Jump to content
  • Sign in to follow this  

    Hitta ditt sound del 3/5: rätt mikrofon och rätt placering


    Kasper Martinell

    Hur formar du soundet genom att placera mikrofonen eller mikrofonerna på rätt plats? Och hur kan du tänka kring mikrofonval och vilken typ av mikrofon som ska användas?

    Nu har vi kommit till del 3 i serien ”Hitta ditt sound”. Jag kommer att ta upp vilka mikrofoner du kan välja och hur du placerar dem på rätt plats. I studiosammanhang använder vi oss vanligast av tre typer av mikrofoner: dynamisk mikrofon, kondensatormikrofon och bandmikrofon. Dessa tre mikrofontyper har olika karaktärer, och har ofta olika användningsområden på grund av sina olika upptagningsförmågor.

    Dynamisk mikrofon
    Denna typ av mikrofon bör oftast placeras nära ljudkällan och är väldigt SPL-tålig. (SPL = Sound Pressure Level). Det vill säga, dessa mikrofoner tål höga ljudnivåer. Frekvensåtergivningen på dynamiska mikrofoner är ofta fokuserade kring mellanregister och fungerar därför väldigt bra för att spela in ljud som inte behöver väldigt mycket av bas eller diskant.

    Kondensatormikrofon
    Kondensatormikrofoner används ofta på lite längre avstånd (ca 10 cm) på grund av sin känslighet (men fungerar självklart att placera nära också, men med risk av för mycket proximity-effekt vilket innebär en förstärkning av frekvenser under 200 Hz upp till ca 30 db). Dessa mikrofoner har ett väldigt brett frekvensomfång och passar bra till ljud som ska vara mer övergripande.

    Bandmikrofon
    Dessa fungerar mer likt en dynamisk mikrofon men frekvensupptagningen ser ofta väldigt annorlunda ut. Bandmikrofoner har generellt väldigt mycket bas och värme i ljudet och är relativt dova i diskanten. Dessa mikrofoner passar till de mesta ljudkällor, men bör användas med vetskapen att de tillför en viss karaktär till ljudet.

    1326387542_Bild2Del3_huvudbild_red.thumb.jpg.dcb66366536f62fa590e62c364dc1c58.jpgDynamiska mikrofoner som är placerade nära ljudkällan ger en tyngd och tydlighet till din produktion. Närhetseffekten skapar mycket låga mellan-frekvenser som kan upplevas som värme och punch.

    Användningsområden
    Börja med att fundera på om du vill främja ljudkällans frekvensåtergivning eller om det finns områden du vill tämja i ljudet. Till exempel: du har spelat in trummor, bas och piano. Du har redan fyllt upp ganska stora områden av frekvensspektrumet i ljudbilden, men nu är det dags att spela in gitarr. Vart vill du lägga fokuset i gitarrljudet? I bas, mellan eller diskant-registret? Vad kommer att blanda sig bäst med ljudbilden?

    Det handlar om att förstå vad musikproduktionen behöver och vad som kan komma att ”gröta till” ljudbilden. Det kan vara bra att testa 2-3 olika typer av mikrofoner och höra vilken som kommer att passa bäst för din produktion.

    Jag tycker också att det är viktigt att tänka på vad det är för musikgenre när du väljer mikrofoner. Om vi tar rock som ett exempel: När vi står på en live-show så spelas det otroligt stark volym och vi känner musiken i hela kroppen. Hur överför du den känslan till studion? Här kommer närhetseffekten in. Eftersom vi inte lyssnar på samma volym som vi gör vid en konsert, så behöver vi spela in musiken med mer bas och diskant för att återskapa den känslan. Genom att använda dig av mycket dynamiska mikrofoner och placera dom nära ljudkällan så får du mycket bas och diskant i ljuden som skapar mycket energi i musikproduktionen.

