Dålig studioerfarenhet.

[brojd]

Kul diskussion, vill även vara med på ett hörn.

Jag har aldrig spelat in i en riktig studio, men jag tror faktiskt att det som gör det mesta av kvalitén är akustiken. Man har helt enkelt mer möjligheter att påverka ljudet som går in i mickarna i en "riktig" studio jämfört med en hemmastudio eller garage.

Mitt tips till er som vill ha bättre ljud på era produktioner är alltså att lägga åtminstone en del av pengarna ni lägger på dyra prylar på att istället förbättra akustiken.

Någon som delar min åsikt? 😄

//Micke

Ja, speciellt om man spelar in mycket synthar. 🙂

[VacUm]

Kul diskussion, vill även vara med på ett hörn.

Jag har aldrig spelat in i en riktig studio, men jag tror faktiskt att det som gör det mesta av kvalitén är akustiken. Man har helt enkelt mer möjligheter att påverka ljudet som går in i mickarna i en "riktig" studio jämfört med en hemmastudio eller garage.

Mitt tips till er som vill ha bättre ljud på era produktioner är alltså att lägga åtminstone en del av pengarna ni lägger på dyra prylar på att istället förbättra akustiken.

Någon som delar min åsikt? 😛

//Micke

Definitivt.

[MusicNixon]

Ett trick är väl att köra ut syntharnas ljud via högtalare i ett rum, och sedan micka upp högtalarna/rummet. Har för mig att jag läste att Bruce Swedien gjorde så när han spelade in "Thriller" och "Bad"

Men vad vet jag?

[slaptap]

Här är en liten story som jag fick höra för ca 20 år sedan av en studiogubbe. Kan vara lämplig att ta upp nu i diskussionen om kunskap versus dyra prylar. De flesta här har kanske hört den tidigare (i någon version, finns nog många men den här är troligast), men för de yngre här på forumet kan den kanske väcka en funderare.

Deep Purple var ute på turne, och när de ändå passerade skandinavien så var det bestämt att Ritchie Blackmore skulle inom Sweet Silence-studion i Köpenhamn (som hade väldigt gott rykte) för ett solopålägg. I studion hängde/drällde/jobbade en yngre kille vid namn Flemming Rasmussen som troligtvis hjälpte till med lite av allt (laga sladdar, koka kaffe, springa ärenden etc etc?). När Ritchie dök upp ville ju alla "stora grabbar" hänga runt Ritchie för att snacka och sola sig, och stackars Flemming 🙂 blev utskickad i liverummet för att mika upp Ritchies rigg. Efter rundsnack och smörjning var det så dags för solopålägg, och Ritchie skulle ställa in ljudet. Knappen från Off till On, och.....WOOOOOOW...VILKET SOUND!!! DIREKT!!! 😄

FLEMMING, VAD HAR DU GJORT??? 😄

Flemming var helt oförstående, men förklarar att han "bara tog en mikrofon som såg bra ut och ställde upp den framför riggen". 😛

Blackmore förbjöd samtliga att så mycket som att pilla på en knapp, någonstans.

Flemming blev sedermera en framgångsrik producent med både Gasolin (Kim Larsen&Co) och Metallica (3 första plattorna) på sin lyra för att nämna några.

Vad är då facit av denna story (som säkerligen finns i många versioner)?

Jo, det behöver inte vara de dyra prylarna, ej heller den tekniska kompetensen som krävs för att "få till det". En kombination av utrustning och slump kan vara det avgörande.

[Henrik A Vogel]

OM jag får vara en outhärdlig messerschmitt, så startade Flemming Rasmussen Sweet Silence (tillsammans med Freddy Hansson), så jag tror aldrig att han har varit kaffekillen där. Men det är en kul anekdot.

HÄlsningar

/Henrik

[Coffeemidget]

vogel, e inte de polskt?

czesc 😛

[SERO]

men...

korva ibana pitchka

(ville inte förolämpa någon, bara glänsa lite...)

[Coffeemidget]

men...

korva ibana pitchka

(ville inte förolämpa någon, bara glänsa lite...)

Kallade du någon prostituerad nyss?

