Valle

Jag tackar för priset, Bubbles! Så, åter till apans uttalande: När jag ser folk som röker [eller varför inte: äter kött] eller snusar [eller varför inte: äter animaliska produkter] tänker jag bara, jaha, vad ska det vara bra för. Skadligt, äckligt och dyrt, och ingenting man saknar om man inte är fast i det redan. Jag har en dotter som är vegetarian, och en som är vegan... förstår du, Bubbles, vart jag är på väg?

Mycket möjligt att bolagen kräver det. Men det är lik förbannat mastrarna som på något sätt har associerats med maxad output, eller hur? Det är liksom de som "kan det" — de... *host-host* ...färre procenten, vill säga.

Nej, du har inte fått det om bakfoten! Förutom det där med att jag skulle ha sagt att mastring är meningslöst... 😉 Jag avskyr skinnbrallor/tights, har alltid gjort — det ser coolt ut, men det är för "klibbigt" på något sätt. Så jag har inget att förlora 😉 Nej! Inte "bestämma" som i att godtyckligt välja låtordning (även om det kanske faller på någon stackars "specialists" lott), utan mer som i att sätta ut "här börjar låt nummer n"-markers... en ytterst angenäm arbetsuppgift, antar jag — resreverad "mastrare".

Äter du kött?

Ja, herr proffspulare, ta du också en titt. Och läs sedan gärna även mitt första inlägg i den här tråden. Där, tycker den hempulande mohikanen, har vi en typiskt anledning till varför mastring ibland kan vara helt onödigt. Hej, Bozo! (Jag vet trådar där du låter mer "con" i ämnet, men OK...) Jag fattar faktiskt också, precis lika mycket [lite] som du, att mastring handlar om anpassning till slutlyssnarens behov — ergo mitt "optimal och slutkundsanpassad signalbearbetning". Jag tycker inte alls att det är hokus pokus. Jag tycker inte alls det är flummigt. Men ibland kan det visst vara onödigt, vilket jag också påpekade ovan för proffspularen. Och en ståndpunkt är jag orubblig på: Mastringsyrket och dess betydelse som separat process i är åt helvete jävla överdrivet! Och som separat menar jag att det å det dödligaste måste lämnas över till någon jävla "specialist". Det är bullshit! Det är "mastrarnas" och dess vapendragares (t.ex. Demonproducenter) "fel" att unga/nybörjare idag ser på mastring och maxad output som ett måste. Och det är "mastrarnas" och dess vapendragares "fel" att begreppet mastring aldrig riktigt får fäste i vårt vardagliga språk — vilket troligen beror på att mastringsyrket/-förfarandet hela tiden måste revideras och skrivas om i takt med att tekniker utvecklas och blir lättare att handskas med och att producenterna/mixarna/inspelningsledarna därmed successivt tar över det som tidigare var "mastrarnas" arbete. Det är lite detta som mitt inlägg som jag länkar till ovan grundar sig på. Igen, mastring är inget märkvärdigt, och de som utövar "mastring" är inga jävla gudar (att de själva och dess anhängare tror det är en annan sak). Att lära sig mastra kan inte vara svårare än att lära sig tekniker för hur man mixar fram en bra slutmix. För helvete!

Hur tänker du nu (om du vänder din jämförelse igen)? Att de "fler procent" skulle få för sig att ta betalt som om de vore de "färre procenten"?

Om du inte tar mig på allvar, ser jag heller ingen mening med att svara på frågan.

Som i prim, ters och kvint, te.x. EDIT: För mig är antal röster = summan av varje enskild dubb.

... kanske du kunde kolla där först.

1. Tre (tre toner, alltså, inte röster) 2. Helst inte 3. Helst inga (att dubba om och om och om och om [x20] blir en effekt i sig) 4. Det dubbas jävligt många gånger, börja med sex dubbar per stämma — dvs totalt 18 dubbar 5. Slussa alla körspår (torra) via en bus (eller s.k. folder) där du komprimerar skiten ur allting. Släng på ett delay. Voilà — körer a la Mutt Lange.

Ja, faktiskt! Ge mig en Testarossa, och jag kunde knappast bry mig mindre om den var lackad av "fler procent" som inte kan! 😄

Hmm... jag trodde att det var det du syftade på med slutfinish av ljudet. Men OK, tänker du på "komprimerat, [lägga] på eq å ev enhancer"? Är även det — utöver bestämma "låtordning, avstånd mellan låtar, fades, ev crossfades å slutfinish av ljudet + pq kodningen" — något som "fler procent" inte kan, menar du? Där fick man... hempulare. Jag kanske skulle ta och passa mig... 🤪 Och for the record: Jag tycker inte att mastring är oviktigt! Däremot i många avseenden onödig.