    När det kommer till mer naturtrogna musikgenrer så kan det vara bättre att använda sig av kondensator eller bandmikrofoner och placera dessa på lite längre avstånd. Detta ger ett mer öppet och luftigt ljud och återskapar mer det naturliga ljudet av instrumenten.

    Placeringar
    Hur kan du tänka när du har valt mikrofoner och ska placera dem nära källan? Om vi börjar med till exempel trummor: Det är vanligt att placera dynamiska mikrofoner väldigt nära virveltrumman  och pukor. Jag brukar tänka att ungefär ca 10 cm brukar vara lagom avstånd. När det kommer till hur du ska rikta mikrofonen så har du olika valmöjligheter. Riktar du mikrofonen mot mitten där trumpinnen slår, så får du mer attack och mellanregister, men om du riktar den mer mot kanten av trumman så fångar mikrofonen upp mer resonans och ton.

    Jag gillar oftast att rikta mikrofonerna mer mot kanten av trumman för att mjuka till transienterna lite och fånga lite mer bas och ton av trumman. Speciellt om trummisen slår hårt så är det lätt att ljudet blir väldigt ”middigt” (mycket mellanregister) och hårt ljud av att rikta den rakt mot mitten.

    Elbas/elgitarr: Här är det vanligt att placera mikrofonen rakt framför högtalaren. Sen gäller det att hitta sweetspoten mellan mitten och kanten av elementet av högtalaren. Ju närmare mitten desto mer diskant. Jag brukar gilla att placera mikrofonen ca 5 cm ifrån mitten för att mjuka till ljudet lite.

    När det kommer till gitarrförstärkare så tycker jag även att det kan vara bra med lite rumsmikrofoner för att fånga lite efterklang på ljudet. Här kommer kondensatormikrofoner in i bilden. Jag brukar placera en eller två kondensatormikrofoner några meter ifrån ljudkällan och rikta den/dem bort från förstärkaren för att ta upp så mycket reflektioner som möjligt. Detta kan ge ett skönt djup i ljudet om du väldigt sparsmakat blandar in det i ljudbilden.

    Piano/flygel: Den vanligaste tanken gällande piano är att använda sig av kondensatormikrofoner och placera dem i ett stereopar några decimeter ifrån strängarna. Men, om låten inte är en pianoballad och du bara vill fylla ut produktionen med lite pianoackord kan faktiskt ett upright-piano uppmickat med ett par Shure SM-57 eller Sennheiser MD421 eller MD441 eller liknande dynamiska mikrofoner vara väldigt användbara. Om musikproduktionen redan är fullproppad med instrument och slagverk kommer det vara väldigt svårt att passa in en flygel med all dess bas och diskant inspelat med t.ex. Neumann U87:or. Genom att spela in ett vanligt piano med enkla dynamiska mikrofoner så får du ett mellanregister som enklare kommer att höras i mixen.

    263497813_Bild1Del3_red.thumb.jpg.ae52c67458e2e815a4fe75c11bb9157f.jpg
    Stormembrans-mikrofoner eller småmembrans-mikrofoner? Vad behöver "kropp" och vad behöver tydlighet i transienterna?

    Mina guldkorn
    Jag har några enstaka mikrofoner som jag använder flitigt, och som jag tycker passar väldigt bra till olika element. Dessa mikrofoner gillar jag verkligen, och jag har har fått bra resultat av dem, men varje gång ett nytt inspelningsprojekt drar igång tycker jag att det är viktigt att experimentera och inte fastna i sina gamla vanor.