[SERO]

Nä jag ville bara visa mina språkkunskaper

Redigerat 9 december 2004 av SERO

[Henrik A Vogel]

vogel, e inte de polskt?

czesc 😛

Jag vet att det finns polacker som heter Vogel, men min släkt kommer från södra Tyskland (och namnet uttalas alltså "fågel"). Där är namnet ungefär lika vanligt som Nyström är här, men märkligt nog tror vissa man talar med i Sverige att man kommer från värsta adelsätten.

Hälsningar

/Henrik

[Coffeemidget]

Jag har tydligen ett sköldmörke från min polska sida av släkten.. leliwa.

[MusicNixon]

Flyttas till Heraldik-forumet?

😏

Redigerat 9 december 2004 av MusicNixon

[Nanne]

Veckans visdomsord? Såklart vissa som kommer in spelar illa. Men de måste ju ändå göra det bästa av situationen. 

*host Nic and the Family */host*

[slaptap]

OM jag får vara en outhärdlig messerschmitt, så startade Flemming Rasmussen Sweet Silence (tillsammans med Freddy Hansson), så jag tror aldrig att han har varit kaffekillen där. Men det är en kul anekdot.

HÄlsningar

/Henrik

Du har säkert rätt, vogel! Jag har bara hört storyn i den här versionen, och det var jättelänge sedan... 😕

[Henrik A Vogel]

För att återgå till trådens ämne:

Var, hur eller med vem det är bäst att spela in beror naturligtvis på vad man ska ha inspelningen till. Är det en förproduktionsdemo, en inspelning som skall ges ut kommersiellt, eller något mittemellan? Det är tragiskt när folk med hemmastudion i ett hörn av vardagsrummet börjar titta efter till exempel mickpreampar för 10 papp per kanal, då har marknadsföringen slagit över i psykos. För om man ska ha någon nytta av en så dyr och specialiserad enhet då är det en miljon saker man bör ha i ordning först. Högklassig lyssning, högklassiga omvandlare, högklassig akustik och det viktigaste av allt - högklassiga instrument som är väl underhållna.

Lika galet är det när marknadsförarna lyckats skapa motsatt psykos, som går ut på att man tror att man kan skapa toppljud i hemmamiljö. Visst, håller man mestadels på med elektronisk musik och samplingar ligger man förstås bättre till, men även här behöver man en riktigt bra lyssning (bra högtalare och ett välavvägt rum) för att uppnå riktigt bra resultat, för annars kan man inte mixa ordentligt. (Men man kan förstås lämna ifrån sig mixjobbet eller hyra in sig i ett bra mixrum). Det råder ingen tvekan om att de resultat man idag kan uppnå i hemmamiljö är hundrafalt mycket bättre till en bråkdel av priset än när jag började spela in musik för snart 20 år sedan. Ljudbibliotek, Pod:ar, mikrofoner och preampar, allt på hemmapularmarknaden är billigare och bättre idag.

På ett sätt är jag glad att inspelningstekniken har demokratiserats på det här sättet. För det innebär att allt fler förstår att en helt oumbärlig ingrediens i musikskapande och -inspelning är kunskap och god smak. Verktygen spelar roll, men de är ingenting utan någon som kan använda dem.

Summa summarum: Fundera över vad dina inspelningar skall användas till. Anpassa budgeten därefter.

Hälsningar

/Henrik

[wonderboy]

Vill dela med mig av en självupplevd sak.

För många år sedan vann mitt band en rocktävling (Vi vann faktiskt flera stycken, sådetså, men i alla fall) 😎 . Första priset i just denna tävling var att få spela in en låt i en professionell studio och få komma med på en samlingsskiva med Gbg:s då bästa nya band, Hurra! Nu skulle vi äntligen "breaka"! Vi repade som fasiken på vår mest kommersiella låt och snackade arrangemang, pålägg och annat. 😎

Rustade till tänderna anlände vi en vårmorgon till "den stora studion" i Mölndals Kråka (Jo, det heter så). Vi blev emottagna av studioägaren/skivbolagsdirektören/producenten/mediastrategen etc och hans inspelningstekniker samt hans sekreterare. Ett skivkontrakt signerades och vid det laget hade alla vi tre igruppen haft åtskilliga, ofrivilliga men ack så sköna, sädesuttömningar i våra brallor. När vi sedan visades in i studio A, förstod vi att inget skulle bli sig likt hädanefter. Vi riggade upp våra grejor, studioteknikern riggade mickar och lyssning samtidigt som hon vräkte ur sig ett gäng svengelska fraser om ditt och datt. Vi förstod ingenting men vad gjorde det, vi hade ju vunnit!

