Valle

Oj, det finns ju så många... * Rhythm & Blonde [Louise Hoffsten, 1993] — i princip alla körer på plattan. (Funny, jag tog upp den här plattan i ett annat "favorit"-sammanhang i en annan tråd, då om trummor...) * Jag vet inte om snubben i fråga är särskilt känd/ihågkommen. Men jag köpte en platta med Valensia (har ingen som helst koppling till mitt businessnamn) för många herrans år sedan som har den alternativa titeln "Gaia". Låtarna är i och för sig snygga, om än lite stroppiga och fina i kanten, men kör-arren och framförandena är fantastiska. * Everybody say: JEFF LYNNE! * YES-plattorna 90125 [1983] och Big Generator [1987] * Freddy Mercury's musikalsnutt "Barcelona" har någ världens bästa körinslag: Vivaaaaaaaaaaaaa.... Ni som vet, ni fattar! * Queen... Uuuhhh... som sagt, många.

Nope! Claes har bara sagt "sitt". Claes är inte fel på det alls, men han ser det bara från "konsumentens" sida. Musik handlar även om prestige! O, ja!

[smygreklam] Hög På 1977 [/smygreklam] 🙂 (Tackar för de värmande orden, aROCKER!)

Alltså, det där måste vara den sämsta jämförelse jag läst i hela mitt sorry ass liv. Om du hade jämfört med t.ex. kvantisering av noter i frågan huruvida något är "fusk", så hade det gått hem lite bättre. Men vad fan, distpedal till en gura... Kom igen nu! På vilket sätt "fejkar" du din färdighet att hantera en gitarr med hjälp av en distpedal?

DJ Lime

Jo, fast... att "rätta till" falsk-sång är ju helt i sin ordning, det borde det ju vara. Precis lika OK som med kvantisering etc. Det som är mindre i sin ordning, det är när metoden används i största "hemlighet" och i syfte att förleda. Tycker Valle!

Som tekniskt "korrigeringsverktyg" i t.ex. situationer som drloop är inne på och när man vet att omtagning av diverse skäl är omöjlig — helt OK. Som medveten effekt på sång — helt OK. Som bristdöljare genom en hel jävla låt, på "sångare" som inte kan sjunga i nivå med vad som rimligen förväntas av någon som kallar sig sångare och som sedan "undanhåller" faktum att sången är "preparerad" — fruktansvärt pinsamt! Fruktansvärt! Örk! Tvi! Tycker Valle!

Om det "måste" vara gratis så rekommenderar jag Electri-Q varmare än varmast.

Hehe... Ja, torrt is King! 😄 Sidonot: Trots att jag tycker att Leif Larsson är one hell of a producent (t.ex. så har jag efterapat hans sätt att spela in/mixa körer) så har jag oförskämt inte tagit några notiser om hans jobb efter R & B. Någon som vet vad han gjort på sistone? Hemsida?

I och för sig... Från släppet av Louise Hoffstens Rhythm & Blonde, 1993, och hela 90-talet ut, så tyckte jag att trummorna på den plattan var överlägset många samtida (trum)produktioner. Virvelkaggen.... virvelkaggen... mmmm...

+1 Lynne har varit en av mina förebilder (producent, kompositör, arrangör...) sedan jag som snorunge första gången lyssnade på ELO — och just TIME.

Att mixa in-the-box är alltid kul, spännande och lite sport — och särskilt då vad gäller trum-pluggar 🤪

Well, ibland är det faktiskt så enkelt.

Du är för härlig... Du "vågar inte" uttala dig om en skitsak som en affärsuppgörelse, men har samtidigt väldigt klart för dig hur en värld bör fungera...

Triggade mig? Lägg av tramsbyxa — det var du som "triggade" först; you know, "växthuseffekten och skattebrotten"...

Hmm... är inte det liksom vad jag har sagt ovan, men som du har ifrågasatt. Kom och skriv mig det på näsan...

Inga verk är alltså frukten av "under the influence"?

OK. Men håller du med?

Hej, joachime! Klart att du vill provocera — du har ju kämpat dig blå genom hela tråden. Däremot är jag inte irriterad. Tyvärr. Och jäpp, många verk är frukten av "under the influence". Håller du inte med? (Ska bli intressant hur du läser mitt inlägg den här gången. Alltid lika spännande. Liksom lite lotteri över det.)

Nope. De tände på ganska friskt redan under Hamburg-tiden, drygt två år innan de slog igenom på allvar.

Då är det faktiskt skitsamma vilken DAW/programvara du väljer. Om att tillhöra en viss liga (märke) är underordnad din kreativitet och ditt resultat så finns det idag ingen anledning att inte testa Reaper först.

Nä, det tror inte jag heller; låtskrivaren finns ju redan där hela tiden, "under the influence" eller inte. För visst fattar väl till och med du att jag syftar på verken och inte på kompositören ... ?

Säkert. Men inte i närheten lika bidragande/påverkande och omfattande som knark-faktorn. Även om du tycks vilja göra en mastodont kärringkaffefika av det.

Hur menar du?