trombonisten

Aah. När man börjar tala om samplingteori så är saker och ting inte alltid så enkla. Och hur man sen skall skriva program som omvandlar mellan olika samplingsfrekvenser är en överkurs som man möjligen stöter på om man doktorerar i signalbehandling på en teknisk högskola. Extremt speciellt är vad det är. Det är ingen skillnad i hur "svårt" det är oavsett om det är jämna multiplar eller inte. ( exempel 48 och 96 jämfört med 44,1 och 48 ) Skall det bli bra måste man göra exakt samma beräkningar alldeles oavsett om det är jämna multiplar eller inte. Det kan bli en skillnad i att det blir färrea antal beräkningar om det är jämna multiplar så datorn behöver inte jobba lika länge ( det går att ta en del genvägar ). Men det är inte alls säkert. Det har funnits rejält ruttna algoritmer i en del program men förhoppningsvis är de flesta sådana nu bortstädade. // Gunnar

Min erfarenhet är att det beror på vilket ljudkort man använder. Skillnaden för en del ljudkort kan vara stor, för andra ljudkort är det ingen skillnad alls. Vilken samplingsfrekvens som låter bäst är heller inte säker, det kan mycket väl vara 44,1 . Det finns ingen allmän sanning utan det gäller att prova med det ljudkort man använder vid inspelningen. // gunnar

Matchade par. Jo, du kan beställa även stormembran mickar som matchade par. Allmänt så är det lite trickigt med matchade par. Om du går till de riktigt duktiga tillverkarna, typ Sennheiser, DPA, Schoeps, så är kvalitetskontrollen stenhård. Skillnaden mellan två mickar är mycket liten. Det borde därför egentligen inte vara någon finess att beställa matchade par. Tar du de billiga mickarna så är kvalitetskontrollen mycket sämre. Skillnade mellan individer är mycket större. Så där borde det vara en finess att beställa matchat. Men, men. Att matcha ihop mickarna kräver ju att någon med kunskap gör det. Hos kvalitetstillverkarna, typ DPA, så är det erfarna personer med bra utrustning som väljer ut två mickar från många som ligger så nära varandra som möjligt. Där kan det vara finess att betala lite extra. Hur det går till hos lågpristillverkarna är det väl ingen som vet. Antagligen tar de väl bara två med serienummer bredvid varandra oavsett om det råkar låta lika. Antagligen får du då paret lite billigare än om du köpt två separata mickar. Varför man skall ha matchat kan också diskuteras. Men det är väl klart att om du hyrt in London Symphonic Orchestra för en session och betalar några 100 tusen om dagen för det, så kan man ju betala några tusenlappar extra för att få tryggheten i bra mikrofoner. Gunnar

Hej Claes. Kul att få slå dig lite på fingrarna ;-) Småmembran kondensatorer med figur 8 finns ett fåtal. Ingen av dem är i budgetklassen. Orsaken till att det är få är antagligen att efterfrågan är så liten. Sennheiser MKH30 Schoeps har två kapslar, MK8 och MK6 Neuman har kapseln AK20, tillsammans blir det mikrofonen KM120. ... finns antagligen någon till Diskuterar vi allmänt om figur 8 så är ju även de flesta bandmikrofoner figur 8. Exempel kan vara Beyerdynamics M160 eller Royer SF1 (eller SF12 eller SF24 med flera). Sen finns det en del stereomikrofoner som använder MS. Vanligen har de skapat en figur 8 genom två kardioid-kapslar "rygg mot rygg". Exempel Sennheiser MK418S Sony har ett gäng billigare stereomickar Gunnar

ProTools LE har använt 32bit flyttal internt åtminstonde sen version 5, troligen längre. Många år med andra ord. ProTools HD kör mixbussen på 48bitar "heltal" men effekterna är vanligen på 24bitar "heltal". Fullt tillräckligt, räcker och blir över. // Gunnar

