Ventures

Det sitter en spaltventil ovanför fönstret i karmen. Där har du hål rakt ut. De höga frekvenserna tar sig in där det läcker luft. De låga från lastbilarna får du ta bort med ett högpassfilter. Hittade lite info här. Du får helt enkelt bygga ett rum i rummet om du inte kan flytta ut på landet ;-) http://www.akustik.nu/index.php/studio/replokal-och-inspelningsrum

Det är väl ingen höjdare att variera temperaturen för mycket för ett instrument man är rädd om. Lack kan spricka osv. Min (el)gitarr som legat i fodralet inomhus sedan sommarvärmen låg en ton högre nu när jag tog upp den.

Jag säger som Hifi-klubbens slogan: "Bad sound kills good Music". Men sedan började Hifi-klubben sälja MP3-spelare och trovärdigheten, om den någonsin funnits, var som bortblåst :-). Man undrar om så många under 30 någonsin kommer att få uppleva riktigt bra ljud ;-).

Du har ingen "elektronikkompis" som kan hjälpa dig att knåpa ihop tåtarna? Alla är självklart inte intresserade av hur elprylar funkar, men för att öka chansen att det ska fungera korrekt hjälper lite baskunskaper i ämnet. Angående isoleringen är det inga rörliga delar så det räcker med att se till att ändarna inte kan få kontakt med något annat, t.ex med hjälp av tejp krympslang eller en annan isolerande slang som inte trillar av. Viktigt är att det blir kontakt mellan de trådar som ska "lödas" ihop. En korrekt pressad kabelsko/skarvrör funkar. Om det är en isolerad kabelsko har du löst isoleringen också. En "sockerbit" är också bra, om den får plats. Att vira ihop trådarna med fingrarna blir sällan bra, men det kan funka ett tag tills det börjar oxidera. En riktig lödning tar minst plats och är trots allt bästa lösningen, fortfarande.

:-) Nej jag har inte micken bakåfram. Jag har ett Presonus Inspire 1394 som man får ligga väldigt högt i gain för att få någon volym med. Jag matar micken med fantomspänning från kortet. Det lät betydligt mer när jag spelade in på dagtid och kunde "ta i" lite, men det är inte mycket "headroom". Jag har provat olika ställen mellan hålet och 12:e band. Vid ljudhålet låter det ju mera men det är inte riktigt det ljudet man vill ha. Men man kanske ska hitta den rätta vinkeln? ;-).

Är det byte av ljudkort som gäller då? Jag spelade först in med en SM-57-klon och där är nivån för låg, trots att den har högre känslighet än originalet. Därför ville jag testa med kondensatormick.

En gammal och en nyare kompis. Fender "The Strat" 1980 Lake Placid blue, helt original. T.o.m. putsduken ligger kvar i prylfacket. Köpte den nyinkommen i butiken innan färgen ens hade torkat. Den luktade starkt av lösningsmedel de första veckorna. Vox DA5 är perfekt för trångbodda. ClearSound lite uppdaterad. Köpt på postorder (Hobbex).

Testade nyanskaffad Röde M3 på akustisk gitarr igår i ett vanligt litet rum med surrande dator inom några dm. Inte helt nöjd med ljudnivån trots nästan full gain, men jag kunde iofs inte spela hur högt som helst vid den sena timmen. Lekte istället lite med presets för reverb (i cubase artist 7) och som nybörjare är det överraskande vad det gör åt karaktären på ljudet, med allt från "städskrubb" till "katedral".

Påverkar latency annat än hur man upplever ljudet vid iinspelningstillfället? Jag tar ut medhörningen i ljudkortet (presonus inspire) utan fördröjning.

Jag stänger datorn när jag går och lägger mig. Dock får nätaggregatet fortfarande ström så det borde också göras strömlöst. Jag tänker mest på att minska eventuell risk för brand och elförbrukningen (9 fläktar och 5-6 hårddiskar). Det mesta går visserligen ner i viloläge. Om datorn pajar vid uppstart så får man anledning att uppgradera. 😉 Datan är vanligtvis uppbackad med kopia på annan ort. Man brukade säga att en stereo behövde komma upp i balanserad temperatur innan den lät som den skulle, om man hade dyra grejer. Kanske gäller det också för bättre monitorhögtalare?

Det där var ju också en variant. Jag tänkte mig att flytta micken längs med strängarna istället för att ha fasta lägen. Men det är säkert också redan uppfunnet 🙂

En flyttbar mick borde ju vara något att testa. Eller finns det redan?