    • Sång – Generellt Shure SM7B för rocksång och Aston Origin för popsång (men jag vill tillägga att vilken mikrofon som passar bäst för sång är helt och hållet beroende på vilken typ av röst du har).
    • Bastrumma – AKG D112 ihop med ett högtalar-element (gärna 15 tum).
    • Virveltrumma – Shure SM-57 tillsammans med en småmembrans-mikrofon av typen kondensator.
    • Pukor – Sennheiser MD 441.
    • Överhäng (OH) – Schoeps småmembrans-mikrofon, alternativt Royer 121 bandmikrofon.
    • Hihat – Shure SM-57 för ett skitigt sound eller en småmembrans-mikrofon.
    • Elgitarr – Shure SM-57 tillsammans med en stormembrans-mikrofon.
    • Elbas – AKG D112 tillsammans med en Sennheiser MD 421 med "bass-cut" på max.
    • Akustisk gitarr – Aston Origin.
    • Flygel – Stormembrans-mikrofoner (en klassisk mikrofon är förstås Neumann U87).
    • Piano – Sennheiser MD 441.

    Sortera i frekvenserna
    Temat för dessa totalt 5 delar av ”Hittar ditt sound”, är genomgående att dela upp frekvensområdena och sortera/arrangera med hjälp av ljudkällan själv, musikerns spelstil, akustiken och sedan vilken mikrofon som används. För att kunna välja rätt mikrofon för rätt ändamål krävs det att du funderar lite på vad är det du vill ha kvar av källan och om det är någonting du vill ta bort. Tänkt på vad i produktionen som ska agera bas, vad som ska agera mellanregister och vad som ska agera diskant. Välj sedan mikrofoner med rätt karaktär för instrumenten som du har placerat i ett visst frekvensområde i din musikproduktion.

    Nedan finner du resterande delar i serien "Hitta ditt sound" av Kasper Martinell

    Hitta ditt sound del 1: instrument och ljudkaraktär
    Hitta ditt sound del 2: akustiska knep
    Hitta ditt sound del 4: prylarna som lyfter inspelningen
    Hitta ditt sound del 5: rätt mix för rätt ändamål

    Sign in to follow this  


    User Feedback

    Recommended Comments

    Billiga motsvarigheter till dom där mickarna funkar bra också om man är en fattig recordist. En fördel är att man kan ha många så man slipper koppla i och ur och slita på grejorna hela tiden. Så jättestor skillnad är det nog inte egentligen mellan prisklasserna utan man kan komma långt med hur rummet låter och olika kombinationer av mickar i och med att man med billiga mickar har tillgång till många istället för max en av varje sort.

    Jag passade på att köpa en flock olika sorters billiga mickar innan ett eventuellt brexit från gear4music som är nåt slags musikens Biltema och dom funkar förvånansvärt bra. Mickarna kostade från lite över tre hundra spänn upp till en tusing. Små gulliga konding mickar både penn och traditionella, bandmickar, dynamiska och en USB stormembranare som jag blev riktigt impad av faktiskt. Den sistnämnde fick till en bra tagning av min gamla Zusuki gura ute i mitt garage helt otippat.

    • Gilla 2

    Share this comment


    Link to comment
    Share on other sites


    Create an account or sign in to comment

    You need to be a member in order to leave a comment

    Create an account

    Sign up for a new account in our community. It's easy!

    Register a new account

    Sign in

    Already have an account? Sign in here.

    Sign In Now

  • Similar Content

    • By Luthman Nordic
      Tio år efter att James Young utvecklat världens första reflektionsfilter för mikrofoner revolutionerar han marknaden med nya Aston Halo.

       

      Efter 13 spännande år på mikrofonföretaget sE Electronics bestämde sig James Young för att det var dags att ta steget vidare i karriären och använda sina erfarenheter för att skapa något nytt och innovativt. En idé tog form och 2015 grundades Aston Microphones. En av grundpelarna i det nya företaget var att allt från utveckling till produktion skulle ske i Storbritannien.
      – Eftersom skillnaden i produktionskostnad krymper, särskilt för de högre prissegmenten, tjänar du inte så mycket på att producera i Kina längre.