Skillnaden i ljud mellan 48kHz och 44.1kHz brukar vara mycket liten. Även efter att man konverterat. Så liten att den totalt äts upp av bara små ändringar i uppsättningar av mikrofoner eller inställningar på effekter. Alltså vanligen inget att fundera över, välj vilket som. Men det beror på vilken hårdvara som används. En del inbyggda ljudkort, typ äldre Soundblaster, låter rejält illa vid 44.1. För moderna ljudkort brukar skillnaden vara mycket liten. Proffsen gör på alla möjliga sätt. Många väljer idag att jobba på 44.1 eftersom musiken fortfarande är tänkt för CD (trots att CD sägs vara död). Det ger bra kvalitet för alla vanliga ändamål. Andra fortsätter som de alltid gjort, kanske då just 48kHz. Inom filmvärlden jobbar man vanligen med 48kHz. Orsaken är mest historisk - film spelades nästan alltid in på DAT, och DAT går på 48k. Många ljudstudios har också en historia som går tillbaka till DAT (eller ADAT) som också helst går på 48. Gunnar

08 Måndag. Med Christopher Sander. Ett riktigt källargig. I kulverten. http://blogg.svt.se/psl/page/5/ // Gunnar

Inte särskilt meckigt. Du behöver ha ett delningsfilter tillsammans med slutstegen för basarna. Och sen kopplar du in från mixern till delningsfiltret. Och från delningsfiltret till slutsteg för basar och till topparna. Inte särskilt meckigt. Men om du ändå skall ha ett rack med slutsteg så kan likaväl ha passiva toppar -- det blir ju ändå ett rack att bära på. En fördel är att topparna bli lättare. Bra aktiva toppar brukar vara attans så tunga. Knöliga att få upp på stativen. Med passiva blir det färre kablar, ingen el till topparna. Du har fortfarande inte en aning om vad du skall köra i PA-t antar jag? Varför inte strunta subbarna du köpt och försöka sälja dem igen. Och hyra PA de få gånger per år som du behöver? Billigare och bättre. Gunnar

Jag skulle börja med att ringa Bo Hansén i Göteborg. Han känner en hel del folk. http://www.hansenaudio.se/ Första steget i processen om jag var i dina kläder skulle vara att besöka sådär 20 olika någorlunda nya studios och lyssna med dem som jobbar där. Det kan kosta en del pengar och tid, men det du kommer slippa göra en massa misstag. Lyssna med de som jobbar där vilka arkitektur och ljudingenjörer de rekommenderar. Fundera sen igenom ordentligt vad som kommer göra just din studio unik. Det finns redan massor av studios som förlorar pengar, så du måste göra nåt som är annorlunda. Några ställen. http://www.kingside.se/ http://www.bohussound.com/ http://www.studio-camelot.com/velkommen.html http://www.varispeedstudios.com/ Begränsa dig för övrigt inte till Sverige. Gör allra minst en sväng till England. För övrigt kan man undra hur mycket man skall lägga på specialbyggnader och sånt. Ta bara ett exempel i högen: http://www.ramtitam.se/mainmenu.html De sitter i en källarlokal med lågt i tak. Inga specialbyggda hus i skogen här. Du kommer antagligen att upptäcka att det viktigaste är listan på kunder. Och den följer med en erkänt duktig tekniker eller producent. Hittar du en sån som vill jobba hos dig så börja där och bygg studion runt honom (eller henne om det nu finns). // Gunnar

Hmm. Antingen är det en skoluppgift eller också har du verkligen vunnit på Lotto. Är det vinsten, kom då ihåg att bästa sättet att få till en liten förmögenhet är att börja med en stor. Eftersom du ändå kommer lägga sådär 5 till 10 miljoner på det hela så skall du strunta i att leta reda på ritningar. Hitta någon arkitekt som ritat 10 eller fler studios och låt honom göra ritningarna. Det kommer kosta en peng men blir billigare än att göra alla misstagen. Är det en skoluppgift så är ju hela syftet att du skall göra jobbet och misstagen själv. Kavla upp ärmarna. // gunnar

