säga, man har inga lika luddiga begrepp som ”värme” att tillgå nog för att vilseleda kidsen. (för mer om det: se Mixarens guide till kontrollen :: Del 1). Mixaren: En trumplugg kan aldrig ersätta en riktig trummis Det kastas en skam över att använda, exempelvis, Addictive Drums i färdiga produktioner. Betterpellemixaren säger gärna att ”Nä, AD använder jag bara till demo, sen tar jag in en riiiktig trummis”. Jag kan förstå att han vill göra det om någon trummis och digitalt set inte finns tillgängligt, eller om han inte hittar någon som är duktig i (trum)programmering, eller om han är för dum för att programmera själv. Men det där med att man ”hör skillnad” är bara kontrollsnack; för det gör man inte – såvida man inte på förhand har anledning att misstänka att det faktiskt är ”programmerade” trummor. Pluggar som till exempel Alicia Keys, däremot, hör man tydligen ingen skillnad på – har sig herr betterpelle bestämt. Vilken tur! För flyglar och liknande är ju annars inget man bara investerar i sådär huxflux eller snor studiorumsutrymme med… Finns ju lixom ingen mening när en plugg gör det perfekta jobbet. Så lägligt, då. Mixaren: Man mixar med/genom monitorer – lurar är ”bara” komplement Man ska ha månadslönsdyra monitorer och årslönsdyr akustiiikbehandling, säger experten, annars låter det inte pråffsitt. Tjurskit! Något jag aldrig fattat är varför det tillåts fokuseras så mycket kring monitorval, när det annars är så jävla uppenbart att en monitors återgivning upplevs olika beroende på inte bara i vilken typ av rum den placeras utan även var i rummet; i vilken vinkel, höjd etc. Allt det där slipper man tänka på om man köper studiohörlurar som man sedan ägnar rimlig tid åt att ”lära känna”. För ”lär man känna” sina lurar slipper man befatta sig med drygt snack om hur ”fel” återgivningen blir genom hörlurar – och man kan dessutom totalt skita i var man mixar. Förr, när mixerbordet och inspelnings(lagrings)mediet tillsammans vägde två ton, var det kanske en idé att bestämma sig för var man skulle vara och därför koncentrera sig på ett akustiiikbehandlat rum – för dryga årslönen. Idag ryms motsvarande i en laptopväska… Mixaren: På sång är EQ X bäst, på bas funkar EQ Y förträffligt, och på kick är EQ Z oslagbar, och på blah blah blah blah… Jag blir lika överaskad varje gång tekniker talar om att de använder olika EQ på olika källor och på fullaste allvar menar att det är avgörande för det färdiga resultatet. Sådant allvar begränsar sig inte till EQ, dock, hur många gånger har vi inte hört att 1176:an är ”fan skitläcker på kick” och att LA-2A är ”sååå skön på sång” – bara för att i nästa vända höra raka motsatsen från någon annan. Här får man anta att mjukvarupluggen är en gudagåva, för jag skulle vilja höra den tekniker som var beredd att investera i en hårdvaru-1176 för att köra den på ”kick”. Nåja! Enda rimliga anledningen till att någon skulle sitta med sjuttionio olika EQ:s i sin arsenal, och samtidigt tuta i nyförmågor att varje EQ gör sitt eget jobb, är att vederbörande la ut stora summor på inköp innan han förstod att 99% av dem hade genererat i total utsläckning om man fasvänt dem mot varandra. Idag behöver vi bara två två EQ:s, en ”färgande” och en transparent. Annat är gubbe. Häpp! En härlig fucked up fredag till åt er allihop.

Hoppas du inte blir anmäld för det där. Jag och några till har fått varningar utdelade för mindre. En gång sa jag "fan".

😄 O'ja! Eeeeww!

Det har alltid funnits mer eller mindre "magiska" studiohjälpmedel. Mellotronen var väl rätt så "magisk". När Neve kom med sin "auto fader" (70-tal) ansågs det säkert "magiskt".

Jag låter inte som en hemmapulare. Jag är en hemmapulare. Mina prylar är inte lika "bra" som dina. Men det gör inget, för mina produktioner blir lika bra som dina. Om inte bättre. See?

Som, som sagt, helt saknade relevans på egen hand. Du kan dock svara på (huvud)frågan. Med dina kunskaper/meriter bör du ha en ganska så klar uppfattning av vad som tekniskt sett ansågs hippt på 60-talet (sedan via 70-talet) och på 80-talet, och om dess utveckling var stor (= svår) eller bara marginell.

Frågan du svarade på var bara en bifråga, ett sorts förtydligande till "Men hur var det från 50- till 60-tal, från 70- till 80-tal (gubbarnas tidsåldrar)... var den tekniska utvecklingen inte lika 'svår'?" Det är förstås inte ditt fel om jag formulerade mig korkat.

Det är för att du tycker att det är du som bestämmer var gränsen går för vad som ska få anses "magiskt" och inte. Skulle nog jag säga.

Skulle du säga ett det krävs större/vidare kunskaper hos en producent idag än förr för att kunna färdigställa en produktion? "Magiska" hjälpmedel har alltid funnits. Ett som kanske bör nämnas lite extra är väl ton-korrigeringsverktyget.

Du rumphögg mitt citat och svarade på en bifråga, och jag pallade inte utveckla...

På miiin tid, så hade vi minsann inte...

Fair enough! Men hur var det från 50- till 60-tal, från 70- till 80-tal (gubbarnas tidsåldrar)... var den tekniska utvecklingen inte lika "svår"? Eller ska man se den digitala musikbranschen (de nya producenternas tidsålder) som något alldeles fantastiskt extraordinärt?

Du menar ungefär det som Joachime avrundar det ovan: Nackdelen med det tillvägagångssättet är att jag har en massa beslut att ta innan eller under mix. Vilken väg ska jag välja? Hur långt är det dit?

@ Signia/Joachime: Låt mig se om jag har förstått: Så, ett stort "fel" idag är alltså att det finns för mycket frihet...?

Finns inget som hindrar att två trådar avhandlas parallellt 😉

Är det möjligt att skälet till det är att du helt enkelt är mer rutinerad bland analoga prylar, snarare än att det skulle vara något "fel" på den digitala tekniken?

Claes är min hjälte!

Del två i min supereminenta "Mixarens guide till kontrollen"-serie postas imorgon, om inget oväntat hamnar emellan. Då tar jag bl.a. upp trummor i en av punkterna. Men kanske inte exakt de frågor ni vill eller förväntar er. Vilket jag å andra sidan skiter i. För jag skriver om vad jag vill. HA!

Farligt farligt, men härligt härligt... 😄