      Sedan i höstas har företaget två mikrofoner på marknaden; Origin och Spirit. Dessa har flera innovativa funktioner, som till exempel inbyggt puffskydd och stativgänga integrerad direkt i mikrofonen. Men egentligen var det reflektionsfiltret Aston Halo som skulle lanseras först.
      – Reflektionsfilter har i princip sett likadana ut sedan vi visade upp sE:s första reflektionsfilter på NAMM-mässan 2006. Halo är sfärsik och mycket större än traditionella filter, men materialet gör det ändå en tredjedel lättare.
      Aston Halo är producerad av återvunnen PET-plast och både materialet, designen och tillverkningsprocessen är patenterade.
      – Det var en lång process innan vi kunde forma Halo som vi ville ha den utan att materialet skrynklar eller sträcks, berättar James Young.
      – Idag finns knappt den vanliga stora inspelningsstudion, folk sitter i mindre studior eller hemma. Då har man kanske inte möjlighet att bygga det perfekta sångbåset. Istället blir Aston Halo det portabla sångbåset, säger Anders Junhammar som är produktchef på 4sound.
      Tanken med Aston Halo är inte att eliminera alla reflektioner från rummet, då riskerar ljudet att bli dött och tråkigt.
      – I dagens inspelningar vill man hitta sitt sound, sin karaktär. Genom att exempelvis placera micken olika djupt in i din Aston Halo har du möjlighet att skräddasy och testa, säger Anders Junhammar.
       

    • By Ollie Olson
      Nu när en vanlig laptop är kraftigare och har mer tekniska möjligheter än alla studior i världen, och man kan göra nästan precis vad som helst så är det lätt att göra för mycket.
      Det känns skönt att lägga på den där extra synten eller gitarren. Du tror att det kanske behövs 78 kör-dubbar och du har läst artiklar och intervjuer om vad alla “superproducenter” gör, men det viktiga är att du gör något som gör låten och artisten rättvisa.
      Ibland behövs bara några få element för att skapa den bästa miljön för låten och sångerskan/sångaren, och där mer pålägg bara kommer att tynga produktionen och göra den otymplig.
      Tänk så här: Varje nytt element ska ha en funktion som gör att låten blir sämre när du tar bort det. Om det känns schysst både med och utan pålägget, strunta då i det och försök hålla ner antalet kanaler för att skapa så mycket plats för sången som möjligt. Ju fler instrument som måste kämpa för en plats desto mindre fett kommer instrumenten och produktionen att kännas.
    • By Jon Rinneby
      FREDAGSTIPSET: Det ska sägas direkt. Datorer idag är så pass snabba att i stort sett vilken budgetdator som helst klarar av att leva upp till epitetet musikdator. Men det finns ändå några saker du bör känna till innan du eventuellt lättar på plånboken.
      Nyhetens behag eller nödvändighet?
      Det första du ska fundera över är om du verkligen behöver en ny dator. Att din dator känns slö handlar många gånger om att hårddiskarna är överbelamrade, med allt från gamla systemfiler till program som inte längre används. Ibland räcker det med att installera om operativsystemet för att datorn ska vakna till liv igen. Likväl kan uppgradering av befintligt minne, processor och hårddiskar göra susen. Begagnatmarknaden är inte heller att förglömma, både ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Vi lever i ett slit och slängsamhälle och elektronikprylar är tveklöst en av de största bovarna. Tänk därför gärna två eller tre gånger innan du köper nytt.
      Vad är viktigt?
      I grund och botten är det tre saker som avgör hur snabb en musikdator är:
      Processorn Internminnet Hårdiskarna Vilket moderkort, grafikkort, nätaggregat eller andra tillhör du väljer spelar i praktiken mindre roll, så länge de olika delarna är kompatibla med varandra. Något de i stort sett alltid är om du köper en färdig produkt och inte bygger ihop själv.
      Moderkort (Gigabyte Z390)
      Hur snabb processor behöver du?
      Först och främst ska du inte stirra dig blind på specifikationer, då alla moderna processorer fungerar mer än väl till musikproduktion. Med detta sagt är en processor med minst 6 trådar att rekommendera, vilket de flesta har idag. Intels processorer är uppe i nionde generationen och dagens i5, i7 och i9 är betydligt snabbare än för bara några år sedan. Även AMD har uppdaterat sina processorer rejält med modellen Ryzen, som idag fungerar utmärkt för musikproduktion. Ekvationen är enkel: Ju snabbare processor, ju fler pluggar kan köras samtidigt innan datorn går på knäna.