Eeeh. Pajigt har jag nog aldrig hört förut. Köpa är aldrig svårt. Bara fram med kreditkortet. Köpa rätt grejer är svårare. Men vad skall du ha grejerna till? Den enkla orsaken till frågan är -- olika användning kräver olika grejor. Det skiljer en del mellan att köra bossen på Stadion och att köra smågrodorna vid midsommar. Eller för den delen mellanstadiedisco i aulan. Eller kanske bara förstärka lite når du är ute och sjunger och spelar gitarr på ålderdomshem. Eller kanske du kör relaxmusik i en pianobar. Eller ... // Gunnar

Hej Sune. Många frågor. Lite tommare i plånboken. Det är Sub-basar du köpt. Mest tänkta för fast installation. Typ i disco. En orsak är de har anslutning för lösa kablar på baksidan. Men det borde vara ganska enkelt att sätta dit en Speakon i stället. Eftersom det inte är några handtag på dem heller är de ju lite bökiga att transportera. Inte omöjligt dock. Subar tänkta för PA brukar ha speakon och handtag redan på plats. Så nu skall du bara köpa resten. Toppar. Det vill säga högtalarna som skickar ut mellan och diskant. Och sen slutsteg. Några stycken kanske, om du vill köra subarna på en kanal och topparna på en eller två kanaler och sen medhörning på en kanal. Och du vill nog ha ett delningsfilter som delar frekvenserna så att subarna får bas under sådär 120 Hertz och topparna bara får signalerna över det. Mest effekt går åt till subbarna, eftersom de tål en hel så kan du ju sikta på sådär 1000W som delas mellan de två. Man brukar sätta delningsfilter och slutsteg i ett rack med hjul på, kallas ibland stegvagn (eftersom slut-stegen sitter där). Egentligen är det ingen större skillnad mellan aktiva och passiva PA. Bägge går att få fungera alldeles utmärkt. Det krävs lite mer kunskap att få ihop ett passivt PA. Aktivt är ju bara att koppla in sladdarna och slå på. Passivt får man plocka ihop olika grejer som skall passa med varandra. Men bekvämlighete kostar ju lite också. Förresten beror det ju också på vad du skall köra i PA-t. Är det bass&drums disco så är kraven klart annorlunda jämfört med att köra sång till en dragspelsorkester. Sub-basar brukar man klara sig utan om det inte är bas och trummor som skall gå i dem. Piano kan vara på gränsen, beror på. Gitarr brukar funka utan men det beror också på. Sång behövs aldrig sub till. Gunnar

