Claes Holmerup

Det finns fler funktioner i den stora versionen också, som Variaudio (pitchkorrigering), audiokvantisering, de-esser, multibandskompressor, impulsreverb och en del annat... Här är en lista över skillnaderna: http://www.steinberg.net/en/products/cubase/specs_downloads/feature_comparison.html

Du berättar ju faktiskt också hur det "ska" vara, utan att du verkar inse att du faktiskt gör det... 😉 Låter det bra så är det bra - något jag skrev redan i mitt första svar i tråden, men med en dåres envishet så fortsätter jag hävda att svänget sitter i princip helt i dynamiken i trumspelet - och inte i timingfel.

Det är ganska komiskt när folk gör det till någon sorts motsatsförhållande, där tajt=tråkigt och mekaniskt, medan otajt=känsla och levande. Det är som sagt inte alls i det otajta som svänget sitter, utan i dynamiken. Att lägga till lite spökslag och extra markeringar på väl valda ställen, gör enormt mycket mer för "äktheten" än att ha det otajt.

Är det för mycket otajt så låter det bara slarvigt. Det är absolut inte i otajtheten som svänget sitter, utan i hur dynamiskt det är spelat. Du kan utan problem dödkvantisera allting och ändå få det j-t svängigt tack vare dynamiskt spel. Det är därför jag tycker att jag kan generalisera.

Kör på det istället då. 🙂

Ju tajtare desto bättre - men med förbehållet att om det låter bra så är det bra, även om det inte är supertajt...

Det förekommer ibland att ADAT-synken inte räcker till för vissa kombinationer av burkar - och i så fall måste man köra med Wordclock för synken. http://wiki.kontrollrummet.com/Wordclock ...för det är väl inte så enkelt, att du har kopplat fiberkablarna fel - eller att du har råkat vika någon av fiberkablarna, så att ljuset inte kommer fram...?

Finns det studentlegitimation som kan scannas/fotograferas, så är det också ok, även om det helst ska vara stämplad blankett...

Det följer med eLicenser-nyckel till EDU-versionerna också, så den biten är precis som vanligt. Uppgraderingar till nya versioner när de kommer, gör man med samma uppgradering som till vanliga retail, så där är EDU värd lika mycket som retail.

Nix! Inga bekymmer alls. 🙂

Man gör det för att det ska ha en rimlig chans att låta bra överallt och inte bara i vissa typer av lyssning. Om man använder bra prylar att göra en mix med, så kommer det att låta ok i allt från mobiltelefonen till värsta audiofil-anläggningen. Om man gör sin mix med ett par kassa iPod-lurar så kommer det att låta bra i sådana iPod-lurar, men förmodligen låta skit i en ordentlig anläggning eftersom man inte har haft kontroll på hela registret och alla detaljer som man behöver ha koll på, när man gjorde mixen.

Det som krävs är att du är heltidsstuderande (VAD du studerar har ingen betydelse, så det måste inte vara någon musikutbildning) och att du fyller i en blankett som stämplas av skolan och lämnas/skickas in tillsammans med beställningen. Blanketten finns det en länk till här: http://holmerup.noxshop.se/?category_id=59&item_id=497

Jag skulle tveklöst blicka framåt och välja W7 64-bit. De pluggar som inte uppdateras längre, kan ändå oftast ersättas av minst lika bra pluggar från andra tillverkare. 🙂 Cubase6 har en mycket bättre 32-bits brygga än vad Cubase5 hade, så det är fler 32-bitspluggar som fungerar där - men samtidigt drar de mer CPU-kraft än samma plugg hade gjort i 64-bitsversion eftersom det hela tiden måste gå via bryggan, så det är därför alltid bäst att bara köra med 64-bitspluggar och helt enkelt strunta i de gamla som inte uppdateras längre.

Instämmer absolut! Om det är svårt att göra en tillräckligt bra akustikbehandling av rummet, så kan det också en bra idé att skaffa ett par BRA hörlurar.

Ärligt talat så tycker jag inte att du bör köpa några extra pluggar förrän du känner att du hittar brister och inte kan komma dit du vill med de pluggar som följer med. De som hänger med Cubase är fullt godkända och det är ingen som kommer att kunna avgöra vilka pluggar du har använt, när de lyssnar på musiken - utan det är främst erfarenheten som spelar roll där. Man vinner mest på att verkligen lära sig använda ett fåtal pluggar, istället för att ha massor av pluggar där man inte behärskar någon av dem ordentligt. Att det sedan kan vara kul att ha några extra för att de känns roligare att ratta eller för att de kanske är mer inspirerande att jobba med, har andra kul funktioner etc, är en annan sak, men du kan få i princip samma resultat med de medföljande om du lär dig pluggarna ordentligt. 🙂

Vid många olyckor kan det hänga på millimetrar och millisekunder om man klarar sig eller inte, så du har haft en fantastisk tur. 🙂 Jag kan verkligen förstå eftersom min sambo är förtidspensionerad på grund av en whiplashskada, som bl a gör att hon inte kan lyfta tyngre saker än omkring 1kg. Man får helt enkelt lära sig leva för stunden och inte ta någonting för givet, utan försöka göra det bästa möjliga av alla situationer och hitta positiva saker istället för att leta efter negativa, som vissa gör genom nästan hela livet...

