Quoman

Som nykomling här på forumet tänkte jag att man måste öppna hårt 😛 Ärligt talat så tycker jag att musikteori är ruskigt kul så jag kunde inte riktigt hålla igen.

Om du vill lära dig pianoackord tycker jag att det är smartare att du försöker lära dig hur teorin bakom hur ackordsystemet fungerar och är uppbyggt istället för att nöta in ett antal ackord. Om du kan teorin kan du mycket enkelt sedan räkna ut nya ackord som du aldrig stött på tidigare. Dock är det ganska omständigt att förklara och jag vet egentligen inte om det går att lära sig det rakt upp och ner genom att bara läsa det, men jag ska försöka dra lite grunder om du vill. När du lärt dig systemet kommer du märka att du har grymt mycket nytta av det när du ska spela. Att kunna detta är a och o i ackordspel. För att förstå det jag ska skriva nedan krävs lite förkunskaper: Inom en oktav finns 12 toner: C, C#/Db, D, D#/Eb, E, F, F#/Gb, G, G#/Ab, A, A#/Bb, B. Avståndet mellan tonerna brukar betraktas som ett halvt tonsteg. En skala är en serie av dessa toner, det finns tusentals skalor och alla har knepiga namn, men du behöver bara kunna två för att förstå ackordteorin. Den första: Den joniska skalan (den allra vanligaste durskalan i våran kultur, kallas ofta bara för dur) är uppbyggd med följande intervall, i halvtonssteg från grundtonen i skalan: 2, 2, 1, 2, 2, 2, 1 Den andra: Den eoliska skalan (en av de vanligaste mollskalorna i våran kultur, kallas ofta för ren moll eller bara moll) är uppbyggd med följande intervall, i halvtonssteg från grundtonen i skalan: 2, 1, 2, 2, 1, 2, 2 Själva ackordteorin då: Man utgår alltid från en grundton (den ton som har samma namn som ackordet) och ifrån dur eller mollskalan, beroende på om det är ett dur eller mollackord i grunden. Varje ton i skalan får därefter ett nummer (1-7) grundtonen är 1, 8 är octaven. Man kan sedan gå "ett varv" till och 9 blir då 2:ans oktav, 10 blir 3:ans oktav osv. För att det hela ska bli lättare att förklara använder jag mig av C-durskalan som exempel (bara vita tangenter på pianot). Grundtonen C får nummer 1, tonen D får nummer 2, E får 3, F 4, G 5, A 6 och B 7. (Siffrorna i exemplet är nu alltså specifikt anpassade efter C-durskalan. Om man t.ex. väljer D-dur är D 1, E 2, F# 3 osv). Ibland använder man ord istället för siffror. 1 är grundton eller prim, 2 är sekund, 3 är ters, 4 är kvart, 5 är kvint, 6 är sext, 7 är septima, 8 är oktav En vanlig dur- eller moll-treklang består av 1:a, 3:e och 5:e tonen i skalan (grundton, ters och kvint). Ett C-durackord består alltså av tonerna C, E och G. Grunden i att bygga ackord är tersstapling. Dvs olika tersintervall (intervall bestående av tre eller fyra halvtonsteg beroende på om det är en liten eller stor ters) staplas på varandra. En durtreklang består egentligen av en stor ters mellan 1:an och 3:an och en liten ters mellan 3:an och 5:an. En molltreklang består av en liten ters mellan 1:an och 3:an och en stor ters mellan 3:an och 5:an För att skapa mer spännande ackord använder man sedan siffrorna för att definiera tonerna som skall vara med. Ett ackord som innehåller fler toner än grundton, ters och kvint är vad man brukar kalla "färgade". Den vanligaste färgningen är tillkommer genom att man lägger på en liten ters ovanpå kvinten (5:e tonen). Man lägger till 7:an (septiman) i ackordet. Här kommer också det första och ett av få undantag (dock endast i durtonalitet) till ett annars väldigt regelbundet system. Skriver man C7 menar man egentligen "C med liten sjua" d.v.s. man sänker 7:an ett halvt tonsteg. Istället för att lägga till tonen B, vilket ju är den 7:e tonen i C-durskalan lägger man alltså till tonen Bb som är ett halvt tonsteg lägre än B. Skriver man däremot Cmaj7 syftar man på tonen B (den stora sjuan: major seven). Ett C7 innehåller alltså tonerna C, E, G och Bb. Ett Cmaj7 innehåller tonerna C, E, G och B. Resten av färgningarna följer mallen. Men jag ska ta ytterligare exempel: Nästa grad i "färgningsledet" är C9. Den tillkommer genom att man lägger på en stor ters ovanpå septiman (7:e tonen). Man lägger till 9:an. Ackordet innehåller alltså tonerna 1, 3, 5, 7 och 9 dvs C, E, G, (lilla) 7:an Bb och 9:an D. Vill man ha B istället för Bb får man skriva Cmaj9. Nästa grad i "färgningsledet" är C11. Den tillkommer genom att man lägger på en liten ters ovanpå 9:e tonen. Ackordet innehåller alltså tonerna 1, 3, 5, 7, 9 och 11 (samma regler som ovan gäller för sjuan, dvs den ska vara liten). Om man känner att det börjar bli många toner är det kvinten man helst plockar bort, den tillför minst till ackordets karaktär. Nästa grad i "färgningsledet" är C13. Den tillkommer genom att man lägger på en stor ters ovanpå 11:e tonen. Om man ska vara riktigt petnoga ska ackordet alltså innehålla tonerna 1, 3, 5, 7, 9, 11 och 13 men i många fall kan det lätt låta grötigt om man försöker trycka in så många toner. De viktigaste tonerna i ett 13-ackord är 1:a, 3:e, 7:e och 13:e (oktav till 6:e tonen). Ett C13-ackord innehåller i så fall C, E, Bb och A. (se till att inte lägga Bb och A i samma oktav om du inte är medvetet ute efter att skapa dissonans) Andra specialtermer som kan dyka upp är tex, sus, 6ackord, 6/9-ackord, dim och add. Sus betyder suspended och betyder att någon ton förhåller sig till tersen på något vis. Oftast är det 4:e tonen som menas. I ett sus4-ackord spelas 1:a, 4:e och 5:e tonen i skalan (tersen utelämnas alltså). Sus2 förekommer också: 1:a, 2:a och 5:e tonen i skalan används. 6-ackord betyder helt enkelt att du utöver den vanliga treklangen läger till 6:an i ackordet. 6/9-ackord betyder helt enkelt att du utöver den vanliga treklangen lägger till 6:an och 9:an, (i detta fall skall ingen 7:a finnas med i ackordet). Dim är förkortning av diminished (förminskad). Ackordet är också ett undantag från siffersystemet det specialfallet är bättre att du läser om på wikipedia. Det vanligaste add-ackordet är add9. Ackordet innehåller förutom durtreklangen C, E och G även den 9:e tonen D (addera 9:an i skalan). Ett Cadd9 får absolut inte förväxlas med ackordet C+9!! Plus och minus står för helt andra saker, det är lite överkurs men jag tar upp också. Altererade ackord Vi alltså ett gäng siffror som vi kan plocka in och använda i olika kombinationer. Men än så länge har vi ju bara använt toner som ingår i C-durskalan. Hur gör man om man tex vill slänga in tonen Eb (molltersen) i ett C-durackord? Tonen finns ju inte med i C-durskalan. Det är nu vi får användning av plus (#) och minus (😎. Skriver vi + eller # före en siffra betyder det att vi vill alterera upp d.v.s. höja den tonen ett halvtonssteg. Skriver vi - eller b före en siffra betyder det att vi vill alterera ner d.v.s. sänka den tonen ett halvtonssteg. (När tonen betraktas som mollters skall den kallas för Eb eftersom den tillhör 3:e skalsteget vilket utgår från tonen E. När tonen betraktas som en högaltererad 9:a skall den kallas för D# eftersom den tillhör det 9:e steget vilket utgår från tonen D.) Därför skulle tonen D# i C-dur kunna betraktas som en högaltererad 9:a alltså C7+9 (ett skrivsätt som ibland kan synas i äldre notupplagor är C7-10. Nu för tiden är C7+9 långt vanligare). Tänk på att om du inte vill ha Bb med i det ackordet (vilket i och för sig är ganska ovanligt) räcker det inte med att ta bort 7:an, för C+9 betyder egentligen samma sak som C7+9. C+9 är ett uttryck som är lite mindre tydligt och bör därför avrådas. Om du vill ha den högaltererade 9:an men inte 7:an i ackordet måste du skriva Cadd+9. Om ett altereringstecken står för sig själv antas det gälla kvinten (5:e tonen): ex C+ betyder egentligen C+5. Toner som går att alterera, d.v.s. höja och sänka, är 5:an, 9:an, 11:an och 13. Något som är väldigt basic men som jag inte fick in någonstans tidigare är hur man betecknar olika bastoner i ett ackord. I ett C-dur ackord tex är alltid bastonen ett C om inget annat anges. Eventuell annan baston anges med hjälp av tecknet /. Ackordet skrivs först och önskad baston efter tecknet (det borde ju vara tvärt om om man tänker på hur man håller händerna när man spelar piano). C med tonen E i basen skulle alltså tecknas C/E och C med tonen G i basen skulle tecknas C/G (för att ta de vanligaste exemplen). Sådär! Det här är egentligen bara grunderna, men en bra början. Det kan vara bra att ha koll på de olika dur- och moll-tonarterna, skillnad på #- och b-tonarter och sånt men det får du googla på.