Mina intryck efter några veckor med Cubase är att det inte är något självinstruerande användarvänligt program. Det verkar inte finnas några genvägar för den som vill börja skapa musik direkt. Det tog ett tag att förstå hur "bussarna" fungerar så man får ljud in och ut ur programmet över huvud taget. Den delen känns fortfarande inte helt självklar. För att inte tala om trummodulen. Jag saknar en riktig manual där man kan hitta det man söker direkt och inte behöva se på youtubefilmer om sådant man för stunden inte vill veta. Kvickstartshäftet ger inte någon användbar information. Som det är nu så styrs resultatet av det som man lyckas få ur programmet. (Trummorna blir galet fel).

Så här står det i bruksanvisningen till min "defluxer": "Bandspelarens tonhuvud och bandföringsmekanism blir efter ett tags användning magnetiska. Detta medför att dessa, i sin tur, påverkar inspelat material negativt. Denna hörbara försämring yttrar sig genom att bruset ökar och diskanten försvinner. Denna försämring sker gradvis vid varje avspelning av bandet och så småningom blir det bara brus kvar. Tänk på att ett inspelat band skall låta som nytt minst 100 ggr om man håller sin bandspelare avmagnetiserad. För att undvika denna kvalitetsförsämring behövs en regelbunden avmagnetisering. För bästa resultat rekommenderas avmagnetisering var 30:e speltimma. Det är för det ändamål som VMP "emag" tillverkas och den fungerar urmärkt på alla typer av bandspelare - kassettdäck, radiorecorders, rullbandspelare och videobandspelare." Det är rena hokuspokusen. Man håller spetsen på defluxern framför det som ska avmagnetiseras,trycker in knappen, för defluxern fram och tillbaka några gånger och med strömbrytaren fortfarande intryckt avlägsnas defluxern sakta c:a 1/2 meter innan knappen släpps. Om knappen släpps för tidigt kan man få motsatt effekt. Den fick i alla fall bra betyg i Teknik För Alla, Radio & Television och HIFI & Musik när det begav sig (1979). http://www.tekniskam....se/1/2217.html http://forum.studio....5-kassettporta/ Ha ha och här hittar jag en som använder defluxer också (det är inte jag):

Idag får man vara glad om det finns kassettband av någon kvalitet i butikerna. Krombanden var ju ett ganska sent påfund så de kanske finns kvar. Det påstods att kromband slet mer på tonhuvudet (på äldre bandspelare) och hade man inte "kromläge" på kassettdäcket var det ganska meningslöst med kromband. "Kromläget" var ett slags filter bland bias- och Dolbyknapparna som dämpade det extra bruset (eller diskanten) som krombanden gav. Skillnaden mot att använda "vanliga" band är främst bättre diskant hos krombanden. 90 minutersband var väl vad man maximalt kunde använda med bibehållen trygghet ur bandsalladshänseende. 120 min var av tunnare kvalitet för att få plats i kassetten. Jag tror inte konsumentbanden var tjockare än C90-banden bara för att de innehöll kortare speltid. De var bara kortare.

Stairway to Heaven och Hotel California. Finns det fler tillfällen man behöver en doubleneck? Dessutom är halsen skruvad. Säkert kul bygge, men vad ska man ha den till?

Om jag hade en musikaffär skulle jag nog också bli rätt vissen av att dagligen se mitt lager av instrument sakta men säkert degenerera i smågrabbars svettiga händer, som när de väl bestämt sig, om de någonsin får råd, i alla fall handlar på postorder. När jag själv var liten grabb på 70-talet stod jag och drömde och dreglade vid gitarrväggen i Hagströmbutiken. Men provspela fick man ändå inte, så första köpgitarren kom från Hobbex. Farbror Bäckström i den inrökta musikaffären fick bara sälja plektrum. Några attitydproblem märkte jag inte på den tiden, förutom att de inte gillade att man fingrade på sådant man ändå inte skulle köpa. Många år senare när jag i en annan butik reklamerade ett Ibanez-delay som jag tyckte distade i min fenderförstärkare så tvingades jag lyssna på säljarens 10 minuters bluesimprovisation på nära full volym med eko innan han sa att jag kunde få pengarna tillbaka för pedalen. Nuförtiden brukar det sällan vara något problem att bli tagen på allvar eftersom man sällan går in i en musikaffär utan anledning. Olika individer kan finnas lite överallt och de förgyller oftast bara vardagen genom att vara antingen genomtrevliga eller komiskt otrevliga.

Var med i ett bas-forum på 90-talet. Någon använde tvättkorgar (fyllda med kläder förstås) med framgång. Lyckan blev väl kortvarig när det blev tvättdags :-). Men det säger något om densiteten.

Som jag förstår det ska min Zoom H2N kunna ställas att trigga igång inspelning vid en viss ljudnivå och stänga av när det är tyst igen. Risken är väl att man spelar in oväntade grejer också..:-). En Zoom kan man ju ha till lite annat också.

Presonuskortet som jag nu kört på är ett externt firewirekort utan midi, men med line i/o, gitarr- och xlr-ingångar. Det interna M-audiokortet har midi och line i/o men inte gitarr- eller mikrofoningångar (xlr). Eftersom jag inte kan köra båda korten samtidigt pga olika ASIO-driver så verkar det vara bättre att ta in midi via USB (som inte använder ASIO?) och skippa M-audio-kortet. Men det verkar ändå bli något knas med outputen från midikanal(en/erna) i cubase som inte vill låta samtidigt som audiokanal(en/erna) eller tvärt om. Jag får försöka hitta en instruktionsbok för att förstå vad jag gör.

Tack för svaren. Jag höll mig till Presonuskortet igår och lyckades få det att låta både från audio- och midispåren samtidigt, men sedan försvann ljudet från midispåren igen. Jag får backa ett steg och försöka hitta lite basic-info så man vet vad man gör. Men man vill ju komma vidare så snart man kan. Midi-interfacet är en sån där billig blinkande kinesisk dosa med midi in och ut samt en usb-kontakt. Det kanske inte är någon skillnad på signalkvaliten mellan den och M-audiokortet? Tänkte först skaffa en Edirol USB-dosa, men testade den billigare varianten först och den verkar ju funka.

Som nybörjare, kan man säga, på Cubase 7 (Artist) så blir jag aningen frustrerad när det gäller att få signal att gå fram dit man vill. Det som kanske stökar till det är att jag har olika ljudkort. För MIDI har jag dels ett enkelt USB-interface, dels ett M-audio Audiophile. För gitarr och mikrofon ett Presonus Inspire Firewire. Line/hårdvarusynth går också in via M-Audio. Det verkar krävas att man ställer om allt när man byter källa. Hur hanterar man detta praktiskt och var hittar man uttömmande instruktioner hur man gör? Det jobbiga är att man inte vet vad man gjorde när det väl funkar så nästa gång blir det samma letande bland ASIO och output-varianter. Mycket tacksam för tips.

Om man multiplicerar antalet lyssnare med 12 dollar blir det andra proportioner. Jag är inte förtjust i mp3-kvalite, men man har blivit så bekväm att man inte orkar dra igång skivspelaren och vända skiva var tjugonde minut längre när man kan plugga in ett USB-minne som innehåller flera dagars nonstopmusik. Dessutom gillar inte frugan högtalarna som krävs för att göra musiken rättvisa utan det får på sin höjd vara något litet som smälter in i bakgrunden. Skulle tro att det inte finns så många aktiva "audiofiler" kvar.

Tänkte skaffa mig Cubase Artist 7 (för jag tror jag klarar mig med det begränsade antalet kanaler). Jag tänkte spela in några gitarrer och kanske sång, men också "en massa" syntar, både hård- och mjukvaru. Skulle man snabbt "växa ur" Artist, eller vad skulle en användare med fullversionen sakna mest i Artistversionen? (Jämförelselista här : http://www.steinberg.net/fileadmin/files/PRODUCTS/Cubase/Generation_7/Cubase_7/PDF/Comparison_Chart_C7_CA7.pdf )

Har en likadan no-name P-bas från rusta. Inga problem med stämning och intonation. Jag har inte bytt strängar någon gång så det kanske blir problem om jag gör det. Spelmässigt är den nästan i klass med Fenders P-bas, åtminstone den jag testade på musikbörsen eller vad de heter numera. Ljudmässigt har jag inte jämfört. Misstänker att det är skillnad. Kvalitetsmässigt kan jag tänka mig att det är stora variationer på dessa billiga basar. Man säljer väl allt som tillverkas och byter ut om någon klagar. Kommer ihåg att ett exemplar hos rusta var krokig som en banan, så det är väl ett lotteri.