Jag är nog inte rätt person. Men här är några pekare / tankar på sånt som du behöver tänka på i processen. 1) Inspelning o mastring av ljudet utgår från att du har någorlunda koll på det redan 2) Omslag och CD-tryck Fram med photoshop och kreativiteten. Det skall väl vara en folder, ett brickinlägg och tryck på CD-n. "Tryckeriet" vill nog ha det här i särskilt format, ibland kan du få en mall av dem som måste användas. 3) Mastring - den tekniska och ekomiska delen Låt oss anta att ljudet är klart med mera. Nu behöver skivan få en ISRC kod. Förutom att man måste ha det på "riktiga" CD så är det den koden som skickar pengarna när låtar spelas i radio. ISRC koden är med på skivan. Läs mer hos http://translate.google.com/translate?hl=s...DBS_sv%26sa%3DX På skivan lägger man också CD-text. I bilen har man ibland en CD-spelare som läser den texten och visar vad låten heter som man spelar. Du behöver också betala royalties för att du använder music. Återigen är det hos IFPI du hittar info om sånt och en anmälningsblankett. I allmänhet är det enkelt och bara att betala - men det kan också bli härligt komplicerat. Du behöver också en EAN eller UPC -kod. Det är "streckkoden" på skivan som används när den säljs i butiker och sånt. Det lämnar jag till dig att leta på google efter. Slutresultatet är en "master" som kan vara en bränd CD. Försiktigt dock för det finns inte särskilt mycket felkontroll på en vanlig CD. Några fel här och där och de hamnar i den oåterkalleligt pressade CD-n. Ett alternativ är att skicka materialet som en "image" på en dator-DVD. Då är det bra felkontroll, inga bitfel slipper igenom. 4) Glasmaster / Pressning / Tryck / Packning / Plastning Det finns nog ingen i Sverige som faktiskt gör skivor. Man får leta reda på nån lämplig i Europa eller Asien som kan fixa det. En del av dem har svenska agenter som hjälper till. Återigen, en början kan vara att kolla ifpi-s listor. Enkelt uttryckt skickar du musiken på en CD eller DVD, "bilderna" som skall tryckas på en annan och betalar. Några veckor senare kommer det kartonger på posten med färdiga CD. 5) Ladda upp databaser De olika programmen på PC läser vanligen inte CD-text. Nån måste se till att info hamnar i de databaser som används av Windows media player, iTunesmed mera. Det finns en funktion direkt i programmen för det, men jag har ingen koll på hur man laddar upp skivomslagen. Förresten skall det gå ett gäng kopior också till arkiv. 6) Marknadsföra / sälja / distribuera Nu är du utanför sånt som jag vet. Skall du få ut skivan så måste folk veta om att den finns och kunna köpa den. Kanske i den lokala tobaksaffären ( då får du åka dit och ställa upp ett gäng) eller i statoil ( då får du nog hitta nån i Stockholm som sköter sånt) eller på nätet ( ja, du vet... ) Sen skall skivorna skickas ut till dem som beställt och pengar räknas och redovisas med mera. Lycka till. // Gunnar

Det är bläckstråle-skrivare. Canon är nog den vanligaste tillverkaren. Kolla till exempel den här sidan. http://www.canon.se/For_Home/Product_Finde...nkjet/index.asp För en del av dem står det i beskrivningen: * Skriv ut på DVD/CD Då kommer det med en liten plastbit som man trycker fast skivan på. In med paketet i skrivaren och vips blir det tryck på skivan. Det måste vara en särskild sorts skivor om man skriva på dem. Själv tycker jag bäst om en sort som heter Verbatim Glossy Printable CD-R. http://www.dittpris.se/?cid=3&gid=286&...&pid=327149 Det är en vit skiva med glansig yta, skitsnygg tycker jag, men smaken är ju olika. Med Canon skrivaren kommer det med ett enkelt program ( enkelt = ganska få finesser, ganska enkelt att använda). Jag brukar lägga en bild i bakgrunden och sen lägga på lite texter. Fodral till CD har jag inte hittat någon riktigt enkel lösning på. Jag brukar köra med tomma fodral, finns till exempel hos Kjell o Company. http://www.kjell.com/ Kolla artikel 19310 CD Fodral Sen gör jag en snygg layout i Photoshop Essentials som jag tror kom med skrivaren (eller också var det med kameran, minns inte). Det blir en liten folder som jag viker på mitten. Trycker på Canon Everyday Photo Paper http://www.clasohlson.se/Product/Product.aspx?id=98217329 Glansiga sidan ut på foldern. På insidan som är matt och lite "ruggad" så går det att ha text och så, men det blir ju inte himla snyggt precis med för komplicerade bilder. Jag börjar med A4, viker och kapar sedan med en skärmaskin (eller nästan, min ser lite annorlunda ut) http://www.clasohlson.se/Product/Product.aspx?id=53280947 Det går en A4 till för att göra "brickans" pappersinlägg. Samma papper, kapa och vik igen. Låt mig säga att, hmm, det krävs lite övning innan det blir bra. Är det nån som har tips på andra sätt att göra CD-fodral så tar jag tacksamt emot dem. Gunnar

Låter tyvärr som ett rätt vanligt problem med Behringer -- nätdelarna blir överhettade och ger upp. Kan kanske fixas enkelt men vem vet. // Gunnar

