trombonisten

Instämmer med Phobos. Högre värden ger högre behov av datorkraft. Datorkraften räcker aldrig till utan tar slut förr eller senare. 44.1 kHz är tillräckligt bra. Kör du fortare suger det kraft snabbt. Lyssnar man extremt noga kanske ljudet blir lite bättre, ungefär så stor skillnad som att flytta mikrofonen nån centimeter tycker jag. Det finns dock undantag: - en del riktigt gamla ljudkort kan låta illa på 44.1. Exempel är äldre inbyggda sound-blaster kort. Dessa skall alltid köras på 48kHz i stället. - en del mjukvarueffekter kan låta rejält olika på olika frekvenser. Det här är överkurs dock. - det finns några till undantag, men det är också överkurs. 24 bitar är värt det. Skillnaden mot 16 bitar är att du inte behöver vara så extrem-noggrann med inspelningsvolymen. På den gamla tiden, när det var 16 bitar som gällde, var man tvungen att ha inspelningsvolymen så att den precis gick upp till 0-an (ljudmätarna nuförtiden har 0 uppåt, ljud ligger vanligen på minus 10 eller minus 40 eller så). Men absolut aldrig, aldrig ändå upp till 0 för då distade så det sprakade. Gick man lägre så började det brusa i stället. Så slarvaren fick antingen dist eller brus. Nuförtiden, med 24 bitar kan du lika gärna sikta på minus 12dB i stället och ha massa marginal uppåt, och inte får du brus så det stör heller. Gunnar

Glöm bara inte ventilation och ljudfällor i den. Gunnar

Det finns mycket att läsa på deras hemsida. De skryter med sin fina fabrik som ligger i Sydney. http://www.rodemic.com/?pagename=Factory_Tour

Line Audio-s mickar sätts ihop i Sverige. Han köper mikrofonkapslarna någonstans ifrån, har designat hölje och elektronik. Mycket kvalitetskontroll om jag förstått rätt, dvs stor andel av kapslarna kommer inte ut i mickarna för att de inte är bra nog. MXL säljer en hel del "katalog"-mickar från Kina. Exempel: 603S, 604, 770, 2001, 2003, 2010. Troligen är de andra endast specialbeställda i något avseende, kanske något högre kvalitet på vissa komponenter. De har ingen egen tillverkning. Studio Projects har varit med lite mer och designat mickarna. Tillverkas i Kina. Tidigare stod det till och med 797 Audio på dem, tillverkarens namn. Tror att 797 vill lämna ren tillverkning och sälja under eget namn, så SP har nog valt en annan tillverkare numera. http://www.797audio.com/ JJ-Labs är Jerkas eget brand, affären Jam alltså. Sätts på no-name som importeras. TSM är Luthmans brand. Katalog-grejor som beställs med eget brand. Golden Age Project, ja ni kan gissa. OBS: mickarna är precis lika bra ändå! Gunnar

Kommer från Kina. Det funkar som så att man hittar en kinesisk fabrik, det finns flera. Slår i deras katalog och väljer nån eller några modeller. Beställer man några hundra sätter de din logga på micken. De kan till och med lacka micken in någon läcker svart färg. Några veckor senare kommer containern med grejor du beställt. Sen är det bara att kränga på. En del av de här mickarna är skitbra för små pengar. Det svåra är att hitta vilka av dem som är det, för det finns rätt dåliga också. Och de skiljer sig rejält från exemplar till exemplar eftersom kvalitetskontrollen kan vara rätt dålig. Och det ändrar sig över tiden. Kvaliteten ohch mickarna blir bättre för varje år. Gunnar

Japp. RJ45 heter kontakten. Skala av lagom långt av den yttre isoleringen. Sen kommer det himla pilliga jobbet att få alla 8 ledarna på rätt plats i kontakten. Lugn o fin där. Sen bara klämma till med tången. Gunnar

Clas Ohlson är källan till kontakter och verktyg. Prova deras billigaste kabel, funkar utmärkt. Gunnar

Hear Tech har en annan intressant variant som går på vanlig nätverkskabel. http://www.heartechnologies.com/extender/e...me_extender.htm En nätverkskabel i vardera riktningen så får du ADAT åt varje håll. Gunnar