      Processor (Intel Core i9)
      Du glömmer väl inte minnet?
      När det kommer till val av hårddisk och internminne är det devisen ”mer är bättre” som gäller. Rikligt med internminne innebär att information kan lagras temporärt för snabb åtkomst, vilket betyder att fler program kan vara igång samtidigt med bibehållen prestanda. Här rekommenderar jag minst 16GB, gärna 32GB om du jobbar med stora projekt och samplingar. Likväl tillåter en snabb hårddisk att program och samplingsbibliotek laddas effektivare. Två interna hårddiskar är en bra utgångspunkt, varav en SSD-disk för operativsystem och program. SSD-diskar är ett snabbare alternativ till traditionella mekaniska hårddiskar och bygger på en teknik inte helt olik den som används i USB-minnen, helt fri från rörliga delar. En extern hårddisk för backup också en ypperlig idé.

      Ram-minne (Corsair DDR-4)
      Ute på vift?
      För dig som är i behov av att vara mobil faller valet naturligt på bärbart. Den bittra sanningen är dock att bärbara datorer erbjuder mindre kraft för mer pengar och är krångliga att uppgradera. De har dessutom en tendens att bli varma och högljudda när de belastas hårt. En stationär dator är därför alltid att rekommendera om du inte har för avsikt att spela in på resande fot.
      Tystnad, tagning…
      En tyst dator är en förutsättning när du spelar in, speciellt om du sitter i samma rum som arbetsstationen. Fläktar från nätaggregat, processor och grafikkort är det som väsnas mest, vilket är ganska enkelt åtgärdat. Steg ett är en väl dämpad datorlåda, följt av ett fläktlöst grafikkort och ett effektivt nätaggregat. Nästa steg är att se över övrig kylning med så tysta fläktar som möjligt, både gällande datorlådan och processorn. Självklart kostar det lite mer och kräver en del finlir, men är absolut värt besväret enligt mig.

      Datorlåda (Fractal Design Define R6)
      Anslutningar
      Vilka anslutningar du behöver är helt beroende på vad du vill koppla in i form av ljudkort, MIDI-klaviatur, tangentbord, mus, skärm och annan hårdvara. Som PC-användare är USB-3 och USB-C standard (även om Thunderbolt är på ingång), medan Thunderbolt-3 regerar på mac-sidan. På pappret är Thunderbolt-3 snabbare än USB, men skillnaden är i stort sett obefintlig när det kommer till inkopplande av exempelvis ljudkort. Populära Firewire avvecklades 2013, men lever fortfarande kvar i många musikstudior bestyckade med lite äldre ljudkort.
      Sist men inte minst
      PC eller Mac? Lite enkelt uttryckt skulle man kunna säga att det enda som skiljer en PC och en Mac åt är operativsystem, programvara och inte minst priset. Innehållet, det vill säga hårdvaran, är den samma. Valet mellan Pc och Mac faller därför på vad du känner dig bekväm med, snarare än vad som är ”bäst”. Generellt är en PC billigare än Mac med samma prestanda, lättare att bygga ut, men kan kräva lite pillande för att fungera optimalt. Mac är ett välkänt varumärke med bra byggkvalité och snygg design, som dock är lite dyrare och svår att uppgradera och bygga ut.
      Sammanfattningsvis bör en modern musikdator ha:
      En snabb processor. Minst i5 men gärna Intel i7/i9 eller Ryzen 7/9. 16GB ram, men gärna 32GB. Ett moderkort med alla anslutningar du behöver. Minst två hårddiskar varav en snabb SSD på minst 250GB. Tyst grafikkort och fläktar samt dämpad datorlåda. Fractal Design är en bra utgångspunkt. Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!
       