Känner igen precis det du skriver om. Det finns antagligen olika sätt att komma åt det, men det här funkar för mig. Det första är att ge upp att vara perfektionist. Då blir aldrig något klart. Träna istället att få färdigt saker. Det viktiga är det du lär dig på en sån övning, inte själva slutresultatet. Men du kommer bli förvånad. Gör en brutal tidplan och träna på 10 låtar. Exempel, det får bara ta en timme att spela in låten, en timme att mixa den, en timme att mastra och göra färdigt den. Svettigt och brutalt. Sätt på äggklockan, kör första timmen. Ta paus. På med äggklockan igen. Det går åt helvete för det mesta. Bara att köpa. Min gissning är att 9 av 10 låter som görs inte håller måttet. Det kanske inte gäller dig förstås. Men om det är så är det lika bra att få ut dem ur systemet. Den där 10:e som håller, spara den några månader och se om det är en hit. Då hamnar vi i ett nytt läge. Men kom ihåg att det är låten som gör den till en hit, inte inspelningen eller mixningen. Nå, du kanske inte ens har skrivit 10 låtar på sista året. Återigen ett exempel på hur perfektionismen blockerar saker. Träna i stället på att få grejer ur händerna. Bestäm att du skall skriva en om dagen under en vecka. Det blir 7 färdiga låtar. 6 av dem är dåliga eller till och med stinker. En av dem kanske är användbar. Hela syftet är att träna upp ett kreativt flöde. Bättre att det blir något färdigt än att det inte blir något färdigt. Kanske är det dåligt- visst men vänta några veckor innan du bestämmer det. Om man kritiserar varje steg på vägen just när man gör grejerna så blir det aldrig något alls. Bara frustration. // Gunnar

Audacity spelar inte i samma division. Reaper är definitivt i samma division som Cubase - saknar säkert lite här och där men, men. Dock rejält mycket billigare och utvecklas hela tiden. Ladda ner Reaper och provkör är mitt tips. Trivs du inte har det inte kostat en krona. (Det är 30 dagar fritt prov innan du behöver betala). // Gunnar

1) Räkna inte med några stora pengar. Skadestånd i Sverige döms inte ut med några stora belopp, aldrig i närheten av det som man hör från USA. Det som kan ersättas är direkta kostnader för rehabilitering (besök hos läkare och sådant) och en mindre ersättning för invaliditet. Men bara för att det inte är stora pengar så skall du inte låta bli att försöka få dem. Inte än i alla fall. 2) Det finns alltför många rättshaverister i Sverige redan. Bli inte en sån som tycker att hela världen är emot dig och om du bara vann det här det så kommer solen alltid skina på dig. 3) Börja med att kontakta skolan. De bör kunna plocka fram vilket material som är aktuellt. Det finns antagligen någon form av anmälningsblankett där du kan beskriva skadan och starta själva processen för bedömning. I kommunen kan det också finnas andra resurser, till exempel en konsumentvägledare som möjligen kan vara till hjälp. Det finns också ibland möjligheten att träffa en jurist i 15 minuter eller liknande för att få ledning i hur man rent juridiskt ska bete sig. 4) Återigen - se till att du inte blir galen i frågan. Du kanske inte kommer få några pengar alls. Gå inte in i fällan att göra det här till ditt livs viktigaste punkt. Du skall leva och må bra i många år framåt och då måste du kunna lämna det här bakom dig. Inget kan göra skadan ogjord. Känner du att det är en stor del av ditt liv, se till att få professionell hjälp att bearbeta det. (Du vet, typ gå i terapi som alla gör i amerikanska filmer. Det konstiga är att det hjälper en del ) . // Gunnar

Fånig fråga - men det har hänt förr. Du sjunger väl in i mikrofonen från sidan, inte in i toppen? GUnnar