Firewire800 är en annan standard än Firewire400. Det är andra kontaktar, andra kablar och olika kort och datorer stödjer olika. Den vanliga standarden är Firewire400, den räcker utmärkt bra för mängder av kanaler. Firewire 400 har en större kontakt, Firewire 800 en helt annan mindre kontakt. För att förvirra ytterligare har många bärbara datorer och videokameror en mindre firewire400 kontakt. Nå, alltid förvirrar det nån är väl tanken Du kan lugnt glömma Firewire800. Den högre hastigheten behövs bara om du kör flera ljudkort samtidigt (alltså mer än sådär 25 kanaler samtidigt på 96kHz) . En helt annan sak är ljudkorten Fireface 800 resp 400 som görs av RME. Skillnaden mellan Fireface800 och Fireface400 är i antalet in och utgångar och i storleken. Kvaliteten i ljudet och stabiliteten är för vanliga dödliga (inkludera mig i den gruppen) likvärdig. Focusrite Saffire använder Firewire 400. Tyvärr ligger den några snäpp lägre i kvalitet än Fireface 400. För en vanlig hemstudio borde den räcka helt OK, men be att få kolla i affären att den funkar ihop med din dator. Glöm inte kolla begagnat på wendolin, det har vart några Fireface400 där på sistonde. Kolla också alltid runt lite på priser, själv kollar jag alltid först på till exempel www.thomann.de, en del svenska affärer ligger väl högt för att jag skall tycka det vara värt skillnaden i service, särskilt om personalen ändå mest är snorkiga och inte kan nåt (gäller inte alla affärer). Gunnar

Kolla begagnat på blocket.se. Personligen tycker jag rätt bra om Yamaha Clavinova. Du borde kunna ett bra begagnat inom budgeten. Gunnar

En stor del med 192kHz är ren marknadsföring. Om kidsen läser att det finns på ett ljudkort så byter dem bara därför. Och ljudkort som inte klarar det ser helt plötsligt sämre ut när man jämför. Tittar man närmare skall det till extrema saker för att det skall låta bättre på 192kHZ. Gränsen går nånstans vid 96kHz, över det låter det nog bara sämre. Högre frekvens ger högre brus och mer jitter (med samma omvandlare). Och det är inte jag som hittat på det, en av de store på ljudsidan heter Dan Lavry, han vägrar göra omvandlare med högre frekvens än 96kHz. Låter det dåligt vid 44.1kHz blir det inte bättre av att öka samplingsfrekvensen. Låter det riktigt bra vid 44.1 kan det bli lite bättre vid 96 kHz, men skillnaden är inte särskilt stor. Det finns undantag, och det är att vissa kort och vissa pluggar kan låta rejält olika vid olika samplingsfrekvens. Det är mera ett tecken på dålig kvalitet, men det gäller ju att kunna sin utrustning. EQ och kompressorer mår bra av högre samplingsfrekvens rent allmänt men det är inte säkert det är värt besväret. Nå, mina 50 öre. Gunnar

Glöm inte begagnat. Oftast 3/4 av priset, ibland under hälften. vendolin.se blocket.se Skall du köpa nytta, kolla priserna på lite olika ställen. thomann.de Gunnar

Hemluth. Kan du förklara lite närmare? Vad menar du med tal? Tänker du dig ha en mikrofon 1 cm från munnen på nån för att spela in i tunnelbanan mens den rullar mellan slussen och mariatorget? Eller är tanken att göra nån form av reportage, typ det man hör på radio? Radioreportagen är för övrigt ofta gjorda med rundtagande mikrofoner eftersom det är en bra mick för det ändamålet. En förklaring är att rundtagande inte har någon näreffekt, du vet det där när basen blir mycket starkare nära. En annan är att de är mycket mindre känsliga för handljud än en riktad mik. Man kan också se att riktverkan inte är riktigt lika kraftig som man tror. Om du placerar en omni mick på avståndet en meter, så får du ungefär samma upptagning av källan med en kardioid på 1.4 meter. Jag har själv erfarenhet av att spela in intervjuer i ett discotek med musiken på full fart. Det funkade utmärkt med en Sennheiser MD21. Folk är vana vid att ha micken mycket nära munnen. Mest störande var att eftersom ljudnivån var hög så blir det liksom en reflex att skrika. Några talade med normal ljudvolym och det fastnade helt utmärkt då. Så hur fånigt det än kan verka så om det är mycket ljud runtomkring, så rekommenderar jag en rundtagande mick + riktigt nära munnen. MD21 är faktiskt mitt första förslag. Ett alternativ kan också vara en sån där mygga som man ser på TV att folk har vid kinden eller i håret - DPA 4060 eller nåt ditåt, men det behövs lite tillbehör runtikring. Det här är också en rundtagande mick, används till exempel på scen vid musikaler. Det finns ett fåtal andra rundtagande dynamiska mickar, Sennheiser har till exempel MD42 som är en modernare variant av MD21 (lite billigare att tillverka). AudioTechnica har en som heter AT804. Electro Voice 635A kan vara ett alternativ (tror inte den tillverkas längre). Är det lite mindre ljudligt runtikring går det att backa micken nåra decimeter. I såna fall kan det vara en fördel med en riktad mick i stället. Tar du däremot en riktad mick riktigt nära så blir resultatet vanligen sämre än med en rundtagande. SM57 eller SM58 kan funka alldeles utmärkt, bara du riktar den ordentligt mot munnen på den som pratar. Ingenting är som man tror har jag lärt mig. Gunnar

Det beror nog på vilken Dac du har. Men först en lite brasklapp: vi talar inte de vanliga inbyggda ljudkorten eller äldre soundblasters. En del av dessa har rätt skumma lösningar, andra är riktigt bra. När det gäller kvaliteten på den digitala signalen så skiljer det sig inte alls mellan ljudkorten, utom på ett område : kvaliteten på klockan. Ett sätt att uttrycka kvaliteten är i form av mängden jitter. Jitter är tidsavvikelsen från klockpulsen från den "perfekta tiden" lite jitter är då bra. Alla ljudkort som du nämnt har bra värden på jitter, men inte exceptionella. Jag blir lite tveksam mot den där Auzentech dock, det ser ut som nåt för datorspelarna i första hand. Din DAC omvandlare tar emot de digitala signalerna och återskapar också klocksignalen. För alla moderna ljudkort är frekvensen på klocksignalen inne i DAC-en en multipel av den som går på kabeln, kanske 256 gånger högre. Det går åt hyfsat komplexa kretsar för att på ett säkert sätt göra den här interna klocksignalen. De här kretsarna är gjorda så att de minskar den negative effekten som jitter kan ha. Men här skiljer det sig lite mellan DAC, en del är mer känsliga för jitter, andra mindre. Jag utgår dock från att du har en någorlunda vettig DAC. Då spelar det ingen större roll vilket kort du tar. Undantag kan vara om du har valt en DAC som inte gör "up-sampling". Det finns ett fåtal såna på marknaden för hifi-galningar. Jag tror att de kan vara hyfsat känsliga för jitter. Inte för att det spelar nån större roll om du frågar mig, de låter nog skräp ändå. Själv har jag en Benchmark DAC1 och den är i princip helt okänslig för jitter. Så jag har valt att använda en M-Audio USB Transit som ljudkort, ungefär det enklaste man kan hitta. Funkar utmärkt. Så slutsatsen är att om det är ljudkvalite du är ute efter så kan du ta vilket enkelt kort som helst. Det kan skilja sig åt i vilka funktioner i övrigt har vilket kan fälla avgörandet. Strunta sen i de där audiphil-dyra digitalkablarna. Det är ren och total bluff. Kabeln har mycket liten påverkan så länge den är hel och ren och avsedd för ändamålet. Gunnar

Det finns andra verktyg än waveforms-editorn man kan använda. En del program låter dig rensa ut frekvensband. I Samplitude som jag använder finns till exempel finns något som kallas Spectral editor. Exempel på hur Samplitude ser ut.: Liknande finns i andra program tror jag, men "originalet" är ett ännu bättre program, reNOVAtor från Algorihmix (som kostar en hel del, önskar jag hade det). Med lite fantasi och verktyg går det oftast att ta bort en hel störningar. Just under störningen kan man lägga använda typ spectral editor och sen dessutom lägga över lite av den andra kanalen. Alternativt kan man hitta samma toner spelade någon annanstans, kopiera och klippa in. I värsta fall går det att ta några toner från ett samplat piano, skruva lite på dem och klippa in just det där. Kanske något vi andra kan hjälpa till med, jag gör gärna ett försök. Behöver en rejäl snutt av inspelningen så kan jag prova. Maila mig om du är intresserad så hittar vi på nåt. Gunnar

Det finns en fråga man bör ställa sig direkt om basen känns för tunn. Och det handlar om rummets utformning. Utan basfällor i rummet så är det närmast omöjligt att få fungerande bas. Basfällorna kan man göra av rockwool eller annan isolering. Förvånande nog så lägger man till ljuddämpning i rummet och basen blir både jämnare och starkare. Det hjälper naturligtvis inte om det inte kommer nån bas ur högtalarna. Nå, återkom om du inter har gjort nåt åt akustiken. Gunnar

Snygg inspelning! Gillar särskilt humlan/flugan i vänster kanal precis i slutet. Jag gissar på att mycket av bruset kommer från H4-an. Den är inte känd från början för att ha lägsta bruset, att sen köra den på full förstärkning gör det inte bättre. FR2LE borde vara betydligt bättre. Ett alternativ annars är en extern mic preamp och sedan linjenivå in i H4-an. Det finns en del olika att välja på, men tyvärr går det på en slant även de. Tror jag varnade innan för att hobbyn kan tendera att bli kostsam. Gunnar

