Jump to content
Annons

Quoman

Medlem
  • Antal inlägg

    76
  • Gick med

  • Senast inloggad

Allt postat av Quoman

  1. Timing, det är allt! Har man ingen timing kommer det att låta skit även om man sätter alla jordens skalor som en smäck. Däremot går det bra att spela nästan vilka toner som helst bara man gör det med övertygelse och timing. Så klart ska man ha bra koll på tonmaterialet för att det ska låta riktigt bra men jag tycker timingen är viktigare. En annan sak som man ska tänka på när man spelar solo är att när man väl spelar solo i en låt så kommer man sällan använda nya mönster eller strukturer som man aldrig har spelat förut. Öva därför in olika mönster och strukturer som du kan använda dig av och blanda upp ditt solo med.
  2. Upphovsrättslagen är ganska komplicerad så jag förstår att du inte har riktig koll. Citat från Stims hemsida: "Ensamrätten innebär, att rättighetshavarna - med vissa i lagen angivna inskränkningar - bestämmer om exemplar av verk ska få framställas och om de ska få göras tillgängliga för allmänheten genom att framföras offentligt eller överföras till allmänheten (på distans) eller om de i exemplarform skall få spridas till allmänheten." Det kan bli rätt så jobbigt för en låtskrivare att ständigt hålla koll på alla sina låtar, när de spelas på radio och tv mm. Det skulle också vara jobbigt för alla radio och tv-stationer att skriva avtal med alla kompositörer som ger dem rätt att spela deras musik. Därför skriver de flesta låtskrivare ett avtal med Stim där Stim tar på sig att förvalta låtskrivarens intressen genom att se till att låtskrivaren får betalt varje gång som en låt framförs live eller sänds i radio. Det är alltså fritt fram att framföra/sända allt material som är registrerat på Stim, så länge man betalar in en avgift till Stim. Men det är enbart för att kompositören get Stim den rättigheten mot ekonomisk ersättning. Vill du däremot använda en låt i en film eller något sånt räcker det inte med att betala Stim-avgift. Då måste du också ha kompositörens tillåtelse att använda verket. Ska man vara krass så måste du betala Stim-avgift om du skulle ställa upp en stereo på en offentlig plats, tex en strand. äger du en tex frisörsalong och vill spela radio i bakgrunden så måste du betala ha en Stim-licens, även om radiostationen du lyssnar på redan har det. När det gäller kopiering av filer från internet skulle man ju kunna tänka sig att det skulle gå under "kopiering för eget bruk" som innebär att du själv får kopiera ett fåtal kopior av ett orginal till dig själv och dina närmaste vänner eller familj. Men för att göra detta krävs att du äger en laglig kopia som är godkänd av upphovsmannen. Förmodligen är filen som du laddar ner inte godkänd av upphovsmannen. Det är troligtvis inte heller du som äger filen från början och därför får du inte kopiera den.
  3. Det är inte fråga om någon fri prissättning när det gäller Stim. Stim ger idag ersättning till kompositören vid offentligt framförande som står i proportion till verkets komplexitet och hur många som lyssnade vid framförandet. Om en låt spelas i radio räknas detta också som offentligt framförande. Radiokanalen redovisar sina spellistor för Stim och betalar en licensavgift. Skulle bredbandsleverantören betraktas som en "radiokanal" så skulle de få betala motsvarande licensavgift och redovisa nedladdningar. Jag rekomenderar denna sida: http://www.stim.se/s...rnet-och-mobil/
  4. Jag lovar att antalet nedladdade filer skulle öka om det var lagligt att ladda ner filerna. Jag själv försöker hålla mig från illegal fildelning även om jag inte tror att risken är så stor att jag skulle åka fast om jag gjorde det. Om det inte hade varit olagligt tror jag att jag hade laddat ner mer musik. Det finns andra lagar som är väldigt svåra att kontrollera ifall de efterlevs som jag tror att du håller med om inte borde avskaffas. Lagen om diskriminering eller lagen om sexköp till exempel.
  5. Man kan inte heller införa nya lagar som fråntar låtskrivaren rättigheten att själv bestämma över distributionen av sina verk vilket han/hon faktiskt har rätt till genom upphovsrättslagen. Det skulle vara skruvat om någon annan, tex staten ägde de ideella rättigheterna för musik. Vem skulle våga ge ut musik då? Rätt som det är så kan ens musik användas i en reklamfilm för rökning, eller i en propagandafilm för ett parti som man inte stödjer. Det är otroligt viktigt att låtskrivaren får behålla de ideella rättigheterna. Vi ska inte börja tumma på det. Allt som inte går att kontrollera kan inte vara lagligt. Jag är inte för ett kontrollsamhälle. Vi måste kunna komma överens om vissa saker (lagstiftning) utan att behöva kontrollera allt. Det vore fel att ge efter bara för att respekten och förståelsen för värdet i digitala produkter sjunker. Trampa inte på den som redan ligger. Det är som att vi skulle legalisera misshandel ifall misshandeln skulle öka i samhället med motiveringen "Det är ju ändå ingen som respekterar den lagen".
  6. Förstår inte vad den låten har med detta att göra. Finns ju massa tonikor hela tiden i den. Grejen är ju bara att den modulerar en massa, Introt går i B, Versen i A, bryggan i B och refrängen i E osv. Snygg låt och snygga modulationer men skulle inte placera denna låt i det här facket.
  7. Som låtskrivare har man den ideella rätten till sitt verk. Dvs låtskrivaren har rätt att bestämma i vilka sammanhang låten spelas eller används. Om låten ska finnas tillgänglig för gratis nedladdning på internet eller inte. Om nu regeringen vill göra den nedladdning som idag är illegal ”laglig för privat bruk” innebär ju det att de vill bestämma att alla låtskrivare ska tillåta att deras musik används på detta särskilda sätt. Den ideella upphovsrätten urhoklas. Låtskrivaren förlorar makten över sin musik. Det verkar som om staten struntar fullständigt i detta.