Vi drog igång inspelningen. Wow, det gick sådär! Efter ett antal timmar kallade teknikern ut oss till "control-deck"! Vi gissade att hon menade det kontrollrum hon satt i och det verkade rätt. "Hör Ni, grabbar" sa hon. "Gå ut och köp er en hot-dog så ska jag producera en smula. Kom tillbaka om en halvtimma!". Rysligt hungriga hade vi blivit och en würst skulle ju inte sitta fel men..... tar det verkligen så kort stund att producera en låt? 😲

Korven var god. När vi kom tillbaka förstod vi att hon menat att hon hade gjort en snabbmix. Nu var också "Big Boss" på plats. Vi knäböjde framför honom, han sa åt inspelningsteknikern att starta bandet och ut ur högtalarna strömmade.......... äcklig sörja av dåligt inspelade otajtheter på trummor ihop med kasst inspelad bas som körde banjoslingor till basgångar och en (1)!!!!! kompgitarr med fegdist som gnisslade och ryckte sig i plågor. Allt detta kryddades av ett stinkande dåligt hopklipp av ca 11 dåligt genomförda gitarrsolon och en sånginsats från andra sidan helvetet! 😄

"Gud" förklarade på ett oerhört lättfattligt och tydligt sätt att "sånt här kan man inte ge ut". Vi förstod hans poäng. 😉

Det var tre ganska slokna skivkontraktsinnehavare som åkte hemåt den kvällen. Väl hemma, tittade jag igenom kontraktet. Det är ju alltid roligt att veta vad man skriver under. Inte denna gång, dock. Jag hade överlåtit mitt liv i detta bolags händer. Vad jag än gjorde från och med nu skulle styras av högre makter. Jag har aldrig vågat visa detta kontrakt förrän det gick ut (10 år senare). Nu kan jag skratta åt eländet men det tog tid.

Både bolaget och studion gick i konkurs ett par år senare. Det visade sig att "The Big Boss" och hans "imperium" var ett hett samtalsämne bland musiker i Gbg. Rövarhistorierna om vad för olika inspelningar som skett där var otaliga. 😄

Vad har jag då lärt mig av ovanstående?

1. Vi var för dåliga/oerfarna och hade inte ett hum om hur en inspelning går till.

2. Inspelningsteknikern hade dålig kunskap om den mycket fina utrustning som fanns i denna studio.

3. Denna branschen lockar till sig en massa folk som pratar omkull de flesta.

4. Skriv aldrig under något Du inte kollat upp med juridiskt kunnig person.

Och säkert ett par saker till.

Åren gick och vi vann fler tävlingar. Vi vann mer studiotid men aldrig några skivkontrakt. Vid en tävling vann vi studiotid i en studio där utrustningen knappt hängde ihop. Teknikern gick på någon (o)lustig drog och studion var inhyst i ett skyddsrum som luktade gammal urin (sant). Det han lyckades dra ur oss var desto bättre! Vi har aldrig låtit så bra som där! Han fick mig att slita som ett djur för att lägga fyra dubbar med kompgitarr och han hade kreativa förslag vad gällde allt från trumspel till gitarrsolon och körer. Han lyfte oss, arret, låten och produktionen till oanade höjder. Han visste precis hur han skulle vrida för att få ut mesta möjliga ur hans gamla, fula burkar. Heder åt honom! 😏

Sen ett par år tillbaka försöker jag nu själv spela in min grupp. Hur går det då? Ja, jag kommer att tänka på en tröja som Rush lät trycka upp inför en av sina turnéer. På bröstet stod det: "If you want something done right....." och på ryggen "...Forget It!" 😄