Egentligen berättar själva frågan mer än vad du tror: "Dålig publik!, jaha, men då spelar ja väl den här skitlåten då!" 1 - publiken är aldrig dålig. Du är där för att de skall ha kul, oavsett vad du tycker. Passar det inte skulle du ha tackat nej till spelningen. 2 - det finns inga skitlåtar. Rockar publiken loss är det en bra låt. Oavsett vad du tycker. Passar det inte dig skulle du ha tackat nej till spelningen. När man går upp på scen är det bara en sak som gäller -- se till att de som är publik älskar det som händer. Men sen vet vi ju att det finns alla sorters människor i en publik. Det du gör kommer inte passa alla. En del är sura vad du än gör. Men det är din skyldighet att se till att publiken som helhet är skitnöjd. Kanske vara tydlig och säga att "Nu kör vi en halvtimme med lugna låtar, sen blir det en halvtimme med rökare. Så passa på att trycka till eller gå på toa efter din smak". ( Nja, kanske inte sagt just så)., Tycker du inte om samma musik som publiken måste du bestämma dig. Antingen lär du dig älska effekten på publiken eller också hittar du en annan publik, med andra ord tackar nej till vissa spelningar. På scen är det inte du som räknas, det är hur publiken trivs med det. Alternativet är att du helt och hållet kör ditt eget race. Men då kan du ju skita i att lyssna på publiken över huvud taget. Då är du närmast konstnär och är du duktig på det kan du säkert bli lyckad. Men ta inga företagsgig eller liknande då. // Gunnar

Det finns ett sånt rättsfall från modern tid. NJA 2007 s.841 . Inte helt relevant men viss ledning finns det. Jag är inte särskilt intresserad av den frågan, men troligen finns det mängder av andra fall och antagligen en och annan doktorsavhandling. Jag har inte sett texten från tingsrätten (där det yttrar sig om eventuellt jäv) och litar inte särskilt mycket på reportrarna att kunna hålla koll på vad som är vad. Personligen tror jag vi kan vara säkra på att jäv kommer behandlas mycket ingående i valet av ledamöter i hovrätten. Och som jag sagt tidigare -- för frågan om upphovsrätt så kommer det vilket fall som helst hamna i hovrätten till slut. Ur den aspekten blir en gång till i tingsrätten mest en föreställning. Jag tror inte den föreställningen kommer höja någons förtroende för något. Grundproblemet är vilken roll en "förmedlare" har i genomförandet av ett brott av den här typen. Antingen har han/hon en stor roll eller ingen roll alls. Har han/hon en stor roll så innebär det ett mycket stort problem enligt mig. Risken är nämligen att internetoperatörer, webhostare med mera kommer att börja censurera innehåll på nätet. Något vi absolut inte vill även om jag gärna såg att man gömde de värsta avarterna som bombrecept och barnporr. Kanske kunde nätet delas upp i en "laglig del" med någon form av ansvar för innehållet och en "fri del" där jag som läsare / användare vet att jag kanske stödjer olagligheter och tar vissa risker. Då kunde jag spärra den fria delen när jag surfar på arbetstid och för min minderåriga dotter. Bara en idé bland många. Rättsligt är problemet lika stort om förmedlaren inte har någon roll - då uppfyller vår lagstiftning inte texten i de internationella avtal som Sverige skrivit på om upphovsrätt. Och då tvingar det fram ändringar i lagarna. Hela lagstiftningspaketet kring upphovsrätt är hotat av den tekniska utvecklingen och det kommer få en hel mängd konsekvenser. Låt oss lägga den här rättegången bakom oss och börja på arbetet att få bättre lagar som går att förstå och följa. Hmm. Åsikter kan nog skilja här. Personligen är jag övertygad om att skadan redan är skedd. Att göra om rättegången i tingsrätten en gång till lär inte förbättra något förtroende. Problemet är djupare än så -- många av de som har förlorat förtroendet stirrar sig blinda eftersom de tycker att lagen är felaktig. Mitt svar till dem är -- se då till att ändra lagen, klaga inte på budbäraren. Gunnar