Japp. Glöm fair use. Du får antingen se till att få rättigheterna eller piratköra. Piratkör man tar man risken att åka dit, även många år senare. Gunnar

Japp. Det skall man alltid göra som kontroll. Helst från bara en högtalare, det blir lite annorlunda jämfört med 2. Vissa fel hörs bra då. Ett exempel kan vara om man av misstag råkar byta M och S mickarna i ett MS par, det blir fortfarande stereo men kanalerna är ur fas med varandra. Hörs inte i lurar, hörs bra i högtalare, extra bra i mono. Men det handlar ju inte om att det låter helt totalt urruttet när man summerar AB till mono det är fortfarande lyssningsbart. Det kan till och med vara något man eftersträvar, lite "fel" gör saker o ting levande. Gunnar

Hmm. Lugn och fin. I vårt vanliga universum är det fysiskt omöjligt. Man kan inte ha avståndet mellan två mikrofoner 3 gånger avståndet från ljudkällan. (om vi talar om att spela in ett ljud - en punktkälla). Nu skall man snabbt glömma alla 3-1 regler när man mickar stereo. I stället skall man se de två mikrofonerna som del i en stereomikrofon. Fasfel vid AB-mickning är då inte ett fel utan själva finessen, där är därur stereoeffekten kommer. Det finns andra stereotekniker där fasskillnaden inte inte är det viktiga, utan i stället skillnad i ljudstyrka. Exempel är XY, MS och Blumlein. Men det hela är egentligen en fråga om hur mono-kompatibel man vill vara. Idag, då alla har stereo iPods och stereo i bilen är det sällan vi lyssnar mono så det är inte så intressant. Gunnar

När du skall kolla en mix, rekommenderar att du tar ut mono i bara en av högtalarna. Det blir inte riktigt samma sak med mono-signal till bägge högtalarna. Gunnar

Mitt tips är att leta efter ett begagnat Yamaha Clavinova. Det är hyfsad mekanik även i de enklare modellerna. Kolla blocket, där finns de rätt ofta. Gunnar

Kanske detta? http://sv.wikipedia.org/wiki/Kastrats%C3%A5ngare Men seriöst. Gå till en sångpedagog. På några lektioner lär du dig göra rätt saker. Läser du böcker så kan du lära dig helt fel och i värsta fall förstöra din röst för alltid. Nog för att Rod Stewart sålt många skivor, men ändå. Gunnar

Men det är vad det är. Du kan få betala mindre än ditt maxbud, det läggs en bit över näst högsta. G.

Du menar alltså inspelning av orkestrar eller soloinstrument eller sångare i en konsertlokal, kyrka eller liknande med bra akustik. Nå, mina favoriter är som följer, inte nödvändigtsvis i ordning: - ett par omni, sådär en halvmeter brett, två meter bakom dirigenten, tre meter upp. - i vissa rum passar det bättre med ORTF - eventuellt MS i stället Ofta räcker det med två mickar för att uppnå alldeles utmärkt ljud av orkester eller kör eller kanske orkester + kör. På plats lyssnar jag efter var mickarna skall placeras, nån halvmeter hit eller dit höjd eller avstånd kan göra stor skillnad. Högre är absolut inte alltid bättre. När jag reser lätt är det vanligen en stereomick som gäller. Mitt favoritstativ är då Manfrotto 004 som går lite över 3 meter upp, vilket brukar bli rätt lagom. För att i viss mån kompensera för rummet kan det vara aktuellt med fler mickar. De första två som kommer upp är utriggare. Vanligen tar jag två omni som hamnar i höjd med huvudmickarna, sådär 3 meter ut från mittlinjen. Mixas till lagom smak. På senare tid har jag haft bra erfarenhet av min förenklade variant på Decca träd, se bild: http://trombonisten.se/images/4051c.jpg http://trombonisten.se/Decca/ Kompletteras även här med utriggare. Samt vid behov med spot-mickar på de instrument som inte riktigt går fram. Alltid på solister när så är möjligt, annars får öronen hjälpa till vad som kan behöva lite extra tydlighet. Kan nämna att jag aldrig använder XY, för mig är det mer en teknik att spela in mindre saker rätt nära. Har en SF24 som kan användas i Blumlein (korsade 8-or), men det är ytterst sällan det passar i rummet. Blir för mina öron väl kraftig stereoeffekt, jag vill gärna ha det lite "luddigare". Gunnar