      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
    • By Ollie Olson
      När du ska börja producera en låt för en artist, eller för dig själv så är det viktigt att veta vad som är viktigast. Är det produktionen som ska vara stjärnan, eller är det artisten? Oavsett så måste du känna att artisten och produktionen tillhör varandra.
       


      Som producent så är det så lätt att göra en produktion som du själv älskar, för du har flera coola tricks och lösningar som kommer att göra det till en jätteläcker produktion och låt. Om du inte har ställt dig frågan om en sådan produktion passar artisten och sången, så är det stor risk att hela produktionen faller platt när sången läggs på, för att den som ska sjunga inte kan identifiera sig med ljudbilden, eller att rösten inte passar i ljudmiljön.
      Här kommer några frågor som du ska ställa till dig själv och din artist:
      Vilken typ av genre ska det vara? Ska det vara en stor produktion eller minimalistisk produktion och ljudbild? Ska det vara en organisk eller en elektronisk musikvärld? Hur ska låten och produktionen spegla artisten? Hur ska vi hitta identiteten och personligheten så att den passar artisten? Vilken tonart passar artistens röst bäst?
    • By Kasper Martinell
      Hur kan du tänka kring sound och dess relation till det musikaliska arrangemanget? När du väljer sound för ett instrument kan det antingen gynna eller motarbeta musiken på grund av frekvensinnehållet.
      I denna artikelserie vill jag försöka inspirera fler människor att spela in akustiska instrument. Jag tänker i denna första del gå igenom hur du kan tänka när du väljer instrument och hur du kan hitta intressanta sound samt hur du får dom att passa in i olika funktioner i musiken. Jag har upptäckt med tiden att jag arbetar mer och mer med själva källan för att få till de ljuden jag är ute efter. Jag tycker att det är ett bra arbetsätt för att få produktionen så pass bra som möjligt från första inspelningen.
      En bra startpunkt när du ska välja ett sound för ett instrument är att tänka på om det exempelvis ska vara ambient eller nära, basigt eller diskant, rent eller skitigt och så vidare. När du har en ungefärlig idé för hur du vill att instrumentet ska låta kan du enklare välja rätt instrument för den utgångspunkten.
      Det gäller att förstå vilken funktion instrumentet har i arrangemanget. Om det till exempel har en rytm-funktion eller en lead-funktion. Frekvensinnehållet spelar ju stor roll i hur bra instrumentet passar in i ljudbilden och om den hamnar i fokus eller inte.
      Duktiga musiker brukar vara bra på att veta vilka instrument och vilket material de ska använda om du förklarar vad du är ute efter, men eftersom musikern inte har samma helhetsbild av låten eller produktionen kommer du förmodligen behöva vägleda hen en aning, och med enkla knep kan det låta väldigt bra utan någon eq, kompression eller andra verktyg.


      Bearbeta ljud akustiskt
      När du valt instrument, så finns det kanske mer du kan göra för att anpassa ljudet till musiken? Du kan jobba med instrumentet/instrumenten i sig, eller material runt/på eller i instrumenten för att förändra karaktären och frekvensåtergivningen. Därmed kan du påverka instrumentets funktion i musiken. Här kommer några exempel jag har använt och fått bra resultat av:
      Bygga trumpodium för att ytan på golvet trummorna står på ska resonera mer och återge en annan karaktär. Testa olika klubbor för bastrumman –mjuka, hårda, plast och så vidare. Använda filtar/tröjor att lägga i och/eller på olika trummor. Lägga tyngd på pianopedalerna i trumrummet för att pianot ska resonera. Ställa en trumma framför gitarrförstärkaren för resonans. Lägga olika rör/krukor ”resonans” saker/material vid trummorna. Använda olika tjocklekar på plektrum för att framhäva eller dämpa transienter/frekvensområden i gitarren. Lägga ”skramlande” material på trumskinnet. Placera skumgummi vid bryggan på elbasen. Listan kan göras lång, och här kan du verkligen experimentera för att hitta ljud som du tycker gynnar instrumentets karaktär. Tänk på hur transienterna låter, längden på ljuden och frekvensinnehållet.


      Vad ska vara i fokus?
      När du har tänkt ut ditt sound, och funderat på olika karaktärer som kan vara intressanta att testa, så ställ dig frågan: Hur arrangerar du upp frekvenserna mellan instrumenten för att allting ska få rätt plats i ljudbilden?
      När vi arrangerar musik tänker vi ut vad som ska vara i fokus och vad som ska vara i bakgrunden och så vidare. Om du på samma sätt arrangerar frekvensinnehållet i varje instrument kan du som tidigare nämnt förstärka funktionerna i det musikaliska arrangemanget. Här gäller det att ha koll på vilka frekvenser som är känsliga för det mänskliga örat för att förstå hur du kan arbeta med frekvenserna på rätt sätt.
      Generellt är människor mest känsliga för de höga mellanfrekvenserna, runt 2 kHz – 5 kHz ungefär. Dessa frekvenser uppfattar vi starkare än till exempel basfrekvenser, även då de spelas upp på samma ljudnivå. Du kan därför arbeta med detta genom att experimentera med hur vi uppfattar volym. Om ett ljud ska vara i fokus och långt fram i ljudbilden, så är det bra om det instrumentet fokuseras kring de höga mellan-frekvenserna, och gärna har en viss tydlighet i transienterna. Ska elementet ligga längre bak gäller de motsatta, mjuka transienter och ett dovare ljud. Detta är vanliga mix-tekniker, men du kan även arbeta med detta enkelt vid inspelning genom att bara byta tjockleken på plektrumet, byta baskaggens klubba eller spela aningen svagare på pianot. Detta tankesätt går att använda på alla olika sorters instrument och kommer att göra livet så mycket enklare när det är dags att mixa låten.
      Låtens tempo
      En bra sak jag lärde mig av en trumslagare och studioägare vid namn Mikael Wikman, var att fundera över hur du använder trummors stämning i relation till låtens tempo. Är det en snabb låt kanske det är en bra ide att stämma trummorna högre för att få ett tydligare och ”hårdare” ljud. Medan om låten går långsamt kan det vara en ide att låta trummorna vara aningen mer slappt stämda och mjuka i ljudet. Du kan även här tänka på att om låten går långsamt, kanske du vill ha trummor som har mer ton och en viss längd i ljudet, medan en låt med ett högre tempo kanske kräver ett tightare ljud för att trummorna ska höras tydligare. Om du tänker på vad jag tidigare skrev angående frekvenser som skapar tydlighet blir detta självklart.
      En högre stämd trumma kommer i regel ha mer höga mellanfrekvenser än en trumma som är lågt stämd, vilket i sin tur leder till att trummorna blir mer framträdande och tydliga i ljudbilden. Alla val du gör påverkar frekvensinnehållet och därmed hur vi som lyssnare uppfattar ditt arrangemang, därför kan det vara bra att testa olika sätt att förändra instrumentens karaktär för att gynna funktionen i musiken.
      Hitta ditt sound del 2: akustiska knep
      Hitta ditt sound del 3: Rätt mikrofon och rätt placering
      Hitta ditt sound del 4: prylarna som lyfter inspelningen
      Hitta ditt sound del 5: rätt mix för rätt ändamål
  • Utvalda blogginlägg

  • Veckans populäraste ämnen

  • Utvalda pressmeddelanden

×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue.