Tysk disco från 1996

[®offe]

VARNING, nu kommer lååång text. Men jag ska avslöja hur det kom sig att jag nästan startade Spotify och dessutom nästan hamnade på de tyska schlagerlistorna. Då krävs många bokstäver. (”Clickbait” kallas inledningen bara för att du ska läsa vidare och sedan bli besviken!)

Året var 1996, vi hade sålt huset i Uppsala med en liten vinst som brände som eld i fickan. Jag hade beslutat (efter godkännande från min bättre hälft) att uppgradera min Amiga till en riktig PC för att min musikkarriär skulle få en skjuts. Priset på en 486:a hade då sjunkit till priset jämförtbart med en ny bil.

Pricerunner fanns inte, så jag satt med telefonkatalogen i vår hyresrätt i Märsta och ringde runt till olika datafirmor och kollade priser. Jag hittade en firma i Bredäng som kunde leverera en 486:a med Turtle Beach ljudkort samt programmet Digital Orchestrator Plus för 26.000 kronor. Irrade dit med hjälp av telefonkatalogens röda sidor och lastade in dator och tjockskärm samt alla kartonger  med programvaror.

Kopplade upp härligheten, och brorsan fick hjälpa mig konfigurera allt, för det här var långt innan plug-and-play. Allt skulle fixas. Operativsystem (Windows 95) från cd, drivrutiner, protokoll, partitioner och fan och hans moster. Men vi fick igång allt. Lägenheten i Märsta hade dock kabel-tv, så ”Kvinnofängelset” tog en del energi från musikskapandet. Programmet började 00:00 och slutade 01:00. Tyvärr just den tid då jag är som mest kreativ!

Dessutom...

Jag hade via jobbet ett 28.8-modem för att koppla upp mig mot stordator och Memo (dåtidens mejl). Plötslig hade jag hade tillgång till det där ”Internet” som alla pratade om tack vare en gratisversion av Netscape Navigator via PC-tidningen. Ofta surfade jag in på Aftonbladet. Jag hann hämta en kopp kaffe medan sidan laddades. Men en ny värld öppnade sig! Läsa dagstidningar på datorn och via Altavista (dåtidens Google) kunde jag plötsligt nå hela världen. Musikkarriären kom av sig, även om jag gjorde lite låtar då och då. Började hänga på Aftonbladets chat, som var jättekul, där fick jag mina första virtuella vänner.

1997 flyttade vi till ett hus byggt 1967, och om musikkarriären var på sparlåga på grund av det spännande internet och ”Kvinnofängelset” , så kan vi säga att den dog helt med huset.

Men 1999 hittade jag en spännande sak när jag surfade runt, en nystartad ideell förening som skulle sälja musik via nätet.

Frikopplad från skivbolagen kunde medlemmarna lägga upp sina låtar och sälja via Swebmusics sajt. Klart jag betalade medlemsavgiften och gick med. Jag hade ju ett gäng låtar som kunde slå! Jag hade gjort en discolåt på tyska efter att ha varit utomlands och sett män som faktiskt var fetare än jag gå runt på stranden i stringbadbrallor. Tanken var att om de har så djävulskt dålig smak kommer de att älska min tyska discolåt. För den var verkligen som en string i arslet på en fet gubbe. Där skoltyskan inte räckte till så hittade jag på tyskliknande ord, tanken var att de tyska männen i string som dansade på strandpartyt i Aya Napa ändå inte skulle lägga märke till det.

En snabb kalkyl gav vid handen att om en miljon tyska män laddade ner min låt skulle jag få nio miljoner kronor. Jag började genast kika runt på lämpliga sportbilar.

Men hallå! Jag hade ju flera bra låtar. Jag brände en cd med mina bästa (och enda) åtta låtar, skrev omsorgsfullt mitt namn, adress och e-post adress på den för att skicka till Swebmusic.

Innan jag skickade in cd:n så gick jag in på sajten för att lyssna runt lite på de stackars amatörerna, de som inte fattat storheten med tysk disco. Det borde jag inte ha gjort. Helt fantastiska låtar, och välljudande produktioner.

Jag insåg att jag plötsligt var en korpspelare från Sundsvall, som ställdes ensam mot hela Manchester United! Min cd hamnade i bokhyllan där den hörde hemma!

Nu hittar jag den 21 år senare, tillsammans med de låtar jag laddade ner från Swebmusic.  Fortfarande håller Swebmusiclåtarna förvånansvärt  hög kvalité och är njutbara att lyssna på! Min tyska discolåt har däremot inte åldrats likt ett ädelt vin. Den var död redan innan den gjordes.

Men vaddå? Jag var med om något som nästan var som Spotify långt innan Spotify fanns, och jag skrev tysk disco långt innan det kunde ha blivit populärt...

Fördelen med att bli äldre är att man kan bjuda på sina pinsamheter, så varsågoda, lite tysk läderdisco!

[CHAE]

Är det bara jag som tycker att Roffe borde skriva en bok?

Jag har skrattat i säkert 20 minuter åt det här inlägget. Roffe is back med råge😆

Redigerat 8 februari 2020 av CHAE

[Neosus]

😄👍

[slejnard]

Fantastisk läsning Roffe! 😊👍

[ONSatan]

Tack för en fantastisk text!

OCH, minnen...
Köpte också Digital Orchestrator Plus och gjorde det med pengar jag fick ifrån att ha sålt en riktigt fin Fender strata %¤"/%¤&%!!!
Köpte Soundblaster Wave 32 (var ju "framtidssäkert"), en CD-spelare, 2GB RAM och Digital Orchestrator Plus för Fenderpengarna...

MEN, f-n vad bra ljud och låt du gjorde! Mina kreationer i DOP är ljusår ifrån!