Inte exakt så, men det kan gå. Budgetvarianten om man vet exakt vad man sysslar med är att bryta pinne 1 (som går till jorden) och koppla in micken mellan pinne 2 och 3 (hot och cold). Problemet är att då hamnar i många fall mickens hölje på +48V. Råkar micken då komma åt jord så blir den en rejäl smäll i ljudet. Den som kommer åt micken kan också få en hyfsad stöt. Det kan gå om mickens hölje är ordentligt isolerat eller helt i plast. Krävs också en omlödd kontakt. Min rekommendationen om man måste ansluta såna här mickar där det finns risk för fantom-matning är dock att ha en DI-box eller liknande emellan. Gärna med transformator. Har du en modern dynamisk mick, typ SM58 som nämnts, så är de från början gjorda för att fullständigt strunta i om det finns fantommatning. De har transformatorn inbyggd i micken. // Gunnar

Börja med att skruva ner volymen i ljudprogrammet och skruva upp volymen på högtalarna. Lägg nivån i programmet på sådär -12dB när du spelar in och mixar så blir det inte dist där. Du kommer skruva upp volymen senare när du mastrar, men det kommer mycket senare. Det underlättar tycker jag om man ser det som tre helt separata steg (men vi är alla olika). 1 - skapa musiken. Fundera inte så mycket på ljudet utan på hur musiken skall vara, hur låten utvecklar sig över tiden ( intro- vers- refräng- stick-breakdown - outro används som ord för popmusik ). En låt byggs nästan aldrig med häftiga ljud utan av bra melodier (undantag finns självklart) 2 - mixa. Låten är skitbra, nu skall det låta bra också. Nu är det dags att "flytta" runt saker så de inte krockar med varandra. Nu är ljuden viktiga - låten är ju redan bra. Bas och kick ger man plats för genom brutal EQ och / eller sidechain i kompresor. Men obs -- målet är fortfarande inte att komma upp till CD i ljudvolym utan att få det att låta riktigt bra. Tycker du det är svagt, skruva upp volymen på högtalarna. 3 - mastring. Sista steget. Låten är skitbra, det låter skitbra om mixen. Nu är det dags att tänka på att det skall låta bra överallt, inte bara hemma i dina högtalare. Vad som låter bra är lite olika -- radio är annorlunda från mp3 som skiljer sig från CD. En riktigt bra mastring gör att det låter bra i alla medier. Svårt och kräver erfarenhet och riktigt bra lyssningsutrustning. Mycket annorlunda från att mixa. Nå, mina 50 öre. // Gunnar

Min ursäkt behövs inte. Debatten och tyckandet är lyckligtsvis fritt i Sverige (jämför till exempel med Kina). Och det är självklart mina åsikter, inget annat. För att citera en gammal fritänkare "Monsieur l'abbé, je déteste ce que vous écrivez, mais je donnerai ma vie pour que vous puissiez continuer à écrire. " -- "Jag delar inte din åsikt, men jag är beredd att dö för din rätt att få uttrycka den" Skall jag lägga till fler åsikter så tror jag att hela diskussionen om jäv drivs av försvarsadvokaterna enbart av strategi. De vet att de kommer bli fällda både i tingsrätten och hovrätten -- men tycker det är bra om det drar ut så lång tid som möjligt på tiden. Om inte annat ger det massa tidningsskriverier. // Gunnar

Absolut. Men nu finns det två scenarios. a ) domaren anses inte vara jävig. Domen överklagas till hovrätten. Om cirka ett år har hovrätten gett sin dom. Något senare vet vi om HD vill ta upp frågan. --> vi vet om cirka ett år om det var olagligt eller inte b ) domaren anses vara jävig. Tingsrättsförhandlingarna tas om. Domen överklagas till hovrätten. Sen funderar HD ett litet tag --> vi vet om cirka 2 år om det var olagligt eller inte. Personligen föredrar jag att vet om ett år snarare än om 2 år. Du kanske hellre väntar 2 år? De enda som jag kan tro tjänar på att den längre tiden är advokaterna -- mer timmar, mer pröjs. // Gunnar