Bäst transientsvar blir det med småmembrans kondensatormickar - men sedan är det som sagt en smaksak om man vill ha det eller en lite slöare respons. Enda sättet att avgöra vilket man föredrar, är egentligen att testa och jämföra själv...

Ok - det var ju skönt att "man" såg mina kommentarer som rimliga i alla fall... 😉 Jag tycker ändå att det är lite tragiskt att man i ett musikerforum ska behöva dra upp en diskussion som aldrig kan leda till annat än att visa att folk har olika musiksmak... Det är ofta extremt svårt att sätta fingret på VAD man gillar eller ogillar i olika musikgenre, så jag tycker att det är helt ok att bara säga att man inte gillar det. Det handlar ju om vilken känsla man får eller inte får av det man hör - och det är verkligen inte lätt att sätta ord på i alla lägen...

Varför behöver man skapa en tråd för att försvara sin personliga musiksmak och samtidigt försöka övertyga andra om att de har fel, om de inte håller med...? Alla argument som dyker upp för eller emot, kan appliceras på alla genre, så diskussionen blir egentligen helt ointressant. Skapar man en likadan tråd för alla genre som någon i forumet vill försvara eller angripa, så får vi snabbt en fruktansvärd massa trådar som handlar om smak och där det är omöjligt att nå konsensus, just för att folks smak är olika... Är det inte bättre att helt enkelt acceptera att folk har olika smak och låta dem gilla eller ogilla <sätt in valfri genre här> om de gör det?

eSATA är ju självklart det som ger snabbast överföring, eftersom disken då sitter direkt kopplad till controllern, precis som en intern disk. Det krävs förstås att det finns en eSATA-port på moderkortet eller följer med en plåt med eSATA-kontakt. Tvåa är Firewire eftersom det använder DMA, medan USB2 är slöast eftersom det är ett "dumt" interface.

Skulle nog i första hand misstänka någon sorts jordfel... Har du jordade eller ojordade elurtag? Har du stängt av fantommatningen när du kör med batteridrivna mickar? Är mikrofonkablarna ok?

Babyface är mycket bra - men under 4000:- är nog lite önsketänkande om du inte tittar på begegnat... Det finns en del andra också, som t ex MOTU Ultralite Mk3 Hybrid, Steinberg UR28M, TC Electronic Impact Twin, Echo Audiofire 4 eller Audiofire 8, Mackie Blackbird - och säkert ett helt gäng andra...

Tack för det tillägget. 🙂 Som punkrockdude säger så gäller det alla format - även okomprimerad WAV. Jag glömde också nämna att min kommentar om "guldöron" o dyl handlar om mono-filer och inte stereo...

Kilobits per sekund. I ljudsammanhang används det främst om MP3-filer. Det är måttet på bitrate - dvs hur bra kvalitet det är på ljudet. Ju högre desto bättre. Om du tar en samplingsfrekvens på 44.1kHz (som det är på audio-CD), så har en okomprimerad fil en bitrate på 1411.2kbps. Lägre bitrate innebär att man har en destruktiv (dvs delar av innehållet försvinner och kan inte återskapas) kompressionsgrad av innehållet. 128kbps har en kompressionsgrad på 11:1, 160kbps ligger på 9:1 och 192kbps på 7:1. De flesta har svårt att höra skillnad mellan okomprimerat och 192kbps och de värsta guldöronen faller nog bort vid 256kbps. 320kbps går inte att skilja från okomprimerat vid ett A/B-test - men om man ska arbeta vidare med låten, så är det större risk att det dyker upp konstigheter i ljudet med MP3-filen, så om det ska bearbetas vidare så bör man inte lämna det okomprimerade formatet.

De släppte en 20-årsjubileumssplatta med ett minst sagt fyndigt namn. Den kom ut 1982 och hette just 1+9+8+2. Bara en sådan sak... 😉 Nu är de alltså fortfarande ute och spelar 30 år senare. Imponerande är bara förnamnet! 🙂 Ok att det är inte alla originalmedlemmarna, men musiken har ju verkligen stått emot tidens tand med värdighet.