  8. Vill inte verka negativ men jag tror att du tjänar på att begränsa dig till någon eller ett par av dessa skalor. Det är svårt att hitta fraser som väcker intresse med denna variant på 12-tonsteknik. Det är ju sällan fel att blanda in lite kromatik eller göra tillfälliga utvikningar i någon annan tonart, men gör man det hela tiden tappar åtminstone jag intresset. Det är möjligt att det funkar att blanda dessa skalor på något sätt, men i det här ljudexemplet kändes det inte direkt som om det fanns något frastänk, det tror jag är väldigt viktigt för att få det att svänga, även om man försöker skapa experimentell och nyskapande musik.
  9. Om du vill byta C jonisk (vardagligt kallat C-dur) till C eolisk (vardagligt kallat ren moll) måste du också sänka A till Ab (6:e tonen). Annars får du en skala som kallas för D-dorisk, det är också en mollskala, men inte den vi brukar kalla "ren moll". Du kan också tänka att du spelar tonerna i Eb-durskalan fast du utgår från tonen C istället för Eb.
  10. Sen kan man ju experimentera med andra modus. Det är faktiskt en jättebra gehörsövning att sjunga samma melodi i olika modus. Sjung tex Vem kan segla för utan vind i Dorisk moll. Alltså Dm med ett återställt B. Ett annat modus som också låter fräckt är frygisk moll. Det vill säga Dm fast med två b-förtecken istället för ett.
  11. En genomgångston är en ton som spelas mellan två ackord. Om man tex ska spela C i första takten och Am i andra takten så kan det vara checkt om basisten klämmer in en genomgångston B (kanske på fjärde slaget i takten om det är fyrtakt) innan Am. Man liksom limmar ihop de olika ackorden med någon passande baston för att få en mjukare line i basen. Ofta gör man detta genom att ta en ton från skalan som ligger mellan de ackorden man ska förflytta sig. Men man kan också använda sig av kromatik, dvs använda toner som ligger utanför den skalan som du arbetar med. Testa dig fram och tänk inte för mycket på om du spelar en "regelrätt" genomgångston. Låter en genomgångston bra så är den bra.
  12. På folkis hade vi ett balkanband som hette Rådet. Vi gjorde bland annat ett ett julmedley med kända julsånger fast i moll. http://www.youtube.com/watch?v=nYO5GxVZb1g
  13. Prova att först skriva en basstämma som följer ackorden, antingen (allra enklast) bara en lång baston per takt eller så kan du rytmisera den lite gran. Byt baston en eller max två gånger i en takt. Denna basline kanske blir lite tråkig eller enformig men efter att du hittat en stämma som fungerar harmoniskt kan du plocka in genomgångstoner och rytmisera ytterligare för att göra den mer intressant.
  14. Om du komponerar ett stycke som håller sig inom enbart en tonalitet (jonisk dur) kan man utgå ifrån följande ackord: Imaj7, IIm7, IIIm7, IVmaj7, V7, VIm7, VIIm7b5 Om vi översätter detta till C-dur blir det alltså: Cmaj7, Dm7, Em7, Fmaj7, G7, Am7, Bm7b5 för moll (eolisk) blir det: Im7, IIm7b5, IIImaj7, IVm7, Vm7 ( V7*), VImaj7, VII7 Om vi översätter detta till C-moll blir det alltså: Cm7, Dm7b5, Ebmaj7, Fm7, Gm7 ( G7*), Abmaj7, Bb7 *Dominanten är oftast i dur i moll vilket är ett undantag eftersom durdominanten inte är ett tonalt ackord. Känn dig inte begränsad av den här mallen, det är bara ett hjälpmedel. Ofta måste man även använda andra ackord för att göra musiken levande och intressant. Prova att utöka mallen genom att lägga på mellandominanter.
  15. Tillgången är ju absolut en faktor till det höga priset. Men det skulle inte vara så stor efterfrågan på en Stradivarius om det inte var en extremt bra fiol. Om det bara varit vad som anses "världens näst bästa fiol" och det bara skulle funnits hälften så många så tror jag ändå att priset skulle vara betydligt lägre. Jag tvivlar lite på att det där testet de gjort i musikministeriet är helt tillförlitligt. Om man vill ha ett visst resultat så kan man ju förstås få det genom att ändra vissa förhållanden så att det blir omöjligt att höra vilket instrument som spelas. För att utnyttja en Stradivarius fulla kapacitet krävs förmodligen en virtuos och därför finns det ingen anledning för en amatörmusiker, eller ens en professionell musiker som inte är framstående konsertviolinist att skaffa en sådan. Det kan ju också vara svårt att avgöra instrumentets kapacitet om akustiken är bedrövlig, om man spelar med en stråke som inte matchar fiolen eller om man inte spelar ut hela fiolens register. Det finns så klart massa andra faktorer. Jag tror helt enkelt att de ville ha ett visst resultat i testet, och därför känns det inte helt tillförlitligt.
  16. Epitetet "leadgitarrist" blir ju bara intressant först när det finns minst två gitarrister. Det syftar helt enkelt på den gitarrist i ensemblen som spelar merparten av de melodiska eller solistiska inslagen. Där med skulle jag aldrig kalla tex Brian May för leadgitarrist fast än han ofta spelar mycket mer melodiskt och solistiskt än han kompar. Det beror ju på vad du menar med att spela efter ackorden. Att säga "spela efter ackorden" är ju inte samma sak som att säga "spela ackorden". Om du ska kompa någon och han/hon säger till dig att spela efter ackordanalysen så menar den personen förmodligen att du ska spela ackorden på ditt instrument, dvs spela alla toner som ackordet innehåller samtidigt så att det bildar en klang. Men om någon säger åt dig att lägga en melodislinga eller spela ett solo och spela efter ackorden så menar den personen att du har frihet att spela toner och sekvenser som passar ackordföljden. Då gäller det ju att ha klart för sig vilka toner som ingår i ackorden och kanske vilken "tonalitet" (tonart) som just den ackordsekvensen har (behöver inte vara samma i hela låten, varje ackordsekvens kan ha en egen tonalitet).
  17. Lägg på en tamburin, det är det ultimata pop/rockinstrumentet.
  18. De spelar bara med ett skönt häng i guran helt enkelt. Ingen shuffle förutom i introt. Vanligare är väl kanske att man låter trummisen hänga lite gran för att få till svänget men här låter de trummisen spela slaviskt efter pulsen så får gitarristen skapa svänget istället. När jag programmerar trumspår i cubase brukar jag ofta förskjuta virveltrumman några hundradels sekunder, knappt så det hörs, vilket skapar ett mer naturligt sväng och får trummorna att låta mindre statiska och syntetiska.
  19. Quoman