Här har vi, tycker jag, lite av det som gör det så jävla svårt för många att hänga med i vad "mastring" egentligen handlar om. Vad är det dessa "fler procent" inte kan? Bestämma "låtordning, avstånd mellan låtar, fades, ev crossfades å slutfinish av ljudet + pq kodningen"? Är det detta som är "specialisternas" område? För i så fall måste jag vara ett riktigt geni på mastring. Jag t.ex, "behärskar" inte en vanlig (masterbus)kompressor — och med det menar jag att jag inte endast med hjälp av öronen kan ratta in det "perfekta" resultatet, utan jag måste ta de visuella värdena (siffror) till hjälp. Och ändå blir resultatet bra, utan att det ska mycket till. För precis som med allt annat inom musikproduktion, vad som är "bra" är exklusivt upp till den enskilde mixaren/producenten — och, OK, "mastraren" — inte någon annan. Mastring är ingenting särskilt, faktiskt. Det är inte mer "kunnande" i det än i att jobba fram en riktigt bra slutmix från scratch. Där kan vi snacka finlir.

Dessutom rekommenderar jag varmt det här inlägget, som jag postade för tre år sedan: Mixning/Mastring, Vill veta skillnaden 😛

He he.. Ja du, Claes... det där lät lite som en käck omskrivning av "Valle, du är amatör, shut the fuck up!" 😛 Fast jag gör faktiskt också mina allara sista moment i att färdigställa musikproduktionen separat, förmodligen precis som du. Alla låtar laddas in i nytt "projekt" — antingen som färdiga stereomasterfiler eller "stammar" — för att helhetanpassas. Detta kallas av många besserwissrar för mastring, fast de vet att egentligen vem som helst kan göra jobbet — även mixerkillen utan "nya öron". Imorgon kommer det att ingå i själva slutmixen.

Nä, men för slutmix, som i det slutsliskiga soundet 😳 Men, OK... Jag ska inte vara så kinkig, låt mig be om din syn på saken: Skiljer sig mastringsförfarandet idag från hur det var för t.ex. 20 år sedan, och i så fall hur?

Claes, homeboy, egentligen upprepar du i princip bara det som jag redan var inne på; PQ-koder, "nya öron" optimal signalbearbetning etc. Det som skiljer oss åt är att jag ser själva mastringen — som har med signalbearbetning att göra — som en del av slutmixen. Att sätta ut PQ-koder, hänvisningar, text etc, dvs hur den slutliga "informationen" ska läsas av/i slutkundens mediaspelare, kan jag väl däremot se som en helt separat process i färdigställandet av musik-/mediaproduktionen. For all I care, så får det gärna kallas för "mastring".

Åh, OK. Färdigställande av musik-/mediaproduktion, är kanske rättvisare då... (slutmix + limiter + sätta ut CD-markers) Fast om man tänker efter... Ingenting har varit så fåfängt och "anpassningsbart" som fenomenet mastring. Förr handlade mastring om nivåbalansering och finEQ:ing etc, och när CD:n gjorde sitt intåg, PQ-kodning. Ungefär vad vi själva gör idag — med en hand bakbunden, pissnödiga och med hemlängtan. När datorerna på allvar slog ut alla dubbelsynkade 24-bandare och vi hade råd att lägga pengar på fina kompressorer (såväl hård- som mjukvara) och hippa EQ, så blev detta i princip dödsstöten för master-Olle och hans verksamhet nere i källaren i hans fina åtta-rumsvilla utanför sta'n. Så kom Loudness-kriget, och en ny generationskull av "mastrare" såg dagens ljus... Idag anses mastring vara någon form av "konst" — eller nej, vetenskap — och något oumbärligt för oss semiprofessionella branschfunktionärer. Ändå handlar det bara om att färdigställa en musik-/mediaproduktion, just det, något som många själva kan göra (men kanske inte har tid eller råd till, men det är en annan sak). Jag tror att det enda skälet till att mastring ännu idag lever och har en så hög hipfaktor är att man råkör tjatet om att mastring ska och måste skötas av utomstående specialister eller "nya par öron" och liknande crap. Igår handlade mastring om PQ-kodning, idag om "optimal och slutkundsanpassad signalbearbetning"... Imorgon, när "nya par öron"-snacket inte går hem längre, så kommer det väl att handla om det mest effektiva sättet att fylla musikproduktionen med hemliga, subtila budskap som ska få ungdomarna att rösta på sossarna eller någon vansinnigt ditåt. Så, jo...

Nä, men du är kanske offer för någon form av viskningslek. Annars får du gärna ge några exempel — jag kan ju inte alltid ha rätt.

Det där tror jag inte ett skit på! Särskilt inte på påståendet om censur.

Ja, gjorde min (ovan), så gör väl din.

Åh, OK. Han lägger 13 000(!) SEK på en NY gura och lackar om den så att den liknar den dyrare modellen, som han gillar bättre — got it. Men varför inte köpa en begagnad Standard istället?

Ser ingen logik i det där alls. Möjligen om du hade sagt "Mohameds Kaviar"... men det hade ändå inte skapat någon rasistisk ton. Hur hade du tolkat det om man tog fram en kaviar med namnet "Negerns kaviar"?

Njae... jag sa att jag tror dig, inte förstår dig. Att öppet hota folk om att avsluta deras liv är t.ex. något jag inte förstår. Men du menade det säkert inte.

Jag tror dig!