Strummindude

Det tror jag inte går så enkelt. Det handlar ju inte bara om formatet på pluggen, utan hela protokollet är annorlunda och skulle i så fall behöva ett översättningslager. Så det är nog uteslutet att det finns en adapter som bara ändrar interfacet. Den skulle i så fall behöva en koppling till en mjukvarulösning, antingen i form av en drivrutin eller någon integrerad chipshistoria. Förmodligen rätt dyrbart om du nu lyckas hitta någon produkt.

Nej, det gör det inte. Vad det handlar om är förstås musik som handelsvara. En nyttighet som någon satt ett pris på. Precis som din arbetskraft har ett pris. Det finns ur den aspekten ingen som helst principiell skillnad mellan de två sakerna. De är handelsvaror så fort de är prissatta. Visst kan du jobba ideellt och visst kan du gasta My Way i duschen. Men då är det ju ingen handelsvara det är fråga om.

Undrar om Jonas Isaksson har royalties på Roxettes låtar.

Då tror vi likadant. Förr handlade man plattor, nu filer och i framtiden köper privatkonsumenten licenser eller abonnemang, precis som redan idag är fallet med mjukvara. Dessutom närmar vi oss snabbt en framtid där varenda apparat som kan spela musik är uppkopplad mot nätet hela tiden, utan möjlighet att "dra ut pluggen". Allt data finns på nätet, intern lagring ett minne blott. Teknik och metodik finns ju redan. Vad som fattas är mognad och utbredning. Och en ny generation användare som inte tror på farfar när han berättar hur meckigt han hade det med fildelningen när han var en liten grabb.

Visst. Men vad det handlade om var att misstro folk för att de tar en klar ställning i frågan. Det är en sak att ta ställning, en helt annan att inbilla sig att man sitter inne med "lösningen på problemet", med en enkel, extrem och oftast fullständigt utopisk åtgärd. Vilket jag gav exempel på. Edit: Jag kan ju för all del ha missuppfattat vad Wizball ville säga med sin kommentar om misstro. Att man misstror extremister är ju inget märkligt.

Kontorsstolen Boris från Jysk. Kostade bara 300 pix i höstas när jag köpte den, nu har de höjt till 450. Kriterierna var, i prioordning: billig, ej karmar (gitarrist), plats för min feta röv, bekväm. Den här uppfyllde alla - jag är riktigt nöjd med den. De blå vingarna gör mer än man tror för komforten, och så viker sig ryggstödet skönt bakåt en bit när jag behöver sträcka ut mig i helt oergonomisk halvliggande ställning och fundera en stund. Edit: bilden

Hur menar du nu? Kappvändare och staketsittare är mest trovärdiga? Olaglig fildelning är olaglig! 😛 Är detta en "extrem" åsikt? De jag misstror i debatten är snarast de som tvärsäkert pekar ut "enkla lösningar": - Släng alla fildelare i fängelse, banna dem från internet på livstid och beslagta deras datorer! - Musik och film ska vara gratis för allt annat än att all information är fri är fascism och förtryck! Det finns inga enkla lösningar, förstås. Det här problemet kommer att ta både mycket tid och resurser i anspråk under en lång tid framöver. Det tråkigaste av allt är nog att illegal fildelning med rätt stor sannolikhet kommer att leda till ett mer slutet, övervakat och "integritetskränkande" samhällsklimat. För oss alla. Det har ju redan börjat. Här försöker piratpartister och liknande vältra över ansvaret för utvecklingen på artister, rättighetsinnehavare och justitieministrar. Förhållandet är ju precis det motsatta. Fildelning driver på den integritetskränkande utvecklingen och förser de som tycker att övervakning och kontroll är bra med ammunition och bränsle i debatten. Sluta fildela så ökar friheten för oss alla. Åtminstone på lite sikt. Därför anser jag att det är viktigt att argumentera emot fildelning.

1/2 flaska rödvin. Garanterat!

Allt jag köpt med kort (och det är nästan rubbet) finns registrerat och indexerat i databaser. Uppgifter om samtliga mina telefonsamtal och uppkopplingar mot internet går att spåra. Alla mejl och sms jag skickar går förstås att spåra tillbaks till mig. Det enda av privat natur i det du skrev är väl mina promenader. Det kan jag inte tänka mig att nån har koll på. Överhuvudtaget är det ju så att alla sorts transaktioner man gör där någon databehandling är inblandad lämnar spår efter sig, det får man kallt räkna med. Behöver man kommunicera med nån utan att det syns nånstans så får man åka hem till personen och ringa på dörrn. Vill man handla nåt utan att det kan spåras så får man se till att göra det med kontanter.

Det är snarare så att du misslyckats med att påvisa något annat än att du TYCKER att påståendet är falskt. Du anser inte att din arbetsförmåga är en handelsvara? Hur privat anser du att din inkomst är? Hur privat anser du information om vem som är din arbetsgivare är? Hur privat anser du det faktum att du är arbetslös är? Hur privat anser du att information om ditt brottsregister är? Hur privat anser du att din hemadress är? Hur privat anser du att din bilmodell är? Hur privat anser du att din bils skick är? Hur privat anser du att ditt civilstånd är? Hur privat anser du information om vem du lever tillsammans med är? Hur privat anser du att dina konsumtionsvanor är? Hur privat anser du att din sjukjournal är? Hur privat anser du att dina medicininköp är? Allt detta och mycket, mycket mer därtill är information om dig som flyter omkring i en hel massa mer eller mindre säkra databaser. Det verkar kanske i det läget en aning fånigt att oroa sig över var informationen hamnar om vilka polare du säger tja till på fejjan eller vilken brud du har en msn-flört med eller om du kör ett program som öppnar sockets mot nån tracker.

Hur många drar alltså nytta av din yrkesverksamhet utan att betala för den? Ser du parallellen eller ser du den inte? Så det var när allt kommer omkring alltså inte någon hyllning av den censurerande kinesiska kommunistdiktaturen det var fråga om. Utan det var ett exempel på att "content filtering" är något som är tekniskt möjligt att genomföra. Man behöver ta ansvar för allt man tar sig för med, inom livets alla områden. I stort sett allt man gör skall vara spårbart, försäkrat, underskrivet, kvitterat, dokumenterat. Varför skulle det man tar sig för med på internet inte medföra något ansvar, och innebära noll spårbarhet - zero accountability? När det gäller nätaktiviteter som rör sig om handel och handelsvaror.

Är din yrkesverksamhet en gratiskonsert? I så fall har du kanske en poäng, annars inte. Spotify betalar åtminstone jag för. x3 faktiskt. Det må du väl tycka. Men du borde ju kunna se parallellen att kommersiellt tillgänglig musik liksom din (eller min) yrkesverksamhet bägge två är en handelsvara. Sen kan man dra den parallellen så långt man önskar. "China’s ignoble effort to suppress online dissent" Hehe! Jag gissar att du inte vet vad "ignoble" betyder?

Du påstår att det är fel, men var är dina argument? Själv tycker jag nog att poängen att en eventuell samhällsnytta inte har ett dugg med priset på en låt att göra är helt oantastlig. Det är inte samhällsnyttan man gör business på. Och det är det ju aldrig när det gäller affärer, så varför skulle just musikbranschen utgöra ett undantag? Dessutom ser jag inte var du hittar något resonemang om drivkrafterna bakom musik i det johaseo skriver. De flesta, även piratpartister, är överens om att upphovsmän skall ha rätt att göra business på den musik de skapar. Ensamrätt. Synen på hur lång tid ensamrätten skall gälla skiljer sigdäremot ganska markant åt mellan debattörer. Jag har läst nånstans att Piratpartiet officiellt propagerar för 5 år. Man skulle alltså ha 5 år på sig att göra stålar på sin ensamrätt, sedan skulle låten vara allmängods. Det tycker jag är en orimligt kort tid. Idag gäller ensamrätten 70 år efter upphovsmannens död. Det tycker jag är en orimligt lång tid. Men oavsett kort eller lång tid så står det ju helt klart att även piraterna inser att digital information är en handelsvara, och därmed något som man inte automatiskt har rätt till för att någon utan lov gör en fil tillgänglig på nätet. Vad är det som är flummigt med det?

I inställningarna för Cubase 5 så kan man bocka i en ruta som gör att pluggarna automatiskt sorteras per tillverkare. Men det hjälper ju förstås inte om man vill sortera på något annat sätt...

Det låter nästan som om du jobbar med fel mixer i projekten. Du är inte i Control Room och mixar? Om du inte ställt om nåt så är det den mixer du får upp med F3 som gäller.

Här är en guide (Audio interface wizard): http://www.recordingreview.com/soundcard/s...card_wizard.php Den är visserligen på engelska, men jag hoppas att den är till lite hjälp i alla fall.

Mitt Lexicon U42S funkar med Windows 7. Både 32- och 64-bitars.

Har du prövat med att ändra inställningarna för din ASIO-drivrutin? Ställt upp buffertstorlek eller ökat latencyn?

Utan att ta till mig vadå?

OK. Att det förekommer är vi ju helt överens om. De har till och med två. Det där är helt klart ett intressant fenomen. Jag ser det mer som ett slutgiltigt kvitto på rättighetsinnehavarnas totala strategihaveri. För inte kan man betrakta piratpartiet som något annat än en missnöjesyttring? Och egentligen ett missnöje mot informationsövervakning snarare än mot ett skyddande av rättigheter.

Hela ditt sätt att resonera är föga övertygande. Du är så less av din egen kamp att du anslutit dig till dem som agiterar för avskaffandet av immateriella rättigheter? Fool the other one! 😆 Det är ju självklart så att det är de som inte respekterar rättigheter som driver på rättighetsinnehavarnas kamp. Rättighetsinnehavare är en ekonomisk och därmed en politisk faktor. De som förbryter sig mot rättigheterna är ingen politisk faktor alls. Ta en vild gissning om resultatet.

Att det du upplever som värdefullt är vad du ska göra rätt för. Inte riktigt. Nyttan är ingen transaktion. Nyttan är "värdet". Transaktionen är ju ett utbyte. I fildelarfallet så blir det ingen motprestation i utbytet. Jag har nog gjort mitt bästa för att försöka förklara. Om vi ändå inte förstår varann så kan jag bara beklaga. Det man stjäl är i så fall en upplevelse, eller tillfredsställelsen av ett upplevt behov. Fildelaren betalar inte priset för sin upplevelse, så mycket är ju säkert. Det är säkert möjligt. Och då är det hela snarast en utbildningsfråga i mina ögon. För rättigheter och skyldigheter upphör ju inte att existera för att man inte vet om dem eller reflekterat över dem. Jag håller förstås med om att en klappjakt på fildelare inte är någon bra lösning. Åtminstone inte som ensam åtgärd. De som företräder upphovsrätten idag tycker jag gör sin egen sak en otjänst genom att framstå som bovarna i dramat. Som sagt så tror jag att arbetet med att återupprätta respekten för upphovsrätt är långsiktigt och har en hel del med information och utbildning att göra. Men också en anpassning till tekniken, förstås. Kopiorna och kopieringskostnaden har inget alls med värdet att göra, faktiskt. Vad rättighetsinnehavaren sätter sitt pris på är en upplevelse. Det är den man "stjäl" utan att göra rätt för sig. Upplevelsen minskar inte med antalet kopior. Om så vore så skulle priset för en cd minska omvänt proportionellt till upplagans storlek. En stor fara när man tar sig friheter är ju alltid att man riskerar att hamna i repressivitet, eftersom man ju tar sig friheter på andras bekostnad - avsiktligt eller oavsiktligt. Repressalierna i det här fallet är ju inte bara "jakten på fildelare". Det blir även en kapprustning mellan krav på personligt ansvar och nätanonymitet. Villkor för ISP:er stramas åt, etc. Priset för "gratisfilerna" kommer att bli högt, och det kommer till den mesta delen att betalas av andra än fildelarna själva.

Ska du spela in akustiska instrument? Vad är dåligt med det du har? Vad är det som gör att det låter kass?

Ju mer du berättar om vad du har för behov, hur du hade tänkt använda kortet och vad du förväntar dig av det, desto större är nog chansen att någon ger dig ett förslag.

Tänk efter nu, laxlaxlax. Vad är "ekonomiska medel", och vad är dessa i grunden till för? Det verkar precis som om du tror att "ekonomiska medel" är till för sin egen skull, men så illa kan det väl ändå inte vara? I anslutning till detta så fundera gärna över vad ett "värde" är, och hur värden manifesteras i olika sammanhang. Som exempelvis när det gäller fildelning. Hur uppstår något "värde" för dig i detta sammanhang. Skulle du verkligen tanka hem något om det var totalt värdelöst för dig? Jag tycker att det verkligt intressanta ur ett humanperspektiv är hur fildelare rättfärdigar sin hantering. Ett väldigt vanligt resonemang är ju att filen man tankar saknar värde. Man brukar hänga upp detta på att det inte kostar något att kopiera en fil. Och det gör det ju inte heller, så det är helt rätt resonerat så långt. Men sen spricker resonemanget. Om det nämligen var så att värdet hade något med kopieringen att göra så skulle man ju alltså vara rikare och mer tillfreds ju fler kopior av filen man ägde. Men så är det ju inte. Så värdet måste alltså ha med något helt annat att göra än hur många kopior som finns. Eller vad tror du?