    Favorit skala..

    Man kommer väldigt långt med de modala skalorna. De enda skalorna jag använder (eller försöker använda) medvetet förutom dem är pentaskalan/bluesskalan, harmonisk moll, melodisk moll och den superlokriska skalan. Sedan kan man ju alltid lägga på lite kromatik och "köra över" skalorna.
  20. Hej, har tyvärr inte svängarna förbi Stockholm så ofta, bor utanför Örebro.

    Skicka gärna filen till viktor.kumlin(at)gmail.com

    //Viktor

  21. Jag testar gärna. Jag är blåsare själv. Men eftersom jag inte vet vad det är för typ av låt kan jag inte lova att jag kommer att lyckas. Posta en länk till låten så ska jag ge den ett försök.
  22. Sen kan man ju lyssna på Pachelbels Canon i D-dur. Den innehåller tydligen också en välanvänd progression:
  23. Att programmera in tonerna i ett dataprogram kanske fungerar i de flesta fall. Men ibland har man lite olika alternativ att välja mellan då vissa ackord innehåller samma toner men kallas olika beroende på sammanhanget.
  24. Kan man lyssna på demoinspelningen någon stans? Vad är det för genre? Vad är det för typ av blås? En liten flöjtslinga eller köttigt storband?
  25. Ett solklart B7+5 är vad det är.
×
×
